Kritik mot företag som brister i sitt sociala ansvarstagande har på senare år växt sig allt större. Det har därför blivit viktigt för företag att utöver sin finansiella prestation arbeta för goda arbetsmiljöförhållanden genom hela leverantörskedjan. Som en följd av detta väljer företag i allt större utsträckning att anta en uppförandekod, vilken anger standarder och riktlinjer för det sociala ansvarstagandet. Svårigheten tycks inte ligga i skapandet av uppförandekoden utan i dess efterlevnad. För att säkerställa kodens efterlevnad i leverantörskedjan kan företaget använda sig av olika kontrollmetoder.

LEKÖ är en förvaringslösning för leksaker och redskap för utomhusbruk inom barnomsorgoch skola. Förvaringen av leksakerna och redskapen sker i en förvaringsbänk på ergonomiskhöjd för barnen. Konceptet för lösningen baseras på att nära och lättillgänglig förvaringförenklar användning. LEKÖ är ett redskap för fri lek. Den fria leken är en förutsättning förmognad hos barn och bidrar till gynnsam miljö för lärande.

LEKÖ är en förvaringslösning för leksaker och redskap för utomhusbruk inom barnomsorgoch skola. Förvaringen av leksakerna och redskapen sker i en förvaringsbänk på ergonomiskhöjd för barnen. Konceptet för lösningen baseras på att nära och lättillgänglig förvaringförenklar användning. LEKÖ är ett redskap för fri lek. Den fria leken är en förutsättning förmognad hos barn och bidrar till gynnsam miljö för lärande.

Företag runt om i världen genomför mängder av transaktioner, vilka kan förenklas och effektiviseras med affärssystem. Driftsättning av affärssystem är en omfattande process som kräver kunskap, engagemang och planering från de inblandade parterna. Leverantörerna av affärssystem samarbetar ofta med externa konsultbolag vilka bistår med sin kunskap rörande implementationsprocessen och driftsättningen av affärssystem. De externa konsulterna är beroende av ett samarbete med kunden och framförallt de personer som ska använda systemet, de så kallade användarna. Detta för att få kunskap om verksamheten och de förhoppningar som finns på affärssystemets framtida funktionalitet.

 Problematisering: Vikten av arbetsgivarvarumärket har växt i betydelse tack vare den brist på välutbildad arbetskraft som råder. För att företagen ska kunna locka till sig och attrahera anställda till företaget blir rekryteringsannonser och företagshemsidan viktiga medium. På hemsidan och i rekryteringsannonserna har nämligen företaget möjlighet att väcka nyfikenhet och visa upp företagets identitet och kultur. Det som kommuniceras i annonserna och på företagshemsidan anses även ha stor betydelse för hur företagets image uppfattas av de potentiellt anställda. Därför blir det viktigt att de svårgripbara delarna av ett arbetsgivarvarumärke ger både existerande och potentiellt anställda de rätta associationerna, samt att dessa associationer kan byggas upp genom samverkande aktiviteter mellan marknadsförings- och HR-avdelningen.

SammanfattningExamensarbete i företagsekonomi, Södertörns HögskolaRevision, C-nivå, VT 2006Författare: Lisa Andersson och Tina EdsvikHandledare: Bengt LindströmTitel: Den orena revisionsberättelsen ? orsaker och effekterBakgrund och problem: Revisionsberättelsen ses som en kvalitetsstämpel för ett företag och en oren sådan är något mycket allvarligt för de flesta av ett företags intressenter. Tidigare forskning påstår att 50 procent av de företag som fått en oren revisionsberättelse går i konkurs inom fem år. Motsvarande siffra för företag som inte fått en oren är 20 procent. Eftersom en anmärkning i revisionsberättelsen anses vara allvarligt, är det av intresse att se närmare på dels vilka faktorer som leder till en oren revisionsberättelse samt hur det påverkar ett företag att ha en oren revisionsberättelse.Syfte: Syftet med uppsatsen är att ta fram statistik över orsaker till orena revisionsberättelser för att se hur vanligt förekommande de olika orsakerna är, samt att undersöka hur företagarna förhåller sig till revisionsberättelsen i allmänhet och speciellt den orena.Avgränsningar: Uppsatsen undersöker årsredovisningar från 2003 i aktiebolag med fler än tre anställda.

