Denna studie fokuserar på sponsring inom kultursektorn utifrån den sponsrade partens perspektiv. Syftet med studien är att analysera hur aktörer inom kultursektorn går tillväga för att identifiera och attrahera potentiella sponsorer till sina verksamheter. Studien är avgränsad till sponsring inom kultursektorn i Sverige och de aktörer som undersöks är Bonniers Konsthall, Riksteatern, Skansen och Way out West. Undersökningen bygger på en flerfallstudie där intervjuer har genomförts med representanter för varje aktör. Studiens övergripande teoretiska referensram är hämtad från Managerial Theory och de koncept som används är marknadsföringskonceptet och marknadsföringsmixen.

Bakgrund och problem: Det råder bostadsbrist i Sverige. Befolkningen ökar i högre grad än vad det byggs och unga vuxna tvingas att stå i bostadskö i flera år för att överhuvudtaget få en lägenhet. Studier visar att om bostadsbristen i Göteborg inte kan det få effekten av ett produktionsbortfall på upp mot 200 miljarder SEK och 40 000 förlorade jobb över de kommande 15 åren.Syfte: Syftet med arbetet är att ge en överblick på hur tre olika företag skulle kunna påverkas av politiska reformer relaterade till dagens bostadsbrist samt hur dessa reformer skulle kunna motverka bostadsbristen i Göteborg. För att kunna göra det vill vi lyfta fram orsaker till dagens bostadsbrist i Göteborgs stad, fastställa vilka lösningar som läggs fram av politiker och intressenter samt beskriva företagen och deras ekonomiska situation och hur den kan påverkas i framtiden. Metod: Vi kommer göra en överblick av den bostadspolitiska debatten för att se vilka reformförslag som existerar.

Titel: Förutsättningar för värdebaserad prissättning: en fallstudie av den svenska anläggningsbranschen.Datum för slutseminarium: 2014-06-03.Program: Marknadsföringsprogrammet.Författare: Robin Sörensson, Albin Sköld och Jakob Sköld.Handledare: Peter Caesar.Examinator: Dr. Pejvak Oghazi.Nyckelord: Prissättning, värdebaserad prissättning, värdeskapande, värdeappriopriering.Syfte: Syftet med denna studie är att identifiera interna och externa faktorer som påverkar prissättningen samt beskriva vilka förutsättningar för tillämpning av värdebaserad prissättning dessa faktorer ger upphov till.Teoretiskt ramverk: Det teoretiska ramverket utgår från de två olika dominerande synsätten på värdeskapande och värdeappriopriering. Forskning på prissättning i förhållande till dessa synsätt hämtas i huvudsak från Porter (1980), Dutta et al. (2003) och Hallberg (2008).Metod: Studien bygger på en kvalitativ datainsamling genom intervjuer med personer inom ett utvalt fallföretag inom anläggningsbranschen och fyra av deras återförsäljare.Empiriskt resultat: Empirikapitlet innehåller den kvalitativa datan som samlats in genom intervjuerna och presenteras i form av en tabell samt preliminär dataanalys.Analys: Utifrån empirin och det teoretiska ramverket har externa och interna faktorer som påverkar utformandet av en prissättningsstrategi identifierats. Dessa faktorer har också delats upp i drivkrafter och hinder för att klargöra vilka förutsättningar för en tillämpning av värdebaserad prissättning som finns.

Ergotopia är ett nystartat företag vars ambition är att marknadsföra och sälja produkter av ergonomisk fördelaktig karaktär. Pilotprojektet, Komfort, är en ny typ av bäddprodukt som tagits fram i samarbete med Borås Textilhögskola. Komfort är utformad som en praktisk rulle och inkluderar bäddmadrass, underlakan, täcke och påslakan som enkelt kan rullas ut på sängmadrassen. Alla dessa delar har kombinerats ihop till två enheter, den ena fungerar som bäddlakan och den andra som täcke. Detta koncept har stora ergonomiska fördelar mot konventionellt bäddande.

Genom att samarbeta med andra aktörer på marknaden kan företagen gemensamt bli mer effektiva och konkurrenskraftiga i syfte att tillsammans uppfylla kundernas mer komplexa och specifika önskemål genom att erbjuda helhetslösningar. Detta ligger till grund för den växande nätverksbildning som många företag insett betydelsen av. Organiserade samverkansnätverk är en typ av företagsnätverk som består av ett antal små eller medelstora medlemsföretag. Medlemsföretagen verkar på en begränsad geografisk yta och målet med nätverket är att uppnå specifika affärsresultat. Syftet med denna uppsats var att identifiera en population av organiserade samverkansnätverk i Sverige samt undersöka hur styrgruppens sammansättning kan påverka nätverkets framgång.

