Sökresultat:
3447 Uppsatser om Externa miljökostnader - Sida 55 av 230
Ekonomens handlingsutrymme i familjeföretag : ?  en kamp mellan familj och rÀttesnöre i redovisningsarbetet
Handlingsutrymmet kan vara olika stort mellan olika ekonomer och det finns bÄde interna och externa faktorer som pÄverkar ekonomens handlingsutrymme. I vilken grad handlingsutrymmet ges beror i stora drag pÄ miljön, organisationen och individen. Familjeföretag innebÀr ett emotionellt samspel mellan familjemedlemmarna som kan inneha olika positioner i företaget, vilket pÄverkar bÄde familjemedlemmarnas professionella och familjÀra förhÄllande till varandra. Familjeföretag förknippas med en motvilja att rÄdfrÄga extern ekonomisk kompetens vid viktiga ekonomiska beslutsfattande trots att externa ekonomer har en benÀgenhet att minska den finansiella risken genom sin kunskap och erfarenhet. Syftet med studien Àr att utifrÄn familjeföretagets ekonom, som inte tillhör familjen, utforska ekonomens upplevda handlingsutrymme i redovisningsarbetet.
Ekonomens handlingsutrymme i familjeföretag : en kamp mellan familj och rÀttesnöre i redovisningsarbetet?
Handlingsutrymmet kan vara olika stort mellan olika ekonomer och det finns bÄde interna och externa faktorer som pÄverkar ekonomens handlingsutrymme. I vilken grad handlingsutrymmet ges beror i stora drag pÄ miljön, organisationen och individen. Familjeföretag innebÀr ett emotionellt samspel mellan familjemedlemmarna som kan inneha olika positioner i företaget, vilket pÄverkar bÄde familjemedlemmarnas professionella och familjÀra förhÄllande till varandra. Familjeföretag förknippas med en motvilja att rÄdfrÄga extern ekonomisk kompetens vid viktiga ekonomiska beslutsfattande trots att externa ekonomer har en benÀgenhet att minska den finansiella risken genom sin kunskap och erfarenhet. Syftet med studien Àr att utifrÄn familjeföretagets ekonom, som inte tillhör familjen, utforska ekonomens upplevda handlingsutrymme i redovisningsarbetet.
HjÀltedyrkan hos svenska ledare : - en studie av skillnader mellan könen
Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med denna studie var att undersöka hur vÀl elitklubbarna i Sverige följer Riksidrottsförbundets och Ishockeyförbundets riktlinjer för hur ungdomsishockey skall bedrivas.Undersökningen skulle besvara om ungdomstrÀnarna i Sveriges elitklubbar kÀnde till Idrotten vill och Ishockeyn vill, om trÀnarna/klubbarna hade nÄgon handlingsplan för att motverka eventuell utslagning bland ungdomslagen samt svara pÄ om trÀnarna arbetade enligt Ishockeyförbundets riktlinjer för hur ungdomsishockeyn skall bedrivas.MetodEn enkÀtundersökning genomfördes med 33 ungdomstrÀnare, verksamma i en elitförening i ishockey sÀsongen 2004/2005. De ungdomsledare/trÀnare som undersöktes var ansvariga för ungdomar i Äldrarna 11 t.o.m. 16 Är. Samtliga elitishockeyföreningar kontaktades genom en intresseanmÀlan som skickades ut via mail till alla lag i Elitserien och Allsvenskan. Slutligen deltog 5 stycken Allsvenska föreningar och 6 stycken Elitserieföreningar i undersökningen med en god geografisk spridning.
Svenska elitishockeyföreningarnas ungdomstrÀnare : följer de Riksidrottsförbundets och Svenska Ishockeyförbundets riktlinjer?
Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med denna studie var att undersöka hur vÀl elitklubbarna i Sverige följer Riksidrottsförbundets och Ishockeyförbundets riktlinjer för hur ungdomsishockey skall bedrivas.Undersökningen skulle besvara om ungdomstrÀnarna i Sveriges elitklubbar kÀnde till Idrotten vill och Ishockeyn vill, om trÀnarna/klubbarna hade nÄgon handlingsplan för att motverka eventuell utslagning bland ungdomslagen samt svara pÄ om trÀnarna arbetade enligt Ishockeyförbundets riktlinjer för hur ungdomsishockeyn skall bedrivas.MetodEn enkÀtundersökning genomfördes med 33 ungdomstrÀnare, verksamma i en elitförening i ishockey sÀsongen 2004/2005. De ungdomsledare/trÀnare som undersöktes var ansvariga för ungdomar i Äldrarna 11 t.o.m. 16 Är. Samtliga elitishockeyföreningar kontaktades genom en intresseanmÀlan som skickades ut via mail till alla lag i Elitserien och Allsvenskan. Slutligen deltog 5 stycken Allsvenska föreningar och 6 stycken Elitserieföreningar i undersökningen med en god geografisk spridning.
De externa etableringarnas framtid : en samhÀllsekonomisk analys av behov och möjlighet till politisk styrning och planering
The out-of-town retail establishments are part of the dramatic structural changes in the retailing of food and groceries. There are however strong indications suggesting these establishments result in negative externalities concerning areas such as pollution and urban environment. The purpose of this study is to describe and, from an economic perspective, analyse the Swedish political regulations and planning policies concerning the out-of-town supermarkets. The analysis establishes that the current regulations regarding out-of-town retailing do not, due to the occurrence of market failures, produce an optimal situation. It might therefore be necessary to change the planning policies in a more restrictive direction.
Hur pÄverkar könsskillnader karriÀrmöjligheten? : -Externa och interna faktorers inverkan
Syftet med föreliggande undersökning var att identifiera faktorer som bidrog till kÀnslan av "yrkesstolthet" hos anstÀllda vid FörsÀkringskassan Dalarna inkluderande personalens tillfredsstÀllelse med yrkesrollen. Sammanlagt 163 personer, 123 kvinnor och 40 mÀn, frÄn 25 till 66 Är (X= 49,8 Är) deltog i undersökningen. Denna genomfördes med hjÀlp av General Nordic Questionnaire for Psychological and Social Factors at Work (QPS Nordic) inkluderande 123 frÄgor samt 9 frÄgor gÀllande yrkesrollen. FrÄgorna besvarades vÀsentligen med hjÀlp av en 5-gradig skala av Likert-typ. Huvudresultatet utrÀknades med hjÀlp av Cronbachs Alpha, Principal Component Analysis och multipel regressionsanalys.
Valutakursrisker : BestÀmningsfaktorer för svenska företags anvÀndning av finansiella instrument vid hantering av valutakursrisker.
NÀr ett företag importerar eller exporterar varor och tjÀnster i utlÀndsk valuta kan de exponera sig mot valutakursrisker. VÀrdet pÄ en valuta idag Àr kanske inte densamma imorgon vilket kan bÄde gynna och missgynna företag verksamma inom handel. VÀrldsekonomin utsattes för chocker och en av de vÀrsta finansiella kriser upplevdes under 2009/2010. Eftereffekterna kan fortfarande ses av lÀnder exempelvis lokaliserade i EuroomrÄdet. Valutakurser pÄverkas av makrorelaterad information vilket kan orsaka stora volatila fluktuationer av kurser som kan leda till enorm ekonomisk skada eller stor ekonomisk vinst för företag.
Att försÀkra nöjdhet : en studie av kundmötet pÄ LÀnsförsÀkringar Uppsalas hemsida
Denna utredning handlar om hur LÀnsförsÀkringar Uppsalas hemsida fungerar i mötet med kunder. Syftet Àr att klarlÀgga om, och i sÄ fall hur, LÀnsförsÀkringar Uppsala kan förbÀttra sin hemsida för att öka kundnöjdheten i mötet med sina försÀkringskunder. VÄr empiri utgÄr frÄn personliga intervjuer med anstÀllda vid företagets Internetgrupp, ett antal webbdesigners pÄ externa företag samt ett urval kunder som köpt försÀkring hos LÀnsförsÀkringar Uppsala. Denna information har analyserats utifrÄn en studiespecifik modell, vilken bygger pÄ teorier om försÀkringsbranschen, kundnöjdhet och webbdesign. Utredningen pekar pÄ att LÀnsförsÀkringar Uppsala redan har en vÀl fungerande hemsida men att sidan genom förenklingar kan attrahera nya kunder samt öka kundnöjdheten hos de befintliga..
