Bredband har de senaste åren gått från att vara en ovanlig företeelse till att i Sverige närmast ses som en mänsklig rättighet. En teknik som ger många individer tillgång till IT-infrastrukur med hög överföringskapacitet är trådlösa nätverk av typerna WiFi och WiMax. I uppsatsen konstateras att ett marknadsmisslyckande kan förekomma på privata marknader för trådlöst bredband. Detta marknadsmisslyckande analyseras utifrån teorier om externa effekter och kollektiva varor. De positiva externa effekter som trådlösa nätverk genererar ger varan drag av kollektivitet.

Denna uppsats är en kvalitativ undersökning som gjorts med hjälp av två personer från Näringslivskontoret, två representanter från två fastighetsbolag samt sju intervjuer med företag på Ingelstaområdet. Med hjälp av dessa har vi kartlagt varför företag etablerar sig på området och hur etableringen gått till samt vad de tycker om den konkurrens som idag råder där.Studien inleds med en beskrivning på hur utvecklingen inom handeln i Sverige har sett ut den senaste tiden och varför ämnet i fråga är intressant att belysa. Därpå presenteras en teoretisk referensram med fokus på kluster och konkurrens. Studien behandlar även bakgrunden till externa köpcentrum och etableringar och hur det kan anpassas till Ingelstaområdet i Norrköping. Av resultatet framkommer att etableringen på Ingelsta har påverkats av den kommunala politiken samt av konsumenternas ökade krav på handeln.

Föreliggande uppsats behandlar utformningen av hyresgästmixen i ett externt köpcentrum. En lönsam hyresgästmix för investeraren genererar på kort sikt högsta möjliga totala hyresavkastning och ger på lång sikt största möjliga värdeökning på handelsfastigheten. Hyresgästmixen anses enligt många forskare vara den enskilt viktigaste påverkbara faktorn för ett köpcentrums framgång. Trots detta finns idag ingen övergripande teori om hur fastighetsägare skall gå tillväga för att utforma en lönsam hyresgästmix. Syftet med denna magisteruppsats är att ur ett investerarperspektiv undersöka hur en lönsam hyresgästmix kan skapas.

Den 21 mars 2002 beslutade regeringen om nya riktlinjer för den externa ekonomiska rapporteringen i statligt helägda företag. Dessa skulle börja tillämpas från den 1 januari 2003 och anledningen till beslutet var dels att ange en miniminivå för den externa rapporteringen i aktiebolag med statligt ägande, dels att få de statliga företagen att lämna lika genomlysande rapporter som de börsnoterade aktiebolagen. I följande uppsats har vi undersökt i vilken utsträckning statens riktlinjer tillämpas av de statligt helägda företagen. Vi har granskat 28 av statens 42 helägda företag, genom att kontrollera 33 punkter som ska finnas med i en årsredovisning. Nyckelord: externredovisning, statligt ägande, genomlysande årsrapporter, riktlinjer..

För att uppvisa att man som företag är ansvarsfull och etisk i sitt företagande gentemot intressenterna, väljer många företag idag att hållbarhetsredovisa, som innebär att de utökar redovisningen med miljö-, ekonomi- och sociala aspekter. För att företagen på längre sikt ska kunna generera en god avkastning krävs en allt djupare medvetenhet om bolagets samhällspåverkan och dess samtliga intressenter. Många företag skriver klart och tydligt i sina hållbarhetsredovisningar att de vänder sig till samtliga intressenter. Samtidigt förefaller det sig problematiskt att framställa en redovisning som tillgodoser samtliga intressenters önskemål. Företag har en tendens att prioritera vissa intressegrupper och beroende på vilka de prioriterar kommer även den information som företaget väljer att offentliggöra att påverkas.

Uppsatsens titel: Revisionspliktens avskaffande för små aktiebolag- förekomsten av frivillig revision Seminariedatum: 2007-06-07 Ämne/kurs: FEK 591 Magisteruppsats, företagsekonomi:redovisning, 10 poäng Författare:Per Nilsson, Bashkim Rogova Handledare: Gunnar Wahlström Fem nyckelord: revisionsplikt, frivillig revision, små aktiebolag, intressenter, förtroende Syfte: Syftet med denna utredning är att förutsäga hur revisionen kommer att förändras som ett resultat av avskaffandet av revisionsplikten för små aktiebolag. Vi vill speciellt studera hur den frivilliga revisionen kommer att skilja sig från den lagstadgade. Metod: För att utreda detta outforskade område användes kvalitativ metod med betoning på grundad teori. Vår empiriska undersökning genomfördes i två steg. I första hand studerades debatten på området, vilket genererade intressanta intervjufrågor till våra semistrukturerade intervjuer med berörda intressenter.

Vårt syfte är att identifiera och analysera hur koncepten Slow Food och Slow City kan användas för att marknadsföra en plats och öka dess attraktivitet. Fokus kommer att ligga på de marknadsföringsstrategier som platserna använder idag samt de strategier som kan bli aktuella i framtiden. Vi har funnit att de italienska städer vi studerat har en genomtänkt strategi och har gjort tydliga avvägningar i arbetet med sin platsmarknadsföring. De har tänkt långsiktigt vid implementeringen av koncepten och fokuserat på att marknadsföra sig internt hos stadens invånare. Städerna har resurser som är väl knutna till koncepten Slow Food och Slow City, men använder inte själva begreppen i sin externa marknadsföring.

Vårt syfte är att identifiera och analysera hur koncepten Slow Food och Slow City kan användas för att marknadsföra en plats och öka dess attraktivitet. Fokus kommer att ligga på de marknadsföringsstrategier som platserna använder idag samt de strategier som kan bli aktuella i framtiden. Vi har funnit att de italienska städer vi studerat har en genomtänkt strategi och har gjort tydliga avvägningar i arbetet med sin platsmarknadsföring. De har tänkt långsiktigt vid implementeringen av koncepten och fokuserat på att marknadsföra sig internt hos stadens invånare. Städerna har resurser som är väl knutna till koncepten Slow Food och Slow City, men använder inte själva begreppen i sin externa marknadsföring.

Sedan 1983 har samtliga svenska aktiebolag lagstadgad revisionsplikt. En av många anledningar till revisionsplikten, är att den skall fungera som ett preventivt redskap mot den ekonomiska brottsligheten samt kvalitetssäkra företagens räkenskaper. Utanför Sveriges stadgar och med fokus på EU:s övriga medlemsländer, har avskaffandet av revisionsplikten genomförts sedan en tid tillbaka för små aktiebolag. Anledningen torde vara att underlätta för bolagens ekonomiska överlevnad och stärka den internationella konkurrenskraften. Trenden har även uppmärksammats av den svenska regeringen, som presenterade sitt förslag om att avskaffa revisionsplikten för små aktiebolag under 2006.

I denna uppsats har vi med samhällsekonomisk analys studerat följderna av ett införande av nolltaxa inom kollektivtrafiken. I kommunen Kristinehamn erbjöds gratis busstrafik under år 1997-2001, och med utgångspunkt från detta projekt har vi undersökt de samhällsekonomiska effekterna. Målet med införandet var att sänka kostnaderna för färdtjänst- och skolskjutsverksamhet samt att minska de negativa externa effekterna av biltrafiken. Till följd av den högre uppfångningsgraden av resenärer uppnåddes lönsamhet i stadstrafiken, men ej i landsortstrafiken. Konsekvenser av skattefinansiering, såsom snedfördelning och dödviktskostnader, implicerar dock att ett ekonomisk-politiskt ställningstagande för eller emot statliga ingripanden, måste tas vid utvärderingen av projektet.

Canine otitis externa is a common reason for a visit to the vet. Predisposing factors often complicate treatment and may result in a chronic disease progression. All otic preparation for topical use in Fass Vet contain antibiotics, corticosteroids and a fungicide. Sixty cerumen samples from dogs with external otitis, sent to the Department of Bacteriology at SVA, were categorised according to their profile of isolated microorganisms. Staphylococcus intermedius alone or together with Malassezia pachydermatis were the most common organisms found. Fifteen percent of the samples contained M.

Företagens personal är idag en stor resurs, i många företag en av de största, men kan trots detta inte tas upp som en tillgång enligt dagens redovisningsstandards. Det finns idag många olika normgivande organ men det är FASB (Financial Accounting Standards Board) som har sammanställt de tre kriterier som en resurs måste uppfylla för att tillgodoräknas som en tillgång i företagens redovisningar. De tre kriterierna är: att resursen skall förväntas innebära ekonomiska fördelar för företaget i framtiden, den skall kontrolleras av företaget samt att den skall ha uppkommit som en följd av en inträffad händelse. Ett av problemen med humankapitalsredovisning idag ligger i att företagen inte anses kontrollera personalen på ett sådant sätt som FASB kräver. Detta kriterium brister i och med att personalen kan gå hem när arbetsdagen är slut eller säga upp sig när det så vill.Företagen kan idag synliggöra sitt humana kapital genom en tilläggsnot eller som ett supplement till de traditionella årsredovisningarna.

SammanfattningDatum: 2008-06-04Nivå: Kandidatuppsats i företagsekonomiFörfattare: Kristina Andersson Anette TitzeEnköping VästeråsHandledare: Matti Skoog, universitetslektorTitel: Immateriella tillgångars värde i två företagsspecifika situationerkonkurs relaterat till företagsförvärvProblem: Intressenter som verkar kring ett företag måste kunna få enhelhetsuppfattning om dess värde. Redovisningsteoretiker har längeansett att immateriella tillgångar bör redovisas i större omfattning ibalansräkningen, både de som kan aktiveras enligt regelverket samtde osynliga så som personalen. Svårigheten med att värdera dessatillgångar är med andra ord ett problem, därav den fortgåendedebatten. Därför är det intressant att studera hur tillgångarna behållersitt värde i händelse av konkurs, sett i relation till företagsförvärv.Syfte: Syftet med denna studie är att diskutera problematiken kringvärderingen av de immateriella tillgångarna och studera i vilkenutsträckning värdet behålls i förvärvs- respektive konkurssituationer.Metod: Författarna har använt regelverk, relevant litteratur, samt artiklarinom området där värderingsproblematik har diskuterats. Vidare harprimärdata samlats in i form av handlingar från företag där konkurshar avslutats och intervjuer med sakkunniga inom området för attkunna studera praxis.

Syfte: Min tanke med uppsatsen var att undersöka en komplex förändringsprocess inom fastighetsförvaltning, där många inblandade intressenter deltagit. En stor fråga var hur intressenterna genom samsyn eller konflikt lyckats anpassa och bevara ett objekt med stort kulturarv, som både skall ge avkastning och finnas till för allmänheten. Jag ville se om fallet kunde fungera som en mall/verktyg för andra företag som är inne i liknande komplexa processer och studera intressenternas syn på utvecklingsarbetet och hur samordningen skett. Metod: Genom ett hermeneutiskt synsätt har jag samlat in primärdata från kvalitativa intervjuer med inblandade intressenter. Sekundärdata har inhämtats från intressenternas hemsidor på internet samt tidningsartiklar. Efter teoristudier och sammanställda intervjuer har resultaten jämförts mellan teori och empiri med hjälp av en teoretisk modell (intressentmodellen) för att komma fram till en slutsats. Resultat och slutsats: Mina intervjuer visade att de inblandade intressenterna hade gemensamt mål, få konflikter och god kommunikation.

Andersson, Håkan & Sellbjer, Andreas (2008). Den sista utvägen. Tretton skolledares syn på externa placeringar. (The last way out. Thirteen headmasters view on external placings).