Sandvik AB är en högteknologisk verkstadskoncern som omfattar affärsområdena Tooling, Mining and Construction och Materials Technology (SMT). Sandvik Materials Technology är världsledande inom rostfria och höglegerade stål, specialmetaller, motståndsmaterial samt processystem. Inom SMT drivs ett inköps- och råvaruoptimeringsprojekt (IRO) som har målet att minska lagernivåerna av köpskrot och legeringar i råvarulagret på skrotgården. Kapitalbindningen anses i dagsläget vara för hög. Därför är det viktigt att ta reda på hur det interna flödet av returstål ser ut, för att på det sättet kunna förbättra lagerstyrningen.

Föreliggande arbete är en litteraturstudie som innehåller (enligt min åsikt) relevant material, vilket jag sedan har tolkat utifrån min centrala frågeställning: Hur ser det meningsfulla lärandet ut i teori och praktik? Syftet med arbetet var att skaffa mig kunskap om det meningsfulla lärandet, kunskap som ger mig förutsättningar att överföra denna i form av ett meningsfullt lärande till så många elever som möjligt i min framtida lärargärning. Resultatet visar att det meningsfulla lärandet kan ses som en interaktiv process vilken bygger på förståelse av helheter. Det problembaserade lärandet är, enligt min mening, den praktiska motsvarigheten av meningsskapandet då problemformulerandet - vilket sker i form av kontinuerligt omformulerade frågeställningar i ett ständigt utvecklande av ny kunskap - stimulerar en mängd meningsalstrande dimensioner i lärandet: Eleven i centrum, elevperspektivet, eleven som subjektet i lärandet, förförståelsens betydelse, synen på lärandet som ett medel, betydelsen av olika typer av interaktioner i lärandet, dialogens positiva roll, det metakognitiva tänkandets betydelse, den pragmatiska kunskapssynen, lärarens handledande roll. Mängden meningsskapande effekter i PBL visar att metoden i allra högsta grad är användbar i sammanhanget.

Denna studie berör begreppet hållbar utveckling i en utbildningskontext och syftar till att kartlägga hur tolv elever i årskurs fyra resonerar kring hållbar utvekling och framtid, samt vad de baserar sina resonemang på. Undersökningen utgår från ett sociokulturellt, pragmatiskt angreppssätt och då främst John Deweys transaktionella perspektiv på meningsskapande. Det empiriska materialet har samlats in med hjälp av två olika kvalitativa metoder, dels observationer av elevgrupper som resonerar kring tillgivna dilemman och dels genom kvalitativa intervjuer. Utifrån denna metodologi analyseras resultatet med inspiration av en praktisk epistemologianalys som innebär sökandet efter ?gaps? i dialoger, med andra ord de tillfällen då meningsskapande sker i möten.

Mot bakgrund av att många elever idag upplever skolan som meningslös har vi i detta arbete reflekterat över vad som skulle kunna öka möjligheterna för elever att uppleva skolan som meningsfull. Uppsatsen handlar om meningsskapande arbete i skolan, vilket inte är liktydigt med ?meningsfullt arbete? i skolan. Med meningsskapande arbete menar vi sådan pedagogisk verksamhet där en syn på barnet som kunskaps- och kulturskapare får konsekvenser för hur arbetet blir, för hur pedagoger planerar uppgifter och för hur de pedagogiska målen med ett arbete formuleras. Vi fokuserar på sådant meningsskapande arbete som använder sig av estetiska uttrycksformer.

Uppsatsen grundas i ett personligt och yrkesmässigt intresse av att veta mer om en specifik elevgrupp: unga muslimska kvinnor från en arabisk kulturell kontext. Syftet är att undersöka denna grupps religiositet och deras meningsskapande kring att vara religiösa och kvinnor. Metodologiskt utgår uppsatsen från det konstruktivistiska antagandet att kunskap om verkligheten skapas socialt. Den narrativa metoden sätter kvinnornas berättelser i fokus och jag har studerat narratologiska teman och vändpunkter i berättelserna för att tydliggöra hur mening konstrueras. För att komma åt livsberättelsen har jag utfört intervjuer enskilt och i par samt utfört en observation.