Begreppet hållbar utveckling kan ses som en kombination av ekonomisk tillväxt och ett smart utnyttjande av naturens resurser och nämns allt oftare i mediala sammahang. Företagens ansvar inom detta område har intensifierats på senare tid och fokus på företagens faktiska ansvar har ökat, vilket har bidragit till en högre grad av transparens gällande företagens verksamhet. Mineraler och metaller är viktiga råvaror i dagens moderna samhälle, men gruvindustrin anses vara en högintensiv bransch med avseende på miljöpåverkan. Forskning visar att det finns vissa utmaningar vad gäller företags CSR- kommunikation, bland annat vad företagen ska kommunicera, hur företagen ska kommunicera och vem som är målgrupp för kommunikationen. Mot denna bakgrund valde vi att undersöka vad, hur och till vem gruvföretag kommunicerar sin miljömässiga information samt vilken miljömässig information företagen kommunicerar i sina hållbarhetsredovisningar och i vilken utsträckning denna information är jämförbar med företagens miljörapporter. Ett delsyfte med studien är att skapa förståelse för varför kommunikationen av hållbarhetsarbete skiljer sig åt inom den svenska gruvindustrin.

Reklambrus och mediebrus är begrepp som blivit aktuella inom reklambranschen under de senaste åren. Den privata lika väl som den offentliga sfären är ständigt under attack av reklammakarnas tunga budskapsartilleri. Medborgarna har börjat bli immuna mot reklam och reklammakarna måste hitta nya vägar för att nå fram till dem. Med mer och mer reklam omkring är risken stor att övrig kommunikation inte når fram. Den kommunikation vi författare ser i det offentliga rummet är främst marknadskommunikation i form av reklam.

Syftet med uppsatsen är att utvärdera projektet Utmaningen och huruvida samverkan fungerar mellan de interna och externa aktörerna som är involverade i projektet. Utmaningen är ett projekt i Kungsbacka Kommun som arbetar speciellt för att ungdomar som befinner sig på institutioner ska kunna få vård och behandlingar på hemmaplan. Projektet riktar sig även mot att förhindra att ungdomar som befinner sig i riskzonen ska behöva placeras på institutioner. De ungdomar som berörs inom projektet Utmaningen ska ha varit placerade på institution för eget beteende. Projektet Utmaningen har en projekttid till senhösten 2012 och därefter avgörs om projektet ska implementeras i Kungsbacka Kommun.

Eftersom intressenter visat sig använda revisionsberättelsen som beslutsunderlag, kan en reaktion på den orena revisionsberättelsen innebära en negativ följd för företaget. Därmed har vi undersökt hur det reviderade företagets organisatoriska outcomespåverkas av den orena revisionsberättelsen. Vidare syftar även studien till att förklara hur vidtagna åtgärder begränsar effekten av den orena revisionsberättelsen. Med utgångspunkt från tidigare forskning och teori skapadesegna hypoteser. Hypoteserna menar att den orena revisionsberättelsen påverkar organisatoriska outcomes och att dessa effekter kan dämpas genom vidtagna åtgärder.För att realisera syftet genomfördes en dokumentstudie.

Revisorers roll har utvecklats genom tiden, från att ta hand om bolagets räkenskaper och gekonsulttjänster till sina kunder till att idag endast granska väsentliga poster och företagetstransaktioner samt hitta felaktigheter i redovisningen. Far menar med revision att revisorn som enoberoende part granskar bolagets årsredovisning och bokslut i syfte att fastställa omredovisningen ger en rättvisande bild av företaget till Externa intressenter såsom investerare,banker etc.Syftet med undersökningen är att undersöka hur förväntningsgapet mellan småföretagare ochrevisorer ser ut. Vi har även tänkt ge förslag på hur förväntningsgapet kan minska samt få enuppfattning om vad det var som förorsakade förväntningsgapet, som till slut kan hjälpa oss attuppnå en bättre förståelse på problematiken. För att åstadkomma syftet med uppsatsen har vigenomfört kvalitativa intervjuer med tre revisorer och två ägare till två småföretag.Vår slutsats är att småföretag har bristande kunskap om vad revisorers uppgift och roll innebär.Exempel på deras bristande kunskap är att revisorn kan allting och löser alla företags ekonomiskaproblem, samt att revisorn kan samtidigt bokföra och revidera företagets räkenskaper. Det finnsflera saker som kan anses ha påverkan på förväntningsgapets uppkomst.

