I uppsatsen har det under arbetets gång framkommit att ämnet är av en väldigt komplex natur och i allt väsentligt inte har varit föremål för diskussion i doktrin och praxis, varvid ett utförligt klarläggande av rättsläget har varit nödvändigt. Utredningen i uppsatsen har givit att förekomsten av samordnade bedömningar är av betydande vikt för att åstadkomma en likformig taxering och för att uppnå en enhetlig rättstillämpning. I dagsläget förekommer samordnade bedömningar i viss mån, men det förefaller inte vara i närheten av en tillfredsställande omfattning. Det finns vissa problem som behöver överbyggas för att ett arbete med utveckling av samordnade bedömningar inom taxeringen skall lyckas. Ett av problemen är bristen på resurser.

Syftet med detta arbete är att belysa hur pedagogerna på förskolan och skolan resonerar kring sitt arbete med barn i behov av särskilt stöd. Undersökningen belyser också vilka resurser pedagogerna har att tillgå i sitt arbete med dessa barn. Detta är för att vi själva som blivande förskolepedagoger ska få en uppfattning om hur arbetet kring barn i behov av särskilt stöd kan fungera ute i verksamheten. Utifrån vad vi har sett i vårt resultat har vi valt att ta med sociokulturellt perspektiv och relationell pedagogik som teoretiska perspektiv. I det sociokulturella perspektivet sker barns kunskapsutveckling i samspel med andra människor.

Övervikt och fetma är ett växande hälsoproblem med risk för följdsjukdomar och kan ses som ett stigmatiserat tillstånd vilket gör området oerhört känsligt att samtala om. Syftet: är att belysa skolsköterskors erfarenhet av att arbeta med övervikt och fetma bland barn och ungdomar i skolhälsovården. Metod: Individuella intervjuer genomfördes utifrån en semistruktuerad intervjuguide med totalt nio skolsköterskor. Intervjuerna analyserades med en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Analysen resulterade i fyra huvudkategorier samt åtta underkategorier.

Denna studie belyser hur några lärare och elever i grundskolans senare år upplever arbetet med högpresterande elever i ämnet matematik. Vilket stöd och vilka utmaningar skolan ger till dessa elever för att de kan utvecklas och utmanas i sitt lärande. Vår undersökning grundar sig i tidigare forskning och litteratur i detta ämnesområde samt lärares och elevers perspektiv. Både kvalitativa och kvantitativa metoder har använts för att uppfylla studiens syfte och frågeställningar. Resultaten visar att de utvalda fyra grundskolorna saknar både en gemensam och individuell strategi för att främja högpresterande elever i ämnet matematik. Ansvaret för att utveckla och utmana dessa elevers matematikkunskaper bygger på lärarens eget initiativ, men p.g.a.

Den miljö som dagens informationssystem (IS) befinner sig i kommer att förändras och bli mer komplex (Lindencrona, 2000). Lindencrona (2000) menar att de nya IS som skapas kommer att utvecklas genom att de befintliga systemen integreras med nya resurser. Företag kan besparas stora kostnader vid en utvecklingsprocess genom att nya resurser integreras med det befintliga systemet (Lyttinen & Zhang, 2000).Den systematiserade kunskap som finns på marknaden idag behandlar främst återanvändning och integrering av källkod. Aggestam (2001) har i sitt examensarbete identifierat fyra olika aktiviteter som sker i VAD-fasen vid vidareutveckling av befintliga IS. En av dessa aktiviteter är att fatta beslut.Detta arbete har genom en enkätundersökning identifierat de beslut som företag fattar i VAD-fasen då de vidareutvecklar sina befintliga IS.Resultatet från studien tillför kunskap till ytterligare forskning som bör göras för att få fram metoder för utveckling av de IS som kommer att skapas utifrån vidareutveckling och integrering av befintliga IS..

