Sök:

Sökresultat:

3447 Uppsatser om Externa miljökostnader - Sida 13 av 230

Den svenska bolagskoden : Vad har det medfört för revisorernas profession?

1. TitelDen svenska bolagskoden ? Vad har den medförd för revisionernas profession?2. ProblemVÄra problemformuleringar Àr, för det första: Hur har bolagskoden pÄverkat samarbetet mellan extern och intern revisor? Och för det andra: Hur har den externa och interna revisorns arbetsuppgifter förÀndrats i och med införandet av bolagskoden?3.

InformationssÀkerhet pÄ smÄ och medelstora företag

Denna studie fokuserar pÄ och ska utreda informationssÀkerhet hos smÄ och medelstora företag samt vilka faktorer som pÄverkar dem. Hot och risker med avseende till information pÄ företag har ökat de senaste Ären vilket resulterar i att företagen mÄste öka sin sÀkerhet för att eliminera dessa. Uppsatsen visar att de flesta undersökta smÄ och medelstora företag inte arbetar aktivt och systematiskt med informationssÀkerhet. För att utreda detta Àmne har kvalitativa intervjuer genomförts med ansvarig för informationssÀkerhet pÄ sex olika fallföretag. IntervjufrÄgorna utgÄr frÄn tre olika kontexter som ett företag kan delas in i.

Kommunikation i allmÀnhetens tjÀnst : En kvalitativ studie av Sveriges Radios externa kommunikation

Denna fallstudie syftar till att undersöka hur Sveriges Radio i egenskap av public serviceföretag kommunicerar externt. Vi finner det intressant att undersöka hur en offentlig medieorganisation, utanför den kommersiella marknaden, arbetar med sin externa kommunikation. Genom en kombination av kvalitativa metoder och teori rörande strategisk kommunikation, varumÀrke, publika relationer samt sociala medier, berörs studiens fyra frÄgestÀllningar: Vad har Sveriges Radio för kommunikationsmÄl? Vilka strategier gÄr att urskilja i Sveriges Radios kommunikativa arbete? Hur anvÀnder Sveriges Radio sociala medier i sin kommunikation? PÄ vilket sÀtt pÄverkar public service-ideologin Sveriges Radios externa kommunikation? Mer specifikt undersöks hur Sveriges Radio bygger och upprÀtthÄller relationer till publiken samt kommunicerar sitt varumÀrke, bland annat genom sociala medier.Studien bygger pÄ kvalitativa intervjuer med representanter frÄn Sveriges Radio, samt en retorisk analys av material frÄn SR:s officiella sociala medier. Resultatet visar att Sveriges Radio har implicita kommunikationsmÄl som Àr en del av verksamhetsmÄlen.

Corporate Branding - En metod för telekombolaget 3 att stÀrka sitt varumÀrke inifrÄn

PÄ dagens konkurrensutsatta marknad spelar varumÀrken en allt större och viktigare roll i konsumenters val av produkter eller tjÀnster. Konsumenter vill kunna identifiera sig med sitt valda varumÀrke och bygga en djupare relation med det. En ny sorts varumÀrken, s.k. corporate brands, har vuxit fram för att tillfredstÀlla konsumenternas behov. Men corporate branding Àr Àn sÄ lÀnge ny mark och sÀllan utövat eftersom de pÄ mÄnga sÀtt Àr mer invecklade och svÄra att bygga Àn de traditionella produkt-/tjÀnstevarumÀrken, dÄ de bl.

Sjuksköterskors strategier i bedömningen och omvÄrdnaden av pediatriska patienter

Bakgrund: PÄ slutenvÄrdsavdelningarna vid Astrid Lindgrens barnsjukhus arbetar fÄ specialistutbildade sjuksköterskor vilket kan utgöra en risk för patientsÀkerheten. Studier visar att det föreligger behov av fler preventiva ÄtgÀrder för att förbÀttra vÄrdkvaliteten för de inneliggande pediatriska patienterna. Syfte: Att undersöka sjuksköterskors strategier i bedömningen och omvÄrdnaden av pediatriska patienter. Metod: En deskriptiv, kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer genomfördes pÄ Ätta sjuksköterskor frÄn tre slutenvÄrdsavdelningar. Kvalitativ manifest innehÄllsanalys anvÀndes.

Den externa redovisningens pÄverkan pÄ kostnaden för lÄnat kapital i svenska privata mindre företag : Har den nÄgon betydelse?

Mindre företag Àr viktiga för den samhÀllsekonomiska utvecklingen och för skapandet av nyaarbetstillfÀllen. LÄn har visat sig vara en viktig finansieringskÀlla för dessa företag, men pÄgrund av informationsasymmetri och högre operationella kostnader har tillgÄngen tillkonkurrenskraftig lÄnefinansiering framhÄllits vara problematisk. Den externa redovisningenkan anvÀndas för att minska informationsasymmetri och reducera detta problem.Redovisningskvalitet, upplevd revisionskvalitet och revisionens utfall utgör delar av denexterna redovisningen, vilka i tidigare studier visat sig pÄverka företags kostnad för lÄnatkapital. Svenska privata mindre företag Àr en grupp av företag som tidigare inte behandlats idetta avseende och syftet med denna studie Àr att undersöka hur dessa företags kostnad förlÄnat kapital pÄverkas av redovisningskvalitet, upplevd revisionskvalitet och revisionensutfall. Med hjÀlp av Ärsredovisningar frÄn ett stickprov om 395 slumpvis utvalda företag ochen regressionsanalys besvaras studiens problemformulering.