Bakgrunden till att genomföra studien kom utav mitt skapandeintresse och mötet med ateljéristor under min förskollärarutbildning. Syftet var att undersöka hur fem ateljéristor uppfattar sin yrkesutövning i relation till arbetslag, barn och kvaliteten i förskolan. Inom Reggio Emilia pedagogiken, är ateljéristan en konstnärligt utbildad person, som specialiserat sig på barns bildskapande. Detta innebär dock inte att ateljéristan alltid har en pedagogisk utbildning. I denna studie har dock samtliga intervjupersoner genomgått en förskollärarutbildning.

Den här uppsatsen handlar om HTF:s och Sif:s arbete med jämställdhet och mångfald. Hur de som fackförbund är förebilder med möjlighet att påverka samhället. Uppsatsens syfte är att ur ett genusvetenskapligt perspektiv undersöka och ge exempel på hur förbunden arbetar med jämställdhet och mångfald, internt mot de anställda och externt mot medlemmar samt hur de hanterar sin roll som förebild. De frågor som jag ställt mig har varit följande; Vilka exempel på skillnader finns det mellan retorik och praktik? Hur formuleras syftet med arbetet? Vad står begreppen jämställdhet och mångfald för, vilka attityder och inställningar finns? Vilka exempel på olikheter finns det på förbundens sätt att arbeta med frågor om jämställdhet och mångfald? Uppsatsen är uppbyggd kring tanken om att organisationen och dess medlemmar interagerar och återskapar tankar om genus och mångfald.

Många organisationer tenderar idag att försörja chefsvakanser med interna kandidater. Vidareinnebär detta i sig både för- och nackdelar i de organisationer som i hög grad använder sigutav en intern arbetsmarknad. Chefsförsörjning är en del i att vara en attraktiv arbetsgivaresamtidigt som man kan skapa förutsättningar för att utveckla sin personal mot nya mål.Däremot krävs det att organisationerna vid själva rekryteringsprocessen främst ser tillkandidaters faktiska kompetens. Därmed måste det också tas i beaktning att organisationen ivissa fall måste gå externt för att knyta åt sig den bästa kompetensen som de är i behov utav. Idenna uppsats genomförs en kvalitativ studie som vänder sig mot respondenter i offentligverksamhet och företag.

Bakgrund: De finansiella rapporterna som företagen publicerar ligger hos investerare till grund för ekonomiska beslut. Det är därför viktigt att ha kunskap om och förståelse för vilka effekter som olika redovisningsalternativ ger upphov till. Resultatplanering i företag innebär att det redovisade resultatet avsiktligt påverkas i en för företaget önskvärd riktning. Denna planering kan ta sig uttryck i både öppna och dolda taktiska åtgärder. De valmöjligheter som erbjuds i regler och rekommendationer skapar utrymmen för att företagen aktivt kan välja det redovisningsalternativ som passar dem bäst.

AbstractTitle: The struggle of ?The war of the sexes?- A discoursetheoretical analysis of Dokument Inifrån?s review of extreme feminism (Kampen om Könskriget ? En diskursteoretisk analys av meningsskapande kring Dokument Inifråns granskning av extremfeminismen)Number of pages: 40Author: Anna OsterlingTutor: Amelie HössjerCourse: Media and Communication Studies DPeriod: March ? May 2006University: Division of Media and Communication, Department of Information Science, Uppsala UniversityPurpose/Aim: To analyse the debate in Dagens Nyheter from May 2005-June 2005 concerning the documentaries ?The war of the sexes? and to use discourse theory to reflect upon how the texts create different thruths and discources. A second purpose is to analyse how the texts create identities and groups, mainly concerning feminism. A third purpose is to relate the creation of meaning to structures of power and genderrelations.Material/Method: The material consists of 57 texts from Dagens Nyheter published during the chosen period, all relating to the documentaries. The method is textual analysis with a discoursetheoretical persective and analysis of societal structures and power using theories from Foucault, Conell and Säljö.Main results: There are several discourses struggling to create mening around ?The war of the sexes? of which some are greatly antagonistic towards each other.

