Syftet med vår studie är att beskriva hur elever i årskurs 1 uppfattar sin läs- och skrivinlärning, samt undersöka om det finns någon skillnad i elevernas beskrivningar ur ett genusperspektiv. Eleverna i vårt urval arbetar enligt tre olika arbetssätt, Montessori-pedagogiken, Tragetonmetoden samt Språkbiten. Arbetet utgår från frågeställningarna Hur talar elever om sin läs- och skrivinlärning? samt Finns det någon skillnad i elevers beskrivning av sina tankar ur ett genusperspektiv? Läs- och skrivinlärning i skolan är ett väl utforskat ämne. Att vi tar in elevernas perspektiv är just det som gör vår studie unik.

Ett vattentanksystem och tillhörande styrelektronik utvecklades på Rubico AB i Luleå under sommaren 2011. Detta andra ordningens reglersystem består kortfattat av två vattentankar med individuella nivågivare, en pump och en störflödeskran. I dagsläget används utrustningen vid laborationer på Luleå tekniska universitet i en grundkurs i reglerteknik. Avläsning av nivågivare och styrning av pump i det existerande systemet sker analogt via ett externt DAC-kort kopplat mellan reglersystem och persondator. Regleringen sker på datorn med hjälp av mjukvaran RegSim.

Sammanfattning"Employer branding på Q-Med ? En fallstudie i hur företagsspecifika värden förmedlas till potentiella och befintliga medarbetare"Datum: 19 januari, 2011Nivå: Kandidatuppsats i företagsekonomi, 15 ECTSInstitution: Akademin för hållbar samhälls? och teknikutveckling, HST, Mälardalens HögskolaFörfattare: Erik Ljungmark 29 januari 1980, Stina Nilsson 25 april 1983Titel: Employer branding på Q-Med ? En fallstudie i hur företagsspecifika värden förmedlas till potentiella och befintliga medarbetareHandledare: Sara MelénNyckelord: Employer branding, arbetsgivarvarumärke, företagsspecifika värdenFrågeställning: Vilka företagsspecifika värden avser Q-Med att förmedla till potentiella och befintliga medarbetare? Vilka strategier använder Q-Med i sitt arbete med employer branding?Syfte: Uppsatsens syfte är att beskriva hur det medicintekniska företaget Q-Med arbetar med employer branding, både internt och externt, samt beskriva hur deras employer branding-process ser ut.Metod: Undersökningen består av en kvalitativ fallstudie baserad på sekundära och primära källor. Insamlad primärdata utgörs av intervjuer med representanter från fallföretaget. Utöver fallstudien har sakkunniga inom området employer branding intervjuats.Slutsats: Studien visar att Q-Med avser att förmedla värdeorden affärsmässighet, enkelhet och nytänkande till potentiella och befintliga medarbetare. Dessa värdeord ska återspegla Q-Meds företagsspecifika värden.

Den här magisteruppsatsen skrivs inom huvudområdet svenska med didaktisk inriktning (Smdi). Undersökningen behandlar gemensam textläsning och textarbete i en årskurs tre utifrån filmen Min granne Totoro. Filmen är en animefilm som kan placeras inom populärkulturgenren. Lärarens val av text var tänkt att bidra till att vidga såväl elevernas textvärldar som skolans repertoar av texter. Uppsatsens syfte är att undersöka reflektioner, tolkningar och kunskaper kring textens innehåll som kommer till uttryck i elevernas skrivna och talade texter, och på vilka olika sätt arbetet med filmen skapar utrymme för medskapande och delaktighet, och även på vilka sätt och när eleverna utvecklar sitt språk och uttrycker förståelse av den egna identiteten och sin omvärld under textarbetet.

Föreliggande uppsats behandlar utformningen av hyresgästmixen i ett externt köpcentrum. En lönsam hyresgästmix för investeraren genererar på kort sikt högsta möjliga totala hyresavkastning och ger på lång sikt största möjliga värdeökning på handelsfastigheten. Hyresgästmixen anses enligt många forskare vara den enskilt viktigaste påverkbara faktorn för ett köpcentrums framgång. Trots detta finns idag ingen övergripande teori om hur fastighetsägare skall gå tillväga för att utforma en lönsam hyresgästmix. Syftet med denna magisteruppsats är att ur ett investerarperspektiv undersöka hur en lönsam hyresgästmix kan skapas.