Produktivitet och kostnader vid skörd och transport av skogsbrÀnsle frÄn klena gallringar

Syftet med denna studie var att undersöka ett maskinsystem för uttag av trÀdbrÀnsle i klena gallringar i norra VÀstmanland och södra Dalarna för Mellanskog. Genom driftuppföljningsdata kunde produktiviteten och kostnaderna för maskinsystemet berÀknas, samt kostnaderna för sönderdelning och transport och hur dessa förÀndras med transportavstÄndet till industri. Resultatet visar att skördarens produktivitet Àr beroende av storleken pÄ skördad medelstam, samt att skotarens produktivitet sÀnks med ett ökat skotningsavstÄnd. Den totala kostnaden för drivningsarbetet för ett medelobjekt (sett till maskinsystemets produktivitet) i denna studie var 178 kr/m3f inklusive kostnader för flytt, planering och tillÀgg för vinst. Om man bortser frÄn dessa kostnader uppgÄr kostnaden för skördaren till ca 88kr/m3f och kostnaderna för skotaren till ca 61kr/m3f. Att enbart sönderdela materialet kostar 58 kr/m3s och kostnaden för transport beror pÄ tranportavstÄndet, ett lÀngre avstÄnd innebÀr en högre kostnad.

Hur har införandet av IAS 40 pÄverkat förvaltningsfastighetsbolagens externa intressenter : - en lÄngivares syn pÄ vÀrdering av förvaltningsfastigheter

För att internationellt harmonisera redovisningsregler, tillÀmpar vi i Sverige frÄn 2005 IAS/IFRS-regler. I vÄr studie har vi undersökt hur en svensk kreditgivare pÄverkats efter införandet av en av dessa nya regler, IAS 40, som behandlar redovisning av förvaltningsfastigheter i koncernredovisningen. IAS 40 innebÀr att fastighetsförvaltande företag kan vÀlja att redovisa förvaltningsfastigheter till avskrivet anskaffningsvÀrde eller verkligt vÀrde.Vi har som underlag för vÄr undersökning intervjuat kreditanalytiker pÄ Nordea samt anvÀnt oss av litteraturstudie bestÄende av tvÄ uppsatser. Det vi kommit fram till Àr att kreditgivarna pÄverkas av den nya lagregleringen, men inte i speciellt stor utstrÀckning. Detta frÀmst pÄ grund av att nÀr kreditgivarna i kreditgivarprocessen analyserar ett bolag, intresserar de sig frÀmst pÄ framtida förvÀntade kassaflöden.

Parkett eller plastmatta, spelar det roll?

IKEAs mÄl Àr att deras produkter ska vara för ?de mÄnga mÀnniskorna?. För att bygga hus som passar ihop med detta mÄste det vara till kostnader som folk har rÄd med.Syftet med den hÀr rapporten Àr att ta fram ett förslag pÄ en yteffektiv lÀgenhet som kan sÀttas ihop till ett mindre flerbostadshus. Yteffektiva lÀgenheter gör att huset tar upp mindre plats pÄ marken och dÀrför kostar mindre per kvadratmeter. Med hjÀlp av detta hus kommer en jÀmförelse av kostnader för olika invÀndiga ytmaterial att utföras.

Är den Svenska hanteringen av vĂ€tskekartonger
samhÀllsekonomiskt effektiv?: en jÀmförelse av tvÄ
avfallshanteringsmetoder för vÀtskekartonger

1994 infördes lagen om producentansvaret i Sverige, en del av denna var förordningen om förpackningar. Tanken med detta var att minska andelen avfall som gick till förbrÀnning och deponi och samtidigt öka andelen till Ätervinning. FrÄn och med 2002 blev det dessutom förbjudet att deponera brÀnnbart avfall i Sverige. Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att undersöka vilken av avfallshanteringsmetoderna, Ätervinning eller förbrÀnning med energiutvinning, som Àr mest samhÀllsekonomiskt lönsam gÀllande hantering av vÀtskekartonger. De externa kostnaderna, hushÄllens kostnader och miljökostnader, Àr mycket viktiga i kalkylen.

