Sökresultat:
3447 Uppsatser om Externa miljökostnader - Sida 43 av 230
Möjligheter till balans och hÀlsa för mellanchefer inom vÄrden kopplat till deras egenskaper och roller
Studiens syfte Àr att med en explorativ ansats studera mellanchefens möjligheter till balans och god hÀlsa i relation till arbetets krav. Mellanchefens situation med krav och roller lyfts fram för att belysa vilka möjligheter de har att uppnÄ hÀlsa i sitt arbete. Undersökningen har genomförts genom kvalitativa intervjuer med Ätta mellanchefer med sjuksköterskebakgrund pÄ samma regionsjukhus. Resultatet visar att genom att uppfylla bestÀmda externa och interna förutsÀttningar har mellancheferna möjlighet att nÄ balans och god hÀlsa..
Tobaksrökning : HÀlsa eller ekonomi, en uppsats om tobaksproblematikens olika aspekter
Uppsatsen strÀvar efter att undersöka och belysa den problematik som prÀglar den svenska tobakspolitiken. Jag har identifierat tre centrala frÄgestÀllningar:* Vad utgörs det strukturella problemet av?* Vad gör lagstiftaren respektive tillÀmparen?* Hur manövrerar lagstiftaren för att undvika politiska kostnader och till synes lösa det strukturella problemet?(utdrag ur uppsatsens "FrÄgestÀllning och syfte").
Drift - en fallstudie av en grafisk roman.
Den feministiska serien Drift lanserades under vÄren 2007 av Kolik Förlag som en första del i ett projekt kallat Femisex. Det var en berÀttelse om sex och relationer och boken innehöll teman som till exempel objektifiering av mÀn och alternativ till heteronormen. Denna uppsats belyser bokens innehÄll, format och kommunikationsutmaningarna i mötet med media. MÄlet med uppsatsen Àr att undersöka boken ur nÀmnda aspekter genom formen av en fallstudie för att sedan utveckla och förbÀttra den externa kommunikationen för framtida boklanseringar..
Svensk kod för bolagsstyrning : Vilka konsekvenser innebÀr koden för smÄ börsnoterade företag?
Efter företagsskandaler runt millennieskiftet i bland annat USA och Sverige sÄ har lagar och regler skÀrpts kring bolagsstyrning. I Sverige har ett nytt regelverk införts för bolagsstyrning, Svensk kod för Bolagsstyrning. Den ursprungliga koden började gÀlla 1 juli 2005, dÄ gÀllde den bara börsnoterade bolag i Sverige med ett marknadsvÀrde pÄ över tre miljarder kronor. 1 juli 2008 kom den reviderade koden för bolagsstyrning ut, som omfattar samtliga bolag pÄ den svenska börsen. Den reviderade koden har omarbetats för att passa de mindre sÄvÀl som de större företagen pÄ börsen.
K?NSLOR OCH BYGGNADER. Hur f?r?ndringar i den byggda milj?n p?verkar v?r k?nsla f?r plats.
This bachelor thesis aims to explore the public?s personal connection and attachment to place, as well as their
perception of changes in the built environment that has occurred in close proximity to the area. Based upon a
questionnaire carried out in a public square in Gothenburg, namely J?rntorget, the study examines the impact
of the construction of two high-rise buildings that was initiated roughly five years ago adjacent to the square.
The essays theoretical framework is based on the concept sense of place, a concept which derives from the
discipline of Geography. Sense of place encompasses the relationship between people and spatial settings,
which includes e.g.
Betydelsen av uppdragsgivares önskemÄl nÀr rekryterare i bemanningsbranschen selekterar CV
Varje Är uppkommer nya fall dÀr Skatteverket (SKV) tvistar med enskilda nÀringsidkare, bolag och arbetstagare (AT) om beskattning av studie- och konferensresor. Tvisterna uppkommer till följd av parternas olika uppfattningar angÄende vad som Àr avdragsgilla kostnader alternativt vad som ska förmÄnsbeskattas.Studie- och konferensresor kan, under vissa omstÀndigheter, i sin helhet utgöra en avdragsgill kostnad för enskilda nÀringsidkare och bolag enligt 16 kap. inkomstskattelagen (1999:1229) (IL). Dessa omstÀndigheter Àr dock begrÀnsade och det Àr dessa begrÀnsningar som utgör en betydande faktor som SKV tar hÀnsyn till vid en revision. I de fall SKV anser att begrÀnsningarna Àr överskridna kommer resorna anses utgöra semester för de anstÀllda och detta ger upphov till löneförmÄnsbeskattning hos dem.
R?ttvis kollektivtrafik. En studie om hur DRT-tj?nsten Teletaxi bidrar till h?llbar tillg?nglighet och social inkludering i Odense kommun, Danmark.