I och med att fler och fler datasystem används som informationsbärare inom hälso- och sjukvården, blir verksamheterna också sårbara på ett sätt som de inte varit tidigare.Hoten mot informationsförsörjningen kan vara både interna och externa. Exempel på interna hot är de egna medarbetarnas brist på säkerhetstänkande och externa hot kan vara virusangrepp och hackers, men också strömavbrott eller andra kommunikationsavbrott.Rapporten är en kartläggning av och en kunskapsinventering av reservrutiner i Landstinget Kronoberg.Under april och maj 2007 skickade vi ut en webbenkät till ett urval av medarbetare vid de båda driftenheterna. 200 användare valdes slumpvis ut, 50 stycken från vardera yrkeskategorin läkarsekreterare, läkare, undersköterskor och sjuksköterskor.Svarsfrekvensen blev 50 %.Vi har i rapporten kommit fram till att de tillfrågade medarbetarna tycker att reservrutiner är viktigt, men långt från alla vet inte vad reservrutiner är eller hur de arbetats fram. Det har framkommit att många anser att journaluppgifter inte förs in rätt i den datoriserade journalen efter ett driftstopp, då reservrutiner använts. P.g.a.

Uppsatsens syfte är att utreda om de rättsfilosofiska principerna, förutsebarhetsprincipen ochproportionalitetsprincipen, tillgodoses på ett tillfredsställande sätt och om det kan anses vararättssäkert att låta förvaltningsmyndighet, och inte domstol, utreda och rikta sanktioner motnär beloppets storlek kan anses vara i paritet med brottspåföljd. Uppsatsen riktar sig tillyrkesverksamma jurister och juriststudenter men även andra intressenter påfinansmarknadsområdet..

SammanfattningDen första av en rad skandaler i USA och i Europa, var Enron-skandalen. Det amerikanska företaget Enron försattes i konkurs i slutet av 2001 då företaget hade dolt sina skulder och manipulerat redovisningen för att kunna ge sken av att vara ett finansiellt välmående företag. Då det uppdagades att Enrons revisionsbyrå Andersen hade förstört material för att dölja information för tillsynsmyndigheten i och med förundersökningen mot Enron var skandalen ett faktum och revisorernas roll kom alltmer i fokus.Skandalerna har bidragit till att allmänheten upplever att revisorerna inte levererar det de ska: att revisionen garanterar att det inte försiggår några förbiseenden eller oegentligheter i ett företags affärstransaktioner. Allmänheten förväntar sig att en revisor ska vara som en polis i granskandet av ett företags affärer och blir därför besvikna på revisionsprofessionen då en revisionsskandal uppstår. För att minska detta förväntningsgap behöver allmänhetens förväntningar på en revisors ansvar realiseras och alltså minskas samtidigt som revisionsprofessionen behöver öka sin prestation.Det här är ett kvalitativt arbete där materialet kommer ifrån lagtexter, akademisk revisions-, redovisnings- och marknadsföringslitteratur, kursböcker, domar från Stockholms tingsrätt samt utlåtanden från Revisorsnämnden.

Revision har funnits länge men intern kontroll är något som har blivit mer uppmärksammat på senare tid i och med ett antal bolagsskandaler i USA. Intern kontroll är något som alla bolag bör ha och variationen är stor mellan bolagen. I svensk lagstiftning är den reglerad i 8 kap 4§ Aktiebolagslagen, men den är inte uttömmande. Det finns dock rekommendationer för större aktiebolag att tillämpa som exempelvis Svensk kod för bolagsstyrning.I mindre bolag som har ett fåtal ägare vilka även är aktiva i bolaget kan problem uppstå. Om inte en god intern kontroll finns inom bolaget måste intressenterna förlita sig mer på att revisorn upptäcker väsentliga fel vid revisionen.

Syftet med studien är att utforska och förstå de resonemang lesbiska par begagnar sig av i beslutsfattandet om reproduktionsmetod. Här ingår även berättelser kring de erfarenheter paren har av möten med professionella inom svensk sjukvård och myndighetsutövning. Studien består av tio intervjuer med lesbiska par, vilka har fått barn inom den offentliga sjukvården sedan detta blev tillgängligt den 1 juli år 2005. Materialet har analyserats med hjälp av kvalitativ metod i det diskursanalytiska fältet.Resultatet visar att parens beslut har föregåtts av en process där alternativ har vägts mot varandra. Här återfinns två typer av tolkningsrepertoarer där svensk sjukvård har fått företräde på grundval av externa omständigheter.