Titel                                   ?Det beror ju på vad man vill lägga i ordet register? Petra StenkulaEn fallstudie av polisens externa kriskommunikation i samband med romregistret Syfte             Syftet är att lämna ett bidrag till den svenska forskningen om kriskommunikation men även att bidra till den svenska samhällsdebatten om polisen som en central rättsmyndighet och deras hantering av romregisterkrisen. Metod          Via en kvalitativ metod analysers nyheter publicerade på polisens webbplats och polisens presskonferenser utifrån de valda teoretiska ramarna inom ämnet kriskommunikation. Resultat        Polisens kriskommunikation framstår som väldigt strategilös, under hela krisen ägnar sig polisen åt                               informationsinsamling för att förstår krisen och få en överblick över situationen men under tiden glömmer                     de den strategiska delen. Polisen är väldigt restriktiv i sin kriskommunikation, på webbplatsen är nyhetspubliceringarna rörande romregistret väldigt korta och konkreta, vissa är rena informationsanvisningar. Polisen förde även en inkonsekvent kriskommunikation, när Rikspolisstyrelsen pratade om analysfil som inte var i fas med lagstiftningen så pratade Skånepolisen om beslut ifrån år 2009 om tillstånd att upprätta den särskilda analysfilen. I sin kriskommunikation använder polisen många olika försvarsstrategier ifrån Corporate Apologia och Image Repair Theory.

Bakgrund och problem: Det finns en klar tendens, särskilt genom harmoniseringen av redovisningen, mot en mer kapitalmarknadsinriktad redovisning. Frågan blir då hur företagen går tillväga när de värderar sina tillgångar till ett marknadsvärde och hur stor precisionen i värderingen är.Syfte: Syftet med uppsatsen är att göra en fallstudie av ett antal företags värdering av förvaltningsfastigheter samt att hålla en diskussion kring valda lösningar vid värderingen.Avgränsningar: Studien är inriktad på den svenska marknaden. Endast företag med kontor i Göteborg träffats då det har ansetts vara av stor vikt att få en god kontakt med respondenterna.Metod: En kvalitativ metod har använts där djupintervjuer gjorts med tre fastighetsbolag samt en framstående akademiker på området. Intervjuernas syfte har varit att hålla en diskussion och få en djupare förståelse kring fastighetsvärdering och fastighetsmarknaden.Resultat och slutsatser: Fastighetsbolagen använder uteslutande en värderingsmetod som bygger på en kassaflödesmodell på grund av svårigheterna med ortprismetoder. Vi fann att kassaflödesmodeller inte nödvändigtvis speglar ett marknadsvärde utan snarare ett nuvärde av en investering.

Syftet med studien var att beskriva långtidssjukskrivna kommunalanställda kvinnors egna erfarenheter av vad som har varit betydelsefullt för deras återgång till arbete. Den undersökta gruppen bestod av fem kvinnor från två förvaltningar i en kommun i Norrbotten. Kvinnorna hade varit sjukskrivna från åtta månader till åtta år. De har varit tillbaka i arbetet cirka ett och ett halvt år. Kvinnorna är alla tillbaka i arbete 50% eller mer.

Syftet med vår uppsats var att undersöka och utveckla hur en liten aktör strategiskt ska kunna vara konkurrenskraftig och överleva gentemot de stora aktörerna i storhushållsbranschen. Vår studie var en fallstudie av den mindre aktören, Matgrossisten i Kalmar AB. Undersökningen baserades till största delen på primärdata i form av intervjuer. Vi valde att arbeta och belysa grossistfirman utifrån både ett internt respektive externt perspektiv, där RBV, relations och nätverksteori och teori om skalekonomi, varit de dominerande teorierna för vår analys. Vår slutsats pekar på, att konkurrera med de stora aktörerna i storhushållsbranschen är inte lätt, men att resurser i form av organisation, personal, kundrelation och samarbete har gjort att vårt fallföretag lyckats konkurrera och överleva.