Med sikte pÄ ny intÀktsredovisning: IASB / FASB:s intÀktsprojekt
Redovisning av intÀkter Àr ett av de största och viktigaste omrÄden normgivare, redovisningsskyldiga och revisorer arbetar med. Den nuvarande europeiska och amerikanska regleringen för intÀkter har brister i form av inkonsekventa och ofullstÀndiga regler. Behovet av en ny intÀktsstandard har vÀxt fram, inte minst pÄ grund av att företagens transaktioner blivit allt mer komplexa. Under 2002 pÄbörjade dÀrför FASB och IASB ett samarbete med mÄlet att nÄ en gemensam intÀktsstandard. Projektet har nu nÄtt sÄ lÄngt att de arbetar utifrÄn tvÄ olika modeller för att redovisa intÀkter.
Budget eller prognoser -eller bÄde och?
Syftet med denna uppsats Àr att studera huruvida prognoser Àr ett kompletterande eller konkurrerande verktyg till budgeten pÄ tillverkningsföretag samt hur valet av styrverktyg kan ha pÄverkats av företagens interna och externa förutsÀttningar som dess organisationsstruktur, produktion och omvÀrld. Företagen vi har studerat visar pÄ att prognosen inte Àr en konkurrent, utan ett komplement till budgeten. Alla de studerade fallföretagen anvÀnder sig idag av de bÄda styrmedlen. Flera företag sÀger sig ha andra styrmedel Àn budget, men det har visat sig att dessa styrmedel skiljer sig inte mycket frÄn den traditionella budgeten. Budgeten har blivit en institution och har rotats fast i organisationer och gör det dÀrför mycket svÄrt för företag att bryta sig loss ifrÄn den..
Externa intressenters uppfattning om SMS-kreditgivares image och rykte
Titel:Externa intressenters uppfattning om SMS-kreditgivares image och rykteKurspoÀng:15 HPKursnivÄ:C-uppsats i företagsekonomiFörfattare:Fredrik Akdogan & Christian WandtHandledare:Agneta SundströmBitrÀdande handledare:Zahra AhmadiExaminator:Akmal HyderDatum:2013-06-Syfte:Syftet Àr att öka förstÄelsen för hur SMS-lÄn uppfattas av potentiella kunder och intresseorganisationer samt hur de ser pÄ lÄngivande företags image och rykte. Delsyftet Àr att förstÄ hur bilden av SMS-lÄn hos intresseorganisationer kan pÄverka potentiella lÄntagare i samband med lÄn.Metod:För att genomföra studien har vi samlat information frÄn artiklar och litteratur. Vi har genomfört intervjuer med anstÀllda pÄ tvÄ myndigheter och en intervju med en nyhetsbyrÄ samt Àven samlat in data genom en enkÀtundersökning för att ta reda pÄ hur potentiella lÄntagare uppfattar SMS-lÄn och hur de uppfattar information om lÄnen frÄn intresseorganisationer.Slutsats:Studien har visat att intresseorganisationer har en stark inverkan pÄ företagens image och rykte. Ett samarbete mellan dessa ökar deras förmÄga att sprida information till potentiella SMS-lÄntagare vilket gör att de kan anpassa lÄngivningen att den blir mer informativ och trovÀrdighet. 5AllmÀnheten har en mycket dÄlig bild av dessa företag och dessa skulle vad vi kan anta tjÀna pÄ att arbeta pÄ ett sÀtt som bÀttre ligger i linje med vad dessa intresseorganisationer vill se.
