SammanfattningAvregleringen av den finansiella marknaden har skapat förutsättningar för alternativa marknadsplatser. Företag kan i dag välja att notera sig på icke traditionella börser som inte är knutna till en fysisk handelsplats. För att skapa förtroende och långsiktighet för dessa virtuella marknadsplatser krävs det att vikt läggs vid relationen till kunderna. En del i detta är att ta hänsyn till de faktorer som potentiella kunder värderar i valet av marknadsplats. I dag väljer företag att notera sig på O-listan före någon av NGMs listor och väljer man NGMs lista är det enbart för att kraven där har varit lägre.

Titel: Outsourcing av ekonomifunktionenÄmne: FöretagsekonomiFörfattare: Emelie Andersson och Johanna CarlssonHandledare: Thomas Karlsson Bakgrund: Begreppet outsourcing föddes utifrån erfarenheterna som uppkom under IT-eran. Bakgrunden till outsourcing är att företag insåg fördelen med att använda sig av externa specialister inom de områden som företagen inte själva hade kompetenser och resurser inom. Ekonomifunktionen ses inte som en kärnfunktion som behöver skötas i företaget, utan den kan läggas ut på ett annat företag.Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka varför företag väljer att outsourca hela eller delar av ekonomifunktionen samt hur det är möjligt att fortfarande ha kontroll över företagets ekonomifunktion och verksamhet.Metod: Vi har analyserat vilka orsaker som ligger bakom varför företag väljer att outsourca eller insourca hela eller delar av ekonomifunktionen genom att genomföra en kvalitativ studie. I studien har vi intervjuat fem representanter från fem olika företag inom olika branscher.Slutsatser: Företag outsourcar eller insourcar främst för att få tillgång till specifik kompetens som saknas i företaget. En annan orsak som framkommit i undersökningen är att företag väljer att lägga ut hela eller delar av ekonomifunktionen för att få loss tid till annat.

Bakgrund och problemdiskussion: De allsvenska klubbarna har i dagsläget möjlighet att redovisa sina externa spelarförvärv på två olika sätt. Antingen genom att kostnadsföra dem direkt i resultaträkningen eller genom att aktivera dem som en immateriell tillgång i balansräkningen. Valet av metod kan ge ekonomiska konsekvenser och jämförbarheten mellan klubbarnas årsredovisningar kan påverkas.Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka vilka motiv som spelar in när klubbarna väljer metod för redovisning av sina spelarförvärv.Metod: Uppsatsen bygger på ett kvalitativt tillvägagångssätt. Vi har använt oss av primärdata i form av intervjuer med allsvenska klubbar samt Svenska Fotbollsförbundet och sekundärdata i form av klubbarnas årsredovisningar. Resultat: Klubbarna har olika motiv till sina val.

Möbelhistorien är full av parenteser, det vill säga möbler som figurerat i korta perioder, aldrig slagit igenom, glömts bort eller rent av försvunnit. Vi var övertygade om att det bland alla dessa mer eller mindre bortglömda möbler fanns exemplar som var värda att lyfta fram och undersöka. Genom att undersöka dessa möbler har vi förstått deras historia och sammanhang, tagit reda på och reflekterat kring varför de blivit just en parentes i möbelhistorien samt förstått för vilket syfte de var skapade och hur de har använts. Ambitionen med undersökningen har varit att genom att skapa en känsla och förståelse för möblerna hitta de exemplar som lämpar sig väl att stå som förebilder för nya koncept och produkter. Genom att beskriva möblernas ursprungliga syfte, användning, funktioner och kontext såg vi möjligheter för produktuppdateringar och funktionsförskjutningar.

Syftet med denna uppsats är att jämföra tre olika svenska kommuners hantering av extern handel i den fysiska planeringen med fokus på eventuella intressekonflikter mellan kommunens fysiska planerare, kommunens näringslivskontor och beslutsfattande politiker. Kommunerna som granskas i uppsatsen är Ronneby, Kalmar och Alingsås kommun. Uppsatsen ska belysa problematiken med extern handeln och bidra till medvetenhet om marknadskrafternas roll i den fysiska planeringen. Syftet uppnås genom en kvalitativ metod där kommunala dokument har granskats och intervjuer ägt rum med politiker, fysiska planerare och näringslivsrepresentanter från varje kommun. Externhandel har under de senaste decennierna ökat över hela landet och detaljhandeln i externa lägen har varit extremt framgångsrik under den senaste tioårsperioden.