Denna uppsats syftar till att undersöka psykiatrikerna och filosoferna Viktor Emil von Gebsattels och Karl Jaspers föreställningar om ett psykiskt fenomen de besriver som depersonalisation. Uppsatsen analyserar deras respektive föreställningar om fenomenet med särskilt tonvikt på skärningspunkter mellan psykiatri och filosofi. Depersonalisation definieras av dessa tänkare som att kroppen och jaget upplevs som främmande, automatiskt, externt och iakttaget från utsidan på ett tvångsmässigt sätt. Jaspers och Gebsattels föreställningar står i motsättning till ett biologiskt och psykologiserande förstående av psykiskt lidande som var vanligt i deras tid. Det finns hos dessa tänkare en konflikt mellan att å ena sidan vilja undvika att förtingliga människan och hennes lidande till fastställda definitioner, och att å andra sidan betrakta ett upplöst och undflyende jag som patologiskt..

Problemområde: Svenskt Näringslivs sammanställningar av Sveriges kommuners företagsklimat visar att Gävle kommun har ogynnsamma förutsättningar för småföretagare att utveckla och öka sin tillväxt. I och med de små företagens betydelse för att skapa arbetstillfällen kan en grundläggande uppfattning antas att Gävle kommun, med dess höga arbetslöshet och ofördelaktiga företagsklimat, drastiskt bör förändra den situation som idag råder. Metod: Undersökningen genomfördes med hjälp av en kvalitativ telefonintervju-undersökning med semistrukturerade frågor. Urvalet av respondenterna är genomfört ur ett bekvämlighetsurval och har bestått av småföretagare i Gävle kommun ifrån flertalet olika branschområden såsom bygg, ekonomi, telemarketing och detaljhandelsbranschen. Resultat: Under och genom studien identifierades fyra tillväxthinder, två av intern karaktär och lika många därtill externa.

I detta arbete har elevers dialoger under, och åsikter om, laborationsarbete i kemi i grundskolans år 8 analyserats med hjälp av epistemologiska drag. Metoden som beskrivs i denna uppsats kan användas för analys av elevernas dialoger, till exempel för att fastställa kriterier för en lämplig gruppindelning. Resultaten tyder på att läraren bör styra valet av elevens labb-partner.Mina resultat pekar på att eleverna skapar större del av sin förståelse i dialogen med sin labb-partner och inte i dialog med läraren. Eleverna själva rankar dock betydelsen av en labb-partner förhållandevis lågt och så även betydelsen av läroboken och laborationen för sin förståelse. De prioriterar däremot sina tidigare erfarenheter högt när det gäller att förstå en naturvetenskaplig egenskap.Eleverna verkar ha svårt att inlemma vardagliga begrepp i naturvetenskapliga sammanhang, vilket då kan medföra att det är läraren som måste visa eleverna att vardagliga begrepp har sin plats och relevans även inom naturvetenskapen.

Syftet ? Syftet med denna uppsats är att studera hur MTG Radio och TV4 har valt att använda sig av grön marknadsföring. Vidare undersöker vi om företagen har ett helhetsperspektiv med den gröna marknadsföringen, det vill säga om de tydligt arbetar med miljöfrågorna både externt och internt.Design/metodologi/tillvägagångssätt ? Efter en kort historisk bakgrund redogör vi för den teoretiska bakgrunden till hur företag bör utforma den gröna marknadsföringen så att den effektivt når ut till kunder. Vi studerar sedan två företag, MTG Radio och TV4, för att se hur dessa arbetar med grön marknadsföring.

Den här uppsatsen handlar om HTF:s och Sif:s arbete med jämställdhet och mångfald. Hur de som fackförbund är förebilder med möjlighet att påverka samhället. Uppsatsens syfte är att ur ett genusvetenskapligt perspektiv undersöka och ge exempel på hur förbunden arbetar med jämställdhet och mångfald, internt mot de anställda och externt mot medlemmar samt hur de hanterar sin roll som förebild. De frågor som jag ställt mig har varit följande; Vilka exempel på skillnader finns det mellan retorik och praktik? Hur formuleras syftet med arbetet? Vad står begreppen jämställdhet och mångfald för, vilka attityder och inställningar finns? Vilka exempel på olikheter finns det på förbundens sätt att arbeta med frågor om jämställdhet och mångfald? Uppsatsen är uppbyggd kring tanken om att organisationen och dess medlemmar interagerar och återskapar tankar om genus och mångfald.

