Sök:

Sökresultat:

1515 Uppsatser om Externa aktörer - Sida 43 av 101

Den ekonomiska aktivitetens utveckling i Norrbottens lÀn

Den nationella trenden Àr idag att den ekonomiska aktiviteten koncentreras till nÄgra fÄ geografiska omrÄden. Dessa representeras i huvudsak av storstadsomrÄdena. Andra regioner som under stora delar av 1900-talet har haft en tillvÀxt- och befolkningsmÀssigt positiv utveckling, har under den senare delen av 1900-talet vÀnt denna till en negativ utveckling. Ett sÄdant omrÄde Àr Norrbottens lÀn. Uppsatsens syfte Àr dels att med teorierna som gemensamt bildar den Nya ekonomiska geografin, förklara de fördelar som Äterfinns för hushÄll, konsumenter och företag vid en koncentration av ekonomisk aktivitet.

RÀntesnurror : Hur fungerar de, och vilka argument finns för och emot dem?

Titel: RĂ€ntesnurror - hur fungerar de, och vilka argument finns för och emot dem? NivĂ„: C-uppsats i Ă€mnet företagsekonomi Författare: Jessica Bjurman, Katarina Brohlin Handledare: Markku Penttinen Datum: 2013 - 02 - 20 Syfte: Syftet med denna uppsats Ă€r att inom ramen för det företagsekonomiska Ă€mnet forska    kring begreppet rĂ€ntesnurror. RĂ€ntesnurror innebĂ€r skatteplanering med rĂ€nteavdrag som sĂ€nker bolagsskatten och dĂ€rmed skĂ€nker verksamheten en ekonomisk fördel. Forskningen fokuserar pĂ„ att vidare ta reda pĂ„ vad rĂ€ntesnurror Ă€r, och vilka argument som finns för och emot dem. Även den nya lagstiftningen kommer att studeras, för att undersöka vilka konsekvenser den kan komma att medföra för svenska företag. Metod: Denna studie grundar sig pĂ„ en kvalitativ metod, med utgĂ„ngspunkt i det hermeneutiska synsĂ€ttet.

Redovisning av humankapital : - Är det möjligt?

Syftet med externredovisning Ă€r att ge en sammanfattande bild av en organisations finansiella stĂ€llning och resultat. Den behövs för att öka tilliten hos ett företags intressenter samt som underlag vid beslut om företaget. Under de senaste Ă„rtiondena har en typ av företag vuxit fram vars viktigaste tillgĂ„ng Ă€r personalen. Problem uppstĂ„r nĂ€r dessa företag ska vĂ€rderas dĂ„ personalen inte kan tas upp som en tillgĂ„ng i den traditionella redovisningen.Dagens lagstiftning för redovisning av humankapital Ă€r ytterst liten. Utöver de fyra paragrafer som nĂ€mns i Årsredovisningslagen Ă€r det upp till det enskilda företaget hur de vill redovisa sitt humankapital vilket leder till stora skillnader mellan företagens redovisningar samt Ă„tskillnader över Ă„ren av rapporteringen.

Innovatören och inkubatorn

NÀr en innovatör skall realisera sin idé Àr det mÄnga viktiga beslut som mÄste fattas. För att öka sannolikheten att lyckas Àr det mÄnga som söker hjÀlp hos dem med kunskap inom det aktuella omrÄdet. En möjlighet för innovatören Àr att kontakta en inkubator. Inkubatorn Àr en verksamhet som erbjuder sina klienter en kontorsplats och rÄdgivning samt ett nÀtverk av externa kontakter. Syftet med verksamheten Àr att inkubatorns tillgÄngar skall hjÀlpa innovatören att utveckla och realisera sin affÀrsidé.

Nobelcentrum : Nationalmuseum flyttar in hos Nobel

Uppgift: Att rita den tilltÀnkta teknikbyggnaden till Nationalmuseum som planeras byggas efter att renoveringen av museet Àr klar.Eftersom Nobelcentrum planeras pÄ tomten bredvid har jag intresserat mig för hur dessa tvÄ projekt skulle kunna samverka och dela funktioner i en gemensam byggnad. Nationalmuseums tilltÀnkta teknikbyggnad Àr placerad tillsammans med liknande funktioner inom Nobelcentrums byggnadskropp. Verksamheterna delar lastintag och uppstÀllningsytor samt vissa verkstÀder. De skulle Àven kunna dela hörsalar och auditorium.Nationalmuseums externa verksamhet Àr frÀmst koncentrerad till Nobelcentrums sydvÀstliga del dÀr funktionerna spÀnner över flera plan. Anslutning till huvudbyggnaden sker via en passage under mark.Nobelcentrum bestÄr av en lÄng byggnadskropp som omsluter museiparken.

Budgetens roll i finanskrisens fotspÄr ? en studie av verkstadsföretag

Syfte: Att undersöka budgetens roll i olika företag inom verkstadsindustrin och hur rollen har pÄverkats av den finansiella krisen samt den efterföljande lÄgkonjunkturen. Att utreda vilken pÄverkan andra externa och interna faktorer har pÄ budgetens roll, genom att analysera de specifika förhÄllanden som företag verkar inom. Metod: Studie av tre verkstadsföretag genom personliga intervjuer. Slutsatser: Studien har utgÄtt frÄn en indelning av budgetens syften i dess roll som planeringsverktyg och dess roll som motivationsverktyg. I de studerade företagen har finanskrisen inte pÄverkat budgeten som planeringsverktyg.

Kritisk granskning av RR 17

Bakgrund: Företag Àr beroende av en mÀngd olika intressenter som alla har ett behov av att de tillgÄngar som redovisas Àr korrekt vÀrderade Detta gÀller inte minst fastighetsbolag vars tillgÄngsmassa till största del bestÄr av fastigheter vilka ligger till grund för vÀrderingen av bolaget. RR 17 innebÀr att företagen inför varje rapporttillfÀlle mÄste göra en bedömning av sina tillgÄngar och nÀr det redovisade vÀrdet överstiger ÄtervinningsvÀrdet ska det skrivas ned. Rekommendationen Àr mycket omfattande och innehÄller bland annat riktlinjer för hur berÀkning av ÄtervinningsvÀrdet ska ske.Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att utifrÄn ett redovisningsperspektiv genomföra en kritisk granskning av RR 17. TillvÀgagÄngssÀtt: HÀr redogör vi för varför vi valt fastigheter. Vi beskriver hur vi har sökt information, gjort urval bland bolag och personer samt hur vi har lagt upp och genomfört vÄra intervjuer.

Potentialen för alternativ anvÀndning av processgaser