I den här uppsatsen undersöks betydelsen av integration inom försörjningskedjan hos detalj-handelskedjor i en tid där branschen förändras. Konkurrensen ökar och detaljhandlarna möter allt högre krav från kunderna. Arbetet utförs genom datainsamling, litteraturstudier samt fall-studier i form av kvalitativa intervjuer med personer som har god insikt i tre detaljhandelsked-jors verksamhet. Uppsatsen fokuserar på specialvaruhandeln och utelämnar dagligvaruhan-deln. Med en blandning av induktion och deduktion undersöks företagen Intersport, MQ och Team Sportia.

Institutionen Textilhögskolan är en fristående del av Högskolan i Borås. Skolan har en lång och genuin textilhistoria. Textilhögskolan har genom sitt breda utbud av utbildningar kunnat bygga upp en kombination av olika kompetenser inom hela den textila värdekedjan och blivit en viktig aktör.Syftet med vår undersökning är att utreda och tolka hur en organisation som Textilhögskolan i Borås kan arbeta med brand management och vad dess befintliga varumärke kommunicerar mot sin omgivning.Söktrycket på de flesta av Textilhögskolans utbildningar har ökat vilket vi antar har bidragit till en ökad popularitet av varumärket. Det här anser vi även visar att varumärket Textilhögskolan erbjuder eftertraktade utbildningar, men frågan vi ställer oss när vi läser statistiken är vad varumärket kommunicerar. Räcker det att vara eftertraktad hos blivande studenter och vad anser företag att Textilhögskolan representerar? Textilhögskolan bör kunna sticka ut i mängden av textil- och modeutbildningar i Sverige och utmärka sig med sina speciella kvaliteter och inriktningar.Studien fokuseras kring följande problemformuleringar: Hur bör Textilhögskolan arbeta med sitt varumärke? Vad kommunicerar varumärket Textilhögskolan idag om dess faktiska verksamhet och sina tillgångar? Hur kan Textilhögskolans arbete med varumärket förankras i befintliga varumärkesteorier?Vår studie är kvalitativ och har utförts med kvalitativa djupintervjuer med personal, studenter och andra externa aktörer som har anknytning till Textilhögskolan.Vår studie visar att trots oorganiserad marknadskommunikation är varumärket starkt förankrat såväl internt som externt med en tydlig identitet som signalerar trovärdighet, textilt kunnande i en kreativ miljö med högt i tak där ingenting är omöjligt.

År 2005 infördes IASBs redovisningsstandarder i EU-länderna. IASBs föreställningsram innehåller kvalitativa egenskaper vars ändamål är att öka de externa användarnas använd-barhet av informationen i företagens finansiella rapporter. De ökade kravet på användbarhet har lett till att fokus på immateriella tillgångar ökat och en sådan immateriell tillgång är varumärken. Idag får internt upparbetade varumärken inte redovisas i de finansiella rapporterna enligt IAS 38. Åsikterna går isär huruvida avsaknaden av internt upparbetade varumärken i balansräkningen har betydelse för investerare eller ej när de fattar investeringsbeslut.Syftet med denna uppsats är att ge läsaren en fördjupad förståelse för investerarnas intresse angående att internt upparbetade varumärken inte får redovisas i de finansiella rapporterna och om detta har någon betydelse för deras investeringsbeslut.

Innan studiens start gav vi, två lärarstudenter, två skolor möjligheten att deltaga i ett interaktivt förändringsarbete. Efter betänketid tackade skolorna nej till erbjudandet. Detta fick oss att fundera över hur skolor ser på utvecklingsarbete som involverar externa aktörer.Syftet med studien var att framhäva möjligheter och hinder inom skolutveckling som är i interaktion med utomstående aktörer, i form av bland annat lärarstudenter och forskare. Vidare syftade studien till att studera vilka faktorer som påverkar en skolas personals inställning. Dessutom ämnade arbetet skapa vidare förutsättningar för ett framåtsträvande samarbete mellan skolan och övriga tänkbara aktörer.Utifrån kvantitativa enkäter, som genomfördes på den valda gymnasieskolan, kunde vi fastställa den allmänna inställningen till interaktivt utvecklingsarbete med utomstående aktörer.

Idag står det urbana offentliga rummet och dess funktion som mötesplats inför förändringar där konkurrens från externa handelsområden, köpcentrum och förändrade handelsmönster i allmänhet kan innebära att det offentliga rummet i stadens centrum får svårt att behålla sin attraktivitet och dragningskraft. Det offentliga rummet i centrum riskerar därmed förlora sin historiskt starka betydelse och funktion som mötesplats. Denna utveckling i kombination med att stadens mötesplatser, till följd av nya handelsmönster och en allt mer utbredd konsumtionsinriktning av stadsmiljön, innebär ofta en fragmentering och privatisering av det offentliga rummet i staden. Detta påverkar människans frihet att delta i det sociala livet i staden negativt. Då människors möjlighet till möten har en stor betydelse för det sociala kapitalet och konstateras vara grundläggande för demokrati och hälsa i samhället riskerar detta innebära negativa konsekvenser för en social hållbarhet i staden.

Bakgrund och problem: Finansiella rapporters betydelse vid företagsanalyser och beslut som investerare fattar ställer krav på den externa redovisningen. Sammansatta avtal har begränsad vägledning i de befintliga redovisningsrekommendationerna, de grundläggande definitioner av intäkter präglas idag av svagheter. Hur ser efterlevnaden ut av dessa rekommendationer idag? Konvergensprojekt mellan IASB och FASB syfte är att harmonisera och skapa nya gemensamma rekommendationer kring intäktsredovisning. Kan konvergensprojektet tydliggöra och utveckla de befintliga rekommendationerna av sammansatta avtal? Syfte: Syftet är att belysa problemområden kring intäktsredovisning av sammansatta avtal enligt IFRS, samt undersöka skillnaderna mellan de befintliga intäktsredovisningsrekommendationerna och förslaget från konvergensprojektet.Urval: Studien kommer endast undersöka telekombranschen då de utgör en bransch med frekvent användning av sammansatta avtal.

Bakgrund: Av jordens befolkning bor cirka 85 procent i tillväxt- och utvecklingsländer. Det är också i dessa länder som tillväxten framöver antas bli som störst. Globaliseringen har lett till att pengar idag överförs mellan länder snabbare än någonsin tidigare och Svenska direktinvesteringar utomlands har under de senaste decennierna ökat kraftigt. Direktinvesteringarna beror till stor del på företagsförvärv av redan existerande företag då det idag är vanligare att företag växer genom förvärv än genom etablering av en helt ny verksamhet. Vid företagsförvärv på tillväxtmarknader finns det många möjliga värderingsmodeller som man kan använda sig utav, dock råder det delade meningar bland akademiker, kapitalplacerare och representanter från industrin om vilka modeller som är lämpligast.Syfte: Syftet med studien är att, ur ett fundamentalvärderingsperspektiv, belysa svårigheterna som svenska företag står inför vid förvärv på tillväxtmarknader samt redogöra för hur dessa hanteras praktiskt.

Kompetens inom informationsteknologi är någonting som är av stor vikt i bibliotekarieyrket. Kunskapen är till stor del beroende av hur information om mindre och kontinuerliga uppdateringar och förändringar inom hårdvara och mjukvara nårpersonal i informationsdisk. Den här utvärderingen har utgått från tre huvudsakliga frågeställningar: [1] Hur når information om uppdateringar i mjukvara personalen i informationsdisken? [2] Hur når information om uppdateringar i hårdvara personalen i informationsdisken? [3] Hur ser personalen i informationsdisken och de ansvariga pådessa tillvägagångssätt och kan förbättringar göras? Intervjuer har gjorts med tre bibliotekarier och tre ansvariga inom IT-området.Utvärderingen visar att samtliga intervjuade bibliotekarier efterfrågar mer information kring förändringar i IT. En del i detta är ett behov av att ha tillgång till en IT-tekniker i huset i högre grad än vad som erbjuds för närvarande.

Ett företags tillväxt baseras på förtroende, förtroende från kunder, finansiärer, ägare, medarbetare och samhället. Eftersom affärsriskerna idag inte enbart är finansiella krävs ett socialt ansvar från företag för att gynna dess intressenters förtroenden. För att kunna tillgodose det ökande kravet om informationen i ämnet har den externa redovisningen utvecklats och anpassats till hållbarhetsredovisning. I denna uppsats har etik och sättet den redovisas på i hållbarhetsredovisningen studerats. Författarna har valt att titta på ett företag som ser etik som kärnan i sin verksamhet samt verkar i branschen där samhällsansvar blir allt viktigare.

Uppsatsen syftar till att utreda hur balanserat styrkort och budget kommer till användning inom den offentliga sektorn samt utreda vilka faktorer som påverkar deras användning. Tillvägagångssättet för studien kännetecknas av en kvalitativ forskningsmetod med influenser av såväl en induktiv som deduktiv forskningsansats. Även inslag av Grundad teori förekommer i samband med datainsamling och analys. Som teoretisk utgångspunkt behandlas utvecklingen från traditionell till modern verksamhetsstyrning. Därefter utgörs den teoretiska referensramen av Otleys "contingency theory", en teori om verksamhetsstyrning, Otleys teori om hur ett styrverktyg kan analyseras samt Sven Modells teori om faktorer som inverkar på organisationers verksamhetsstyrning.