Det h?llbara modets immaterialr?ttsliga gr?nser - En avv?gning av konflikterna mellan immaterialr?ttsligt skydd och h?llbara designinitiativ inom modeindustrin

I en allt st?rre utstr?ckning syns h?llbara designinitiativ p? modemarknaden. S?rskilt de initiativ som kallas resale, repair, recycle och upcycle. Inneb?rden av dessa h?llbara designinitiativ kan sammanfattas som att gamla material eller hela modevaror f?r f?rl?ngda liv genom att de f?r?dlas eller p? andra s?tt f?rb?ttras.

dramaturgi och kommunikativ rationalitet - nÄgot om professionella serviceföretags externa kommunikation

Sammanfattning Titel: Dramaturgi och kommunikativ rationalitet ? nÄgot om professionella serviceföretags externa kommunikation Författare: Erik Tarras-Wahlberg Handledare: Maria Boklund och Anna Stafsudd Syfte: Att belysa professionella serviceföretags externa (kund)kommunikation, samt att ge ett par reflekterande kommentarer angÄende denna Metod: Enskild observation med en vÀl förankrad teoretisk referensram som utgÄngspunkt bÄde vid insamlingen, sorteringen och tolkningen av det empiriska materialet Teori:Socialkonstruktionistisk utgÄngspunkt med en goffmanbaserad dramaturgisk rollteori som referensram, en av denna anledning dramaturgisk syn pÄ Impression Management (IM) samt enintegrering av dramaturgi och Habermas teori om kommunikativ rationalitet Slutsatser: Uppsatsen pekar pÄ att professionella serviceföretag bör beakta den sociala dominansens betydelse vid kundkommunikation. Kommunikationen bör ses som en sammanhÀngande enhet, dÀr de enskilda delarna skapar ett helhetsintryck. Behovet av förberedelse, noggrannhet, detaljer etc, poÀngteras, dÀr den faktiska utformningen i alla avseenden bör vara underlagd en intrycksbaserad (och dÀrmed dramaturgisk) styrning. Det handlar om att behÀrska och upprÀtthÄlla definitionen av situationen och det argumenteras för att ?massmöten? i en inledande kundkontakt kan vara ett lÀmpligt forum för detta.

Konsulters pÄverkansmöjlighet under införandet av ett affÀrsystem : En utredning av konsulters egenskap att pÄverka utifrÄn variablerna legitimitet, angelÀgenhet och makt

VÀl fungerande affÀrssystem utgör idag en viktig del i företag och organisationers verksamhet. TyvÀrr Àr systemen som regel komplexa varför risken för problem och misslyckanden Àr uppenbara. DÄ tillrÀcklig kunskap och erfarenhet frÄn implementeringsarbeten dessutom ofta saknas i organisationer kontrakteras inte sÀllan externa konsulter för att bidra med hjÀlp. Att försöka underlÀtta ett implementeringsarbete genom att involvera externa konsulter kan dock skapa svÄrigheter av olika slag t.ex beroende pÄ en komplex relationsbild mellan konsulten i frÄga och klientorganisationens ingÄende aktörer.Denna studie antar en kvalitativ forskningsinriktning dÀr datainsamlingen skett genom ett antal semistrukturerade intervjuer med externa konsulter vars arbete involverar implementering av affÀrssystem. Studiens syfte Àr att undersöka vilka möjligheter externa konsulter anser sig ha att pÄverka implementering beroende pÄ sin positionering i relation till klientorganisationen och dess olika ingÄende parter.Analysarbetet baseras pÄ Mitchell et al.Žs (1997) Stakeholder-teori, dÀr attributen makt/inflytande(P), legitimitet (L) och angelÀgenhet (U) anvÀnds för att positionera konsulterna.

VÀgrelaterade olyckor vid transporter av farligt gods. Det allmÀnnas juridiska ansvar

Med anledning av de stadigt ökande transporterna av farligt gods pÄ vÄra vÀgar, finns det risk för att allt fler vÀgrelaterade olyckor med farligt gods intrÀffar. Förenat med en tankbilsolycka Àr en eventuell skada pÄ miljön. Miljöskador som orsakats av vÀgrelaterade olyckor med farligt gods, medför ofta en mÀngd olika juridiska problem och frÄgestÀllningar. Dessa handlar inte sÀllan om ekonomisk kompensation i form av skadestÄnd eller skyldighet att efterbehandla förorenad mark. Dessutom innebÀr en olycka ofta höga kostnader för akuta rÀddningsinsatser, uttryckningar eller undersökningar som nÄgon vill fÄ ersÀttning för.

Bankers kreditbedömning vid Àgarskifte - Vilken redovisningsinformation efterfrÄgas och hur betydelsefull Àr den för banken vid ett Àgarskifte

Syftet med uppsatsen var att ta reda pÄ vilken redovisningsinformation som efterfrÄgas av banker och hur betydelsefull den Àr vid kreditbedömningen av Àgarskifte i smÄ företag. SjÀlva undersökningen genomfördes med hjÀlp av personliga intervjuer pÄ tre lokala bankkontor. LÀmpliga respondenter valdes ut och de fick berÀtta om bankens Äsikter om redovisningsinformationens betydelse. De berÀttade Àven om sjÀlva Àgarskiftesprocessen och de problem som Àr förenliga med den. För att ytterliggare förtydliga vilken redovisningsinformation som efterfrÄgas och vilken betydelse den har sÄ ombads respondenterna att rangordna bÄde den interna och externa redovisningsinformationen.

<- FöregÄende sida 13 NÀsta sida ->