Sök:

Sökresultat:

1515 Uppsatser om Externa aktörer - Sida 8 av 101

Global Reporting Initiative: hÄllbarhetsredovisningens externa transparens i statliga företag

Global Reporting Initiative (GRI) Àr en oberoende internationell organisation som utfÀrdar riktlinjer för företag att följa nÀr de upprÀttar en hÄllbarhetsredovisning. Den svenska regeringen beslutade att lagstadga hÄllbarhetsredovisningen för statliga företag. Lagen började gÀlla den 1 januari 2009. GRI innehÄller tre nivÄer, A, B och C. Genom att företagen fÄr hÄllbarhetsredovisningen bestyrkt av en oberoende granskare fÄr de ett plustecken bakom bokstaven.

Optimal extern rapportering. Med vilket intervall bör börsnoterade företag förmedla information till sina externa intressenter?

Titel: Optimal extern rapportering. Med vilket intervall bör börsnoterade företag förmedla information till sina externa intressenter? Författare: Eleonore Lundberg och Sofia Svensson Handledare: Anders Hederstierna LÀrosÀte: Blekinge Tekniska Högskola, Institutionen för Ekonomi, Management och SamhÀllsvetenskap Kurs: Magisteruppsats i företagsekonomi Bakgrund: Den finansiella information som börsnoterade bolag offentliggör utgör underlag för deras intressenters prognoser. Dessa prognosmakare behöver ha tillgÄng till tillförlitlig och aktuell information för att göra bra bedömningar av företagsbilden. Idag resulterar inte sÀllan presentationen av företagens kvartalsrapporter, som Àr det brukliga rapporteringsintervallet, i en volatilitiv aktiemarknad.

Design som mervÀrde genom externt samarbete

UtifrÄn förÀndringar i omvÀrlden har konsumentens krav förÀndrats avsevÀrt.Följden av detta Àr att det blivit allt viktigare att kunna anvÀnda design för att differentiera sitt företag och produktutbud samt kunna erbjuda sina konsumenter ett mervÀrde. Hur detta ska kunna genomföras av företag utan designkompetens Àr oklart, i avsaknad av designteorier. DÀrför har vi valt att analysera och utvÀrdera tvÄ externa samarbetsformer möjliga för företag utan egen designkompetens.VÄr uppsats syftar till att genom kvantitativa och kvalitativa undersökningar utvÀrdera tvÄ externa samarbetsformer i samband med produktutvecklingsprocessen. För att sedan kunna besvara vÄr problemformulering: Vilken av de externa samarbetsformerna joint venture och upphandling, skapar de bÀsta förutsÀttningarna för företag att skapa mervÀrde gentemot konsumenten?Vi har utgÄtt frÄn ett antal företagsekonomiska teorier, teorierna har stÀllts dels mot en kvalitativ undersökning i form av intervjuer av nyckelpersoner pÄ dessa företag och dels mot en kvantitativ undersökning i form av en enkÀtundersökning hos de tvÄ företagens kunder.Slutsatsen utifrÄn undersökningens resultat Àr att joint venture skapar avsevÀrt bÀttre förutsÀttningar för att skapa mervÀrde gentemot kunden i förhÄllande till upphandling.Detta görs fördelaktigt genom samproducerande i en vÀrdestjÀrna dÀr möjligheten finns att skapa vÀrde gentemot kunden.

Immateriella tillgÄngar i den externa redovisningen : att vara eller inte vara?

Bakgrund: Bristen pÄ information om immateriella tillgÄngar i den externa redovisningen har blivit alltmer pÄtaglig i takt med att dessa tillgÄngars betydelse ökat. RedovisningsrÄdet har för att reglera detta givit ut rekommendationen RR 15. Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att utreda vilket behov marknadsaktörerna har av redovisningen rörande immateriella tillgÄngar för att understödja deras beslutsfattande och om nuvarande lagstiftning och rekommendationer möjliggör en redovisning som motsvarar detta behov. AvgrÀnsning: SkattemÀssiga effekter berörs ej. TillvÀgagÄngssÀtt: Information har samlats in frÄn analytiker, kreditgivare samt Sveriges Aktiesparares Riksförbund, genom personliga intervjuer.

Vad motiverar en grundskollÀrare - lust eller lön?

Motivationen hos grundskollÀrare att undervisa och hantera arbetslivets förÀndringar beror pÄ mÄnga olika motivationsfaktorer. Tidigare forskning har visat att det framförallt Àr den inre tillfredsstÀllelsen som Àr viktigast för grundskollÀrarna. Syftet med den hÀr studien Àr att undersöka vilka arbetsattityder som har betydelse för grundskollÀrarnas arbetsmotivation samt vilka faktorer som Àr mest viktiga. En enkÀt skickades ut till medlemmar i LÀrarförbundet i tvÄ kommuner. Den innehöll pÄstÄenden gÀllande grundskollÀrares interna och externa arbetsattityder.