Sedan mitten av 1950-talet har det politiska intresset för miljöfrågorna ökat ur både ett nationellt och internationellt perspektiv. Den svenska miljöpolitiken har decentraliserats och kommunernas ansvar och möjligheter att utveckla den lokala miljöpolitiken har därmed ökat. Tekniska Verken i Linköping utgör av de viktigaste lokala aktörerna på miljöområdet och är därför intressant att studera. Syftet med uppsatsen är att undersöka vilka aktörer som har makten över miljöområdet i Linköpings kommun samt möjliga orsaker till varför dessa aktörer innehar denna makt. Undersökningen har begränsats till energi- och avfallsområdet i Linköpings kommun.

Det nya samhällets arbetsliv kännetecknas av krav på flexibilitet på organisationer och individer. Syftet med uppsatsen är att beskriva på vilka kriterier utöver formella meriter sökande får medlemskap i en arbetsorganisation. Utgångspunkten i teorin är en beskrivning av förändringen mot ett allt mer flexibelt arbetsliv där individer så väl som organisationer ställs inför nya krav. Därefter beskrivs medlemskap i organisationer utifrån fyra kännetecken; tillhörighet, tillgång till resurser, utbytbarhet, samt utövande av kontroll. Empirin samlades in med kvalitativ metod genom intervjuer med arbetsgivarrepresentanter från fyra organisationer.

Bakgrund:     Redovisningen är för närvarande inne i vad många forskare kallar en revolution som innebär radikala förändringar på hela redovisningsområdet. Bland förändringarna märks den ökade betoningen på den kvalitativa egenskapen relevans. Tillförlitlighet, som tidigare varit djupt förankrad i redovisningen, har fått stiga tillbaka. En framträdande förändring som hänger samman med den ökade betoningen på relevans, är införandet av verkligt värde metoden för vissa typer av tillgångar. Verkligt värde innebär att en tillgångs värde tas upp till ett uppskattat marknadsvärde i balansräkningen.

Denna studie gör en inventering av de argument som attraherar värdnationer till att ansöka om värdskap för megaevenemang. De megaevenamang som behandlas i uppsatsen är fotbolls-VM i Tyskland 2006 och fotbolls-VM i Sydafrika 2010. ?De ekonomiska framgångar som antas för värdnationerna visar sig oftast vara felaktiga då kostnaderna underskattats och intäkterna överskattats. Att vara värd för så stora megaevenemang kräver stora förpliktelser från både offentliga och privata resurser under en lång tidsperiod. Ett värdskap för fotbolls-VM kan ge värdnationen de resurser de behöver för att skapa ett meningsfullt socialt liv och att förändra faktorer som underbygger detta.

Syftet med denna masteruppsats är att undersöka bostadsområdet Holma, dess förutsättningar och hur det upplevs av befolkning och verksamma i området, samt att analysera och diskutera området utifrån teoretiska resonemang kring plats, urbanitet och grannskap. Vidare är förhoppningen att kunna identifiera resurser för främjandet av gemenskap och hållbar förbättring. Arbetet skrivs utifrån ett socialkonstruktionistiskt perspektiv där en premiss är att människor genom sitt agerande formar mening och att detta agerande i sig påverkas av sociala strukturer. Det empiriska arbetet utgörs av etnografiska studier som analyseras utifrån nämnd teoretisk bas. Studien mynnar ut i resonemang kring vikten av medborgarengagemang och långsiktighet i grundandet av intiativ i grannskapet.

Kongressindustrin är en miljardindustri i världen och utvecklingen av kongressindustrin ser olika ut i Sveriges städer. Med en jämförelse mellan Göteborg, Malmö och Lund var syftet att med frågeställningarna; hur samarbetar privat och offentlig sektor vid utveckling av kongressindustrin i en region?, vilka intressenter kan utgöra kärnan i ett sådant samarbete? och vilka resurser kan ses som primära i ett sådant samarbete? undersöka hur privat och offentlig sektor samarbetar för att utveckla kongressindustrin i en region. Med hjälp av ett omfattande empiriskt material och ett fåtal väl valda teorier genomfördes en analys. Analysen resulterade i ett konstaterande om att det existerande samarbetet i Göteborg verkar vara i nätverksform.