Den skatterÀttsliga behandlingen av donationer till forskning och utveckling
FoU Àr av stor betydelse för ett lands ekonomiska utveckling och forskningssatsningar Àr bland det viktigaste som kan göras för att bibehÄlla en hÄllbar tillvÀxt. Det Àr dock sÄ att sta-tens möjligheter till nya satsningar pÄ forskning minskar i takt med att kostnaderna för att driva samhÀllet ökar. Detta mÀrks inom bland annat universitetsvÀrlden som blir mer och mer beroende av externa donationer för att bedriva sin forskningsverksamhet. Behovet av externa donationer kommer med stor sannolikhet att öka i framtiden och det Àr dÀrför av vikt att det finns incitament för bland annat aktiebolag att donera till FoU. FrÄgestÀllningen i denna magisteruppsats Àr just hur donationer behandlas skatterÀttsligt och om det finns nog med skatterÀttsliga incitament för aktiebolag att donera till FoU.I uppsatsen redogörs för de skatterÀttsliga regleringar, rörande donationer till FoU, som berör avdragsrÀtt och uttags- och utdelningsbeskattning.
Kostnadsmodell för elektriska förluster, drift och underhÄll samt inmatningstariffer för vindkraftsparker i Sverige
I början av 2015 fanns 3 040 vindkraftverk installerade i Sverige med en installerad effekt pÄ 5 359 MW. Prognosen Àr att under 2015 ytterligare installera 222 turbiner och utöka den installerade effekten till 6 037 MW. Elektrisk infrastruktur och nÀtanslutning representerar 14 % av investeringskostnaden för en vindkraftspark och det Àr viktigt att det interna elnÀtet Àr designat för att minimera kostnader vid installation och för överföringsförluster under parkens operativa livslÀngd.Beroende pÄ geografiskt omrÄde, anslutande nÀt och storlek pÄ vindkraftspark finns det olika möjligheter för anslutning och tariffalternativ. Olika tariffalternativ i förhÄllande till ÀgandeförhÄllanden, driftförluster och underhÄllskostnader har under studien visat sig ha en stor ekonomisk inverkan under vindkraftsparkers operativa livslÀngd. En modell har byggts i Excell med olika berÀkningsverktyg för elektriska förluster, investeringskostnader, DoU kostnader samt tariffalternativ beroende pÄ anslutning.
Modell för mÀtning av kvalitetsbristkostnader: en fallstudie pÄ ABB Machines
Kvalitetsbristkostnader handlar om att veta hur mycket avsaknaden av kvalitet kostar organisation samt att spÄra dess orsaker och effekter. Genom att mÀta kvalitetsbristkostnader kan förbÀttringsmöjligheter identifieras och resultatet av förbÀttringsÄtgÀrder mÀtas. MÀtning av kvalitetsbristkostnader bidrar Àven till att kvalitetsfrÄgor fÄr en mer framskjuten roll i företaget. Denna studie har genomförts pÄ ABB Machines och inom ABB AB finns idag en förstÄelse för att bristande kvalitet kostar pengar. Arbetet med att identifiera kvalitetsbristkostnader har dÀrför fÄtt hög prioritet.
?DEN SOM ALDRIG DANSAR FEL, ?R DEN SOM ALDRIG DANSAR? En kvalitativ intervjustudie om ?ldre personers upplevelser av gammaldans utifr?n ett h?lsoperspektiv
Bakgrund: Att ?ldras ?r en naturlig process som kan leda till f?r?ndringar i meningsfulla
aktiviteter, vilket kan p?verka ?ldre personers h?lsa och delaktighet. Arbetsterapeuter m?ter
?ldre personer i sin vardag f?r att delvis uppr?tth?lla h?lsan genom aktivitetsbaserade insatser,
samt fr?mja sj?lvst?ndighet och deltagande i aktiviteter. Tidigare studier har visat att
aktiviteten dans, som meningsfull aktivitet, har bidragit till ett aktivt och h?lsosamt liv, samt
skapa en k?nsla av samh?righet hos ?ldre personer.