Årsredovisning är en lagstadgad finansiell rapport skapad för att ge intressenter inblick i företagens verksamhet. Det finns lagar över vad en årsredovisning bör innehålla för att säkerställa dess kvalitet inför dess intressenter. Trots detta uppmanas aktieägare att vara kritiska i sin läsning av årsredovisningen. Vi ställde oss frågan varför. Syftet med denna uppsats var att få en djupare förståelse för hur årsredovisningar används för att påverka aktieägare och hur kritiska aktieägare är vid läsning av årsredovisningar.Genom intervjuer och enkäter med representanter från börsnoterade företag, bolagsbevakare och aktieägare undersöktes det hur årsredovisningar används av företag och hur den påverkar vid investeringsbeslut.

Hur tar sig människor utan tillgång till bil till externa köpcentrum? Är det meningen att som gående eller cyklist behöva ta sig fram i ett hav av bilar som står parkerade eller kör i cirklar för att hitta den "bästa" parkeringsplatsen? Målet med detta arbete är att undersöka om, och i så fall hur, det planeras för gång- och cykeltrafikanter vid externa köpcentrum. Arbetet vill uppmärksamma att det ofta finns problem i planeringen för gång- och cykeltrafikanter kring dessa platser. Syftet är att bidra med kunskap om hur planering och utformning av gång- och cykelvägar vid externa köpcentrum sker. Frågeställningarna har varit följande: (1)Anpassar planerare utemiljön vid köpcentrum till gång- och cykeltrafikanter? Om det görs, hur görs det då? Om inte, hur bör det göras? (2)Varför ska det planeras för gång- och cykeltrafik generellt och därmed också vid externa köpcentrum? (3)Vad finns det för dokument och riktlinjer som styr planeringen för gång- och cykeltrafik både generellt och kommunalt i Lunds kommun? (4)Hur fungerar det egentligen för personer som går eller cyklar vid exemplet Nova Lund? Hur kan det förbättras? En studie av dokument som styr planeringsprocessen för den fysiska planeringen och därmed gång- och cykeltrafiken har gjorts.

I dagens kommunikationssamhälle har kriser som drabbar företag blivit allt mer förekommande. Inget företag idag går säkert för en kris vilket gör att det måste vara förberett. Krishantering är ett organiserat sätt för att företaget ska kunna fungera så normalt som möjligt under en kris. En viktig del i krishanteringen handlar om att upprätta en beredskap och minimera de risker som är förenade med verksamheten. Kriskommunikationen är en del av krishanteringen och handlar om företagets hantering av kommunikationen till interna och Externa intressenter för företaget i samband med krisen.

Revisionsplikten infördes i Sverige 1983 och omfattade då alla aktiebolag. Vid denna tidpunktansågs revisionen ha en preventiv effekt på ekonomisk brottslighet samtidigt som den förde utekonomisk information till företag. Allt eftersom tiden gått har revisionsplikten gjort attmånga andra intressenter i samhället börjat använda reviderade räkenskaper som en funktionav garanti och kontroll. Revisionsplikten blev således etablerad i samhället. På senare år harmissnöjet mot plikten ökat och dess tvång ifrågasatts.

Idag finns krav på att alla aktiebolag i Sverige, oavsett storlek, ska ha en kvalificerad revisor. Anledningen är i första hand för att bekämpa ekonomisk brottslighet. Svenskt Näringsliv tillsammans med den borgerliga alliansen föreslår nu att kravet på revisionsplikt för små aktiebolag ska försvinna. Motivet anses vara att underlätta för de mindre aktiebolagen.Syftet med denna uppsats är därför att undersöka vilka konsekvenser, med avseende på kostnader, tid, kunskap och tillförlitlighet, ett avskaffande av revisionsplikten skulle innebära för små företag, utifrån kreditgivares, revisorers och Skatteverkets agerande vid ett eventuellt avskaffande av revisionsplikten.Tillvägagångssättet har varit att genomföra intervjuer med två revisorer, två bankchefer samt en specialist på Skatteverket. Dessa intervjupersoner utgör de intressenter som vi tror kommer ha störst påverkan på företagen.Undersökningen visar att ett avskaffande av revisionsplikten skulle kunna innebära förenklingar för företagen med avseende på t.ex.