Syfte: Syftet med magisteruppsatsen är att konstruera en ansats till en generell teoretisk analysmodell som kan förklara hur affärsmodeller påverkas av externa branschförändringar. Analysmodellen kommer att appliceras på TV-branschen.Metod: Vi har konstruerat en ansats till en generell teoretisk analysmodell som vi har applicerat på TV-branschen för att försöka förklara hur företagens affärsmodeller påverkas av externa faktorer som bidrar till förändringar i branschen. I vår undersökning har vi valt en kvalitativ metod, och vi har huvudsakligen använt oss av teori inom branschutveckling, värdekonstellationer och value migration teori. Vår primärdata utgörs av intervjuer med personer som arbetar inom digital-TV området i någon av de tre distributionsplattformarna. Sekundärdata har vi erhållit från artiklar, remisser samt annat material från olika instanser inom området.Slutsats: Vår ansats till analysmodell utgör en grund för att studera hur affärsmodeller påverkas av branschförändringar.

Bakgrund och problemK3 är det nya svenska huvudregelverket vars syfte är att vara ett förenklingsregelverk till IFRS för svenska onoterade företag. Skillnader mellan dessa regelverk kommer att spela stor roll i koncerner där vissa företag kommer tillämpa K3 och andra IFRS vilket leder till sammanslagningsproblem. Detta är även ett problem för intressenter som behöver veta om dessa skillnader för att kunna bedöma ett företag korrekt.SyfteSyftet med arbetet är således att jämföra de två regelverken för att förenkla för både användare samt intressenter. Det kan även vara viktigt att veta varför dessa skillnader faktiskt existerar.AvgränsningarFör att ha ett hanterbart ämnesområde har vi valt att avgränsa endast till koncernnivå och inte juridisk person. Vi har även valt ut de standards vi anser innehålla flest och mest relevanta skillnader.MetodEn jämförelse mellan regelverken har genomförts vilket vi sedan skrivit en diskussion utifrån.

Problemet i den här uppsatsen handlar om det börsnoterade bolaget Fenix Outdoors finansiella kommunikation på internet. Genom att på en övergripande nivå utgå ifrån redovisningsteoretiska resonemang, Stockholmsbörsens regelverk och rekommendationer samt genom att utföra en kvalitativ studie, borde det vara möjligt att på ett rationellt sätt konstruera en normativ modell för utformning av finansiell kommunikation på internet. Denna modell ska alltså fungera som ett vägledande instrument till hur Fenix Outdoor bör utforma sin hemsida. Modellen i sig ska vara av generaliserande karaktär, vilket innebär att börsnoterade bolag generellt ska kunna använda sig av modellen för att utforma sin finansiella kommunikation på internet. Den här uppsatsen bygger på en form av kvalitativ fallstudie av företaget Fenix Outdoor.

Bakgrund och problem: Bokföringsnämnden (BFN) arbetar sedan ett antal år tillbaka med detså kallade K-projektet, där företagens redovisning ska vara lika för alla företag inom sammastorlekskategori. Syftet med K2-regelverket för mindre företag är i hög grad förenklingar ochBFN anser att dessa ska ha företräde framför rättvisande bild och jämförbarhet. Det finnsdäremot röster som påpekar att den förenklade redovisningen kring egenupparbetadeimmateriella tillgångar kan medföra problem för företagen. De företag som kommer att bytatill K2-regelverket får endast kostnadsföra sina egenupparbetade immateriella tillgångar iresultaträkningen direkt, till skillnad mot nuvarande normsättning som tillåter aktivering ibalansräkningen.Syfte: Att bistå med information kring samt påvisa för långivare, investerare och andraintressenter vilka effekter det nya K2-regelverket för egenupparbetade immateriella tillgångarkan få på marknaden inom forskning och utveckling (FoU).Avgränsningar: Studien undersöker en population bestående av svenska onoterade mindreföretag inom branschen för FoU. Hos dessa tittar vi endast på redovisningsposten föregenupparbetade immateriella tillgångar, totala tillgångar samt eget kapital i årsredovisningarfrån 2007.Metod: Vi har läst artiklar, rapporter, remisser, normer med mera för att formulera vårreferensram.