InledningHandledning i olika former såväl externt som internt, har förekommit som möjlighet för de kontrakterade jourfamiljehemmen i Jönköpings kommun, under cirka 15 år. Jourfamiljehemmen var tidigare sex stycken till antalet.Efter en omorganisation bedrivs sedan hösten 2009 intern handledning, för 10-12 kontrakterade jourfamiljehem i två olika grupper. Vid varje tillfälle är mellan sex till nio deltagare närvarande. Målsättningen är att båda makarna är närvarande vid handledningstillfället. Handledningen sker en gång per månad och pågår under två och en halv timma.Vardera grupp handleds av två socionomer med vidareutbildning och som tillika är verksamma som familjehemssekreterare.

Bakgrund och problemdiskussion: År 2008 kom ett förslag om att avskaffa den allmänna revisionsplikten för cirka 96% av företagen i Sverige. Detta förslag genomfördes år 2010 men kom däremot inte att beröra 96% av de svenska aktiebolagen som den ursprungliga utredningen föreslog. Istället kom ändringen att gälla cirka 70% av de svenska aktiebolagen. EU:s fjärde bolagsrättsliga direktiv ger dock upphov till att Sverige har möjligheten att avskaffa revisionsplikten för de företag som det ursprungliga förslaget gav uttryck för. Det är därför intressant att undersöka vad de företag, som ligger i gränsskiktet mellan Sveriges uppsatta gränsvärden och de maximalt tillåtna av EU, anser vilka värden en revision medför.

Syfte och frågeställningarSyftet med denna undersökning var att identifiera faktorer som utmärkte långtidsfriska på If Skadeförsäkring.För att uppnå undersökningens syfte skapades tre frågeställningar:?Vilka arbetsrelaterade faktorer utmärker de långtidsfriska??Hur utmärker sig de långtidsfriska sett ur ett perspektiv med KASAM-modellen som teoretisk utgångspunkt??Hur utmärker sig de långtidsfriska sett ur ett perspektiv med Krav-kontroll-stödmodellen som teoretisk utgångspunkt?MetodEn kvantitativ enkätundersökning genomfördes på If Business Support och Stab i februari 2007. Enkäten skickades ut till 297 personer, av dessa svarade 206 (69,4 %) vilket gav ett externt bortfall på 30,6 %.ResultatDe tydligaste faktorerna som utmärkte de långtidsfriska på If var tydliga mål, kompetens, intressanta och meningsfulla arbetsuppgifter, delaktighet och feedback. Detta styrks vid jämförelse med liknande forskning inom området. Studien visade att de långtidsfriska genomgående upplever sin arbetssituation som lite mer positiv än de med hög sjukfrånvaro såväl med KASAM- och med Krav-kontroll-stödmodellen som teoretiska utgångspunkter.SlutsatsAtt arbeta hälsofrämjande utifrån friskfaktorer kan vara ett positivt förhållningssätt i utvecklingen för en sundare arbetsplats.

Problemformulering: Saab som varumärke är ett så kallat företagsvarumärke. För att ett företag ska lyckas bygga upp ett framgångsrikt företagsvarumärke är det viktigt att fokusera på tre delar, vision, kultur och image. Dessa tre delar bör stämma överens i så stor utsträckning som möjligt. Om det finns glapp mellan de olika delarna är det viktigt att företaget upptäcker dessa glapp och arbetar för att minska eller eliminera dessa. Saab ska under hösten 2007 genomföra en webbaserad kundundersökning angående deras varumärket och behöver inför den få en indikation på hur dagsläget ser ut.Syfte: Att undersöka vilken bild beställare och användare av Saabs produkter har av Saab som företag och varumärke.

Bakgrund: Rekryteringen av medarbetare ses idag som en allt viktigare process för många företags framtid. Samtidigt väljer företag i allt större utsträckning att köpa in rekryteringsverksamheten externt via ett rekryteringsföretag. Om denna ekvation ska gå ihop måste kunden känna någon form av förtroende för rekryteringsföretaget och lita på att rekryteringsföretaget rekryterar en för kunden lämplig medarbetare. Syfte: Vårt syfte är att undersöka hur förtroende, som en kund känner för ett rekryteringsföretag och/eller den enskilde rekryteraren, kan definieras. Vi avser även att identifiera vad det är som skapar förutsättningar för kundens förtroende.