Sammanfattning Uppsatsens titel: Självscanning i dagligvaruhandeln -en konkurrensfördel eller inte? Seminariedatum: 2007-01-17 Ämne/Kurs: Magisteruppsats, FEK 591. Strategic Management, 10p. Författare: Klas Blomqvist, Henrik Dagergård Handledare: Hans Knutsson Fem nyckelord: Självscanning, dagligvaruhandeln, konkurrensfördel, strategisk grupp, differentierad strategi Syfte: Syftet med uppsatsen är att analysera om investeringar i ny teknik i dagligvaruhandeln, vilka ämnar rationalisera bort kassaprocessen, kan ligga till grund för en bestående konkurrensfördel. Metod: En kvalitativ studie med ett deduktivt angreppssätt har använts där två fallföretag har studerats.

Denna uppsats handlar om hur privata företag och offentliga organisationer arbetar för att vara attraktiva arbetsgivare. Syftet är att undersöka hur de arbetar internt och externt för att se om det finns några skillnader eller likheter. Den teoretiska referensramen är uppbyggd i följande tre delar. Första delen redogör kort om privata och offentliga organisationer för att få en överblick över dess skillnader i rekrytering. Andra delen redogör för ämnet attraktiva arbetsgivare och hur organisationer internt arbetar för att vara attraktiva arbetsgivare.

Denna uppsats handlar om hur privata företag och offentliga organisationer arbetar för att vara attraktiva arbetsgivare. Syftet är att undersöka hur de arbetar internt och externt för att se om det finns några skillnader eller likheter. Den teoretiska referensramen är uppbyggd i följande tre delar. Första delen redogör kort om privata och offentliga organisationer för att få en överblick över dess skillnader i rekrytering. Andra delen redogör för ämnet attraktiva arbetsgivare och hur organisationer internt arbetar för att vara attraktiva arbetsgivare.

Titel: När magin blir synlig - En studie i hur och om svenska företag inom turist- och upplevelseindustrin kommunicerar enhetligt med hjälp av berättelser, värden och visioner Författare: Liivi Lepisk & Elias RosellHandledare: Josef PallasSyfte: Syftet med uppsatsen var att synliggöra hur och om svenska företag inom turist- och upplevelseindustrin kommunicerar enhetligt med hjälp av berättelser, värden och visioner, både internt riktat till medarbetare som externt riktat mot framtida besökare. Frågeställningarna som ska besvaras är: Arbetar svenska turist- och upplevelseföretag med enhetlig kommunikation genom berättelser, värden och visioner? I så fall hur? Avspeglas de värden och berättelser som kommuniceras internt även externt?Metod/Material: Insamlandet av material skedde med hjälp av sju kvalitativa intervjuer. Intervjuerna hölls semistrukturerade med sju respondenter som aktivt arbetar med kommunikation på respektive företag.Resultat: Undersökningens resultat och analys visar att organisationerna använder sig av olika fastställda och spontana strategier för att kommunicera. Uppsatsens fokus utgick ifrån berättande, värden och visioner och det som framkom var att detta framförallt används inom företagen för att öka sammanhållningen i gruppen och för att skapa ett starkare band mellan ledning och medarbetare internt.

För närvarande är miljö- och etikfrågor i stort fokus, och allt fler företag börjar producera hållbarhetsredovisningar. Även antalet företag som låter sin hållbarhetsredovisning bli granskad av någon utomstående ökar. Förekomsten att granska sin hållbarhetsredovisning varierar dock kraftigt mellan olika länder.Det kan finnas flera olika orsaker till varför företagen väljer att granska sina hållbarhetsredovisningar. Tidigare studier menar att valet att hållbarhetsredovisa kan kopplas till teorier så som legitimitetsteorin, intressentteorin och agentteorin. Andra aspekter som kan påverka valet att framställa en hållbarhetsredovisning kan enligt tidigare studier bero på olika företagsegenskaper och nationella kulturer.