Hur kan vi klara av detta egentligen? att kunna arbeta med ungdomar som har fÄtt negativt beslut frÄn Migrationsverket ur personalens perspektiv

Syftet med studien var att identifiera faktorer i arbetet med utvisningshotade ungdomar som de anstÀllda uppfattar som stÀrkande för sin kÀnsla av sammanhang. Under arbetets gÄng har Ätta anstÀllda pÄ boenden för ensamkommande ungdomar intervjuats. Den teoribakgrund som har legat bakom studien bygger pÄ kÀnsla av sammanhang (KASAM). Resultatet i min studie visar att mina intervjupersoner har en hög kÀnsla av sammanhang. De upplever att de har ett svÄrt arbete men ocksÄ resurser för att klara det svÄra arbetet med utvisningshotade ungdomar.

Optimal extern rapportering. Med vilket intervall bör börsnoterade företag förmedla information till sina externa intressenter?

Titel: Optimal extern rapportering. Med vilket intervall bör börsnoterade företag förmedla information till sina externa intressenter? Författare: Eleonore Lundberg och Sofia Svensson Handledare: Anders Hederstierna LÀrosÀte: Blekinge Tekniska Högskola, Institutionen för Ekonomi, Management och SamhÀllsvetenskap Kurs: Magisteruppsats i företagsekonomi Bakgrund: Den finansiella information som börsnoterade bolag offentliggör utgör underlag för deras intressenters prognoser. Dessa prognosmakare behöver ha tillgÄng till tillförlitlig och aktuell information för att göra bra bedömningar av företagsbilden. Idag resulterar inte sÀllan presentationen av företagens kvartalsrapporter, som Àr det brukliga rapporteringsintervallet, i en volatilitiv aktiemarknad.

FörÀndringar i redovisningsbranschen och dess inverkan pÄ redovisningskonsultens yrkesroll och yrkesidentitet

Syfte: Syftet med denna studie Àr att se hur yrkesrollen och yrkesidentiteten hos redovisningskonsulter förÀndras pÄ grund av de externa förÀndringar som stÀndigt sker i branschen.Teoretisk ansats: LitteraturgenomgÄngen Àr uppbyggd kring tvÄ delar. Den första Àr yrkesrollen och den andra Àr yrkesidentiteten.Metodologi: Studien anvÀnder sig utav en kvalitativ metod för att skapa en förstÄelse kring hur redovisningskonsulterna sjÀlva ser pÄ hur förÀndringarna har pÄverkat deras yrkesroll och yrkesidentitet.Slutsatser: Slutsatsen som denna studie har kommit fram till Àr att fyra externa förÀndringar: auktorisationen av redovisningskonsulter, införandet av Reko, avskaffandet av revisionsplikten och införandet av K2 och K3 regelverken pÄverkar redovisningskonsulternas yrkesroll och yrkesidentitet. De har fÄtt en utbredd yrkesroll och den sociala biten har blivit viktigare och Àven de personliga egenskaperna har förÀndrats..

Vilka faktorer beaktas vid likvidationsvÀrdering av immateriella tillgÄngar i praktiken?

Syftet med uppsatsen Àr att identifiera vilka faktorer som beaktas vidlikvidationsvÀrdering av immateriella tillgÄngar i praktiken. En kvalitativ metod har anvÀnts. Vi har utgÄtt ifrÄn litteratur pÄ omrÄdet och redovisningsnormer frÄn FASB, IASB och svenska normer. Vi har ocksÄ genomfört intervjuer med 3 auktoriserade revisorer och 3 obestÄndsjurister. Slutsatser: Vi fann att följande faktorer beaktas vid likvidationsvÀrdering av immateriellatillgÄngar: det diskonterade vÀrdet av framtida kassaflöden, marknadsanalys, externavÀrderingar, försiktighet, nedlagda kostnader, externa hÀndelser och skandaler,branschtillhörighet, inarbetning, igenkÀnningsfaktor, marknadsandel, s.k.

Är samarbete nyckeln till kundens hjĂ€rta? En jĂ€mförande studie mellan Stenalyckan och Flygstaden

Den svenska detaljhandeln har under senare Är genomgÄtt en betydande förÀndring. Stora delar av detaljhandeln bedrivs numera pÄ externa handelsomrÄden istÀllet för i stadens centrala delar. Nya omrÄden byggs och med detta följer en ökad konkurrens mellan handelsomrÄdena. Kunden mÄste ta ett beslut vilket omrÄde de vill besöka. Detta beslut tas genom att jÀmföra hur intressant ett omrÄde Àr i sin helhet i förhÄllande till ett annat.