Denna uppsats unders?ker DRT-tj?nsten Teletaxi i Odense, Danmark f?r att se hur tj?nsten f?rh?ller sig till h?llbar mobilitet och socialt h?llbar tillg?nglighet. Vidare syftar studien till att unders?ka hur resm?nster hos de boende i omr?den med Teletaxi f?r?ndrats sedan implementeringen av tj?nsten. F? studier har gjorts om DRT-tj?nster i icke-urbana omr?den och de som gjorts utg?r ofta fr?n ett ekonomiskt eller milj?relaterat perspektiv, d?r de sociala aspekterna g?llande h?llbarhet inte tas i ?tanke.
Illusionen om det fria gymnasievalet
Denna studies syfte framkom ur en reaktion mot det sÄ kallade, fria valet, till gymnasiet.
Tidigare forskning inom omrÄdet har visat att gymnasievalet, samt andra val i livet inte Àr helt fritt, pÄ grund av att de finns en mÀngd faktorer som gör att valet blir kantat av kompromisser och ett uppvaknande av synen pÄ sina egna begrÀnsningar. Detta Àr Àven nÄgot som framkommit i denna studie.
Studiens syfte har varit att försöka fÄ en uppfattning om vilken pÄverkan externa faktorer
har pĂ„ gymnasievalet och framtidstankar för elever i niondeklass. Ăven försöka urskilja i hur stor utstrĂ€ckning eleverna i undersökningen gör kompromissval till gymnasiet.
Undersökningen har genomförts pÄ tvÄ orter som skiljer sig i uppvÀxtvillkor, detta för att
kunna ha ett jÀmförandeperspektiv mellan en storstad och ett mindre samhÀlle
(landsbygdsort), för att fÄ en inblick i om tankar om gymnasievalet skiljer sig mellan
individer i dessa samhÀllen.
De teoretiska begrepp som anvÀnds i studien syfte berör individers handlingsutrymme,
deras nedÀrvda kompetenser och deras sÀtt att tÀnka och agera i sin omvÀrld. För att utvinna en generell redogörelse över hur eleverna i undersökningen tÀnker kring gymnasievalet och sin framtid anvÀndes en kvantitativ undersökning i form av enkÀter som delades ut pÄ en
högstadieskola i den stora staden och en högstadieskola i det mindre samhÀllet. Resultatet av undersökningen visade att externa faktorer har stor pÄverkan i hur eleverna tÀnker om gymnasievalet och framtiden.
Kommunikationen mellan hem och skola samt dess p?verkan p? h?gstadieelever ? Utifr?n l?rares perspektiv p? en m?ngkulturell skola
Syftet med denna studie ?r att unders?ka kommunikationen mellan l?rare och v?rdnadshavare p? en m?ngkulturell skola och hur l?rarna uppfattar att detta p?verkar eleverna. Detta kommer att unders?kas utifr?n ?tta h?gstadiel?rares perspektiv som, i kontrast till v?rdnadshavare, kommunicerar och har kontakt med flera v?rdnadshavare samt har en bredare ?verblick ?ver eleverna.
Syftet konkretiseras genom f?ljande fr?gest?llningar:
1.
Vilka m?jligheter och hinder finns i kommunikationen mellan l?rare och v?rdnadshavare p? en m?ngkulturell skola?
2.
Hur uppfattar l?rarna att detta p?verkar eleverna?
F?r att besvara fr?gest?llningen genomf?rdes en kvalitativ unders?kning d?r ?tta h?gstadiel?rare som arbetar p? en m?ngkulturell skola blev intervjuade individuellt. Dessa intervjuer spelades in, transkriberades och d?refter kategoriserades med hj?lp av en tematisk analysmetod som var i linje med studiens ?vergripande syfte.
Publicitet & Mediekonstruktioner : Hur Orrefors Kosta Boda har konstruerats i de lokala medierna och hur de har fÄtt publicitet
Den hÀr studien bygger dels pÄ en narrativ analys av artiklar i SmÄlandsposten och deras gestaltning av Orrefors Kosta Boda, dels pÄ en fallstudie över Orrefors Kosta Bodas externa och interna kommunikation dÀr den externa kommunikationen hamnar i fokus. Problemformuleringen stÀller följande frÄgor:Hur konstruerar de lokala medierna bilden av Orrefors Kosta Boda och vad Àr det som utmÀrker deras texter?? Kan en organisation fÄ publicitet i de lokala medierna utan att anvÀnda sig av en medveten kommunikationsstrategi och hur gÄr det att förstÄ detta?? Om Orrefors Kosta Boda anvÀnder sig av kommunikativa strategier för att synas i de lokala medierna, vilka Àr dessa?? I vilken utrÀckning har Orrefors Kosta Boda AB samma budskap till sina medarbetare som till medier?? Vilken relation och kommunikation har Orrefors Kosta Boda med de kommuner dÀr de har sin verksamhet?Studien bygger pÄ fem olika nyckelord: organisationskommunikation, ledarskap, strategisk kommunikation, integrerad kommunikation samt mediekonstruktioner ? narratologi.Resultatet visar att det gÄr att fÄ publicitet utan att anvÀnda sig av en medveten kommunikationsstrategi gentemot medier. Det finns flera andra faktorer som spelar in förutom en riktad marknadsföring. I det hÀr fallet har Orrefors Kosta Boda blivit uppköpt av New Wave Group som har skapat stort intresse i bÄde medier och affÀrsvÀrlden.
Att aktivera eller kostnadsföra externa spelarförvÀrv i allsvenska klubbar? : en beskrivning av tvÄ olika redovisningsmetoder
Syfte: Vi har som syfte med det hÀr examensarbetet att belysa de skillnader som uppstÄr nÀr de allsvenska fotbollsklubbar kan vÀlja mellan tvÄ metoder för att redovisa externt förvÀrvade spelare. Med tanke pÄ att spelaromsÀttningen har en stor betydelse för klubbarnas resultat sÄ Àr det av intresse att se effekten av dessa redovisningsmetoder. För att inte arbetet skulle svÀlla ut för mycket sÄ har vi valt att avgrÀnsa oss till allsvenskan, den högsta ligan i Sverige. Metod: Som metod för att samla in data till det hÀr Àmnet sÄ ansÄg vi att en kvalitativ metod skulle passa bÀst. För att pÄ sÄ sÀtt kunna fÄ en djupare inblick i hur det fungerar i verkligheten. Information kring de hÀr tvÄ redovisningsmetoderna fick vi genom intervjuer, bÄde via telefon och via mejlkontakt.
Stöld ur bil : En brottspreventiv studie över bilinbrottsproblematiken i ett av Göteborgs parkeringshus
Bilrelaterad brottslighet medför stora kostnader bÄde för samhÀllet och den enskilde. Att förebygga brott som stöld ur bil Àr dÀrför en viktig uppgift, bÄde för polis och de ansvariga för de omrÄden dÀr bilar parkeras. Vi har valt att arbeta med ett av Göteborgs Parkeringshus (?Lisebergs parkeringshus?, SofierovÀgen) i syfte att finna konkreta förslag pÄ hur stöld ur bil kan förebyggas pÄ platsen, hur brotten varierar över Äret och om det i sÄ fall skulle krÀvas sÀrskilda insatser under den tid dÄ parkeringshuset Àr som mest drabbat av brott..
Corporate social responsibility, en del av företaget eller en medial satsning
Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur relationen mellan beslutsprocesser rörande CSR och den strategiska inriktningen skapas och genomföres i olika typer av företag.Vi har genom studien kunnat visa att CSR arbete kan komma aktieÀgare och företag till gagn, vid en lyckad intern integration. Uppsatsens slutsats betonar vikten av integration samt att företagen snarare bör utgÄ frÄn sin egen verksamhet och sina intressenter Àn frÄn externa pÄtryckningar för att anvÀnda CSR strategiskt..
Ăgardirektivets pĂ„verkan pĂ„ investeringar inom kommunalt Ă€gda energibolag
Varje Är uppkommer nya fall dÀr Skatteverket (SKV) tvistar med enskilda nÀringsidkare, bolag och arbetstagare (AT) om beskattning av studie- och konferensresor. Tvisterna uppkommer till följd av parternas olika uppfattningar angÄende vad som Àr avdragsgilla kostnader alternativt vad som ska förmÄnsbeskattas.Studie- och konferensresor kan, under vissa omstÀndigheter, i sin helhet utgöra en avdragsgill kostnad för enskilda nÀringsidkare och bolag enligt 16 kap. inkomstskattelagen (1999:1229) (IL). Dessa omstÀndigheter Àr dock begrÀnsade och det Àr dessa begrÀnsningar som utgör en betydande faktor som SKV tar hÀnsyn till vid en revision. I de fall SKV anser att begrÀnsningarna Àr överskridna kommer resorna anses utgöra semester för de anstÀllda och detta ger upphov till löneförmÄnsbeskattning hos dem.
Kvalitetsstandarder och vÀrderingar
Fler och fler företag har integrerat konceptet Corporate Social Responsibility, CSR i företaget. CSR Àr ett verktyg för att bygga förtroende mellan företaget och dess intressenter dÄ konceptet innefattar allt frÄn det interna arbetet med vÀrdegrunder till det externa arbetet med sociala frÄgor. Ett företags vÀrderingar kan komma att pÄverka arbetet med att bygga detta förtroende mellan intressent och företag. VÀrderingar kan till en viss grad skapa vissa förvÀntningar hos intressenten. beroende pÄ vilka vÀrderingar företaget har kan de resultera i en uppfattning om exempelvis bemötandet vid kontakt med företaget, kvalitén pÄ dess varor, arbetsförhÄllanden etc.