VarumÀrkeskommunikation med begrÀnsade finansiella resurser : En fallstudie av tre smÄföretag

Ett företags varumÀrke förmedlas genom dess externa kommunikation till potentiella kunder och denna process Àr avgörande för företagets framgÄng pÄ marknaden. SmÄföretag har i regel en liten budget och tillÀmpar dÀrför marknadsföring frÄn ett kostnadsperspektiv.Syftet med uppsatsen Àr att beskriva vad tre smÄföretag med begrÀnsade finansiella resurser vill förmedla med sitt varumÀrke och hur de gÄtt tillvÀga för att externt kommunicera det. Den externa kommunikationen har undersökts med stöd av en modifierad version av Duncans (2002) kommunikationsmodell. AngreppssÀttet som har anvÀnts Àr fallstudier och som insamlingsmetod för den empiriska delen har telefonintervjuer anvÀnts. I slutdiskussionen konstateras att mÄnga olika kanaler har samverkat för att kommunikationen ska ske pÄ ett kostnadseffektivt sÀtt.

IPv6 - Gatewayredundans : Snabbt nog?

IPv6 har, till skillnad frÄn tidigare versioner av protokollet, inbyggt stöd för redundans hos gatewayenheter. Vid nyttjande av ett flertal gatewayenheter kan det, med hjÀlp av Neighbor Unreachability Detection, ske automatisk övergÄng till en ny gatewayenhet utifall att den aktiva skulle gÄ ur funktion. Innan IPv6 har man varit tvungen att förlita sig pÄ externa lösningar för att uppnÄ denna redundans. Den huvudsakliga frÄga som stÀlls i rapporten Àr om det inbyggda stödet för gatewayredundans i IPv6 Àr tillrÀckligt snabbt för att kunna nyttjas sjÀlvstÀndigt, utan att förlita sig pÄ externa lösningar. För att kunna ta fram ett vÀrde om vad som var ?tillrÀckligt snabbt? har vi, genom att lÀsa tidigare forskning om anvÀndares upplevelse av fördröjningar, kommit fram till att en fördröjning ej fÄr överstiga tio sekunder.

Vad pÄverkar svenska börsnoterade företags upplysningsmÀngd vid rapportering av icke-finansiell information

Syftet med denna studie Àr att identifiera hur olika faktorer pÄverkar icke-finansiella upplysningar som tillhandahÄlls av svenska börsnoterade företag i deras externa icke-finansiella rapporter. Studien kombinerar inslag frÄn olika redovisningsteorier, tidigare litteratur samt vetenskapliga artiklar med fokus pÄ icke-finansiell rapportering. En kvantitativ metod har anvÀnts för att undersöka mÀngden upplysningar genom en innehÄllsanalys. Vid uttagning av data och skapande av statistik har Spearman's rho korrelationsmatris och multipel regression analys anvÀnts. Totalt har 51 externa ickefinansiella rapporter undersökts.

DesignutmÀrkelser - DesignutmÀrkelsers effekter pÄ vinnande företag, sett ur företagets perspektiv, med fokus pÄ den externa och interna konkurrenskraften.

Sammanfattning Titel: DesignutmĂ€rkelser- DesignutmĂ€rkelsers effekter pĂ„ vinnande företag, sett ur företagets perspektiv, med fokus pĂ„ den externa och interna konkurrenskraften. Seminariedatum: 2009-01-16. Ämne/Kurs: FEKK01, Examensarbete kandidatnivĂ„, 15 poĂ€ng. Författare: Joakim Bergsten, Susanna Karlsson och Helena OusbĂ€ck. Handledare: Björn Carlsson, Roland Knutsson.

Hur förÀndras organisationskultur? En kvalitativ fallstudie som jÀmför organisationskultur pÄ ett enskilt företag

Denna uppsats behandlar fenomenet organisationskultur, och undersöker hur organisationskulturen kan ha kommit att förÀndrats pÄ ett företag i samband med en organisationsförÀndring i form av ett uppköp. Detta undersöks genom att tvÄ valda teoretiska ramverk anvÀnds, och att aspekter som tid och förÀndring inkluderas i studien. Studien genomförs i form av en kvalitativ fallstudie pÄ ett enskilt företag, dÀr semistrukturerade intervjuer av anstÀllda gjorts.Uppsatsen syftar till att undersöka hur bÀttre förstÄelse av organisationskultur kan erhÄllas nÀr en kombination av tvÄ teoretiska modeller appliceras i samband med att en organisationsförÀndring har skett, dÀr det bÄde tas hÀnsyn till interna nivÄer och externa faktorer.Studien visade att en rad olika förÀndringar gÀllande organisationskulturen har skett efter det att organisationsförÀndringen har Àgt rum. Studien kan sÀgas ha bidragit till en djupare förstÄelse för organisationskultur som enskilt fenomen, och hur fenomenet pÄ olika sÀtt kan pÄverkas. .

<- FöregÄende sida 8 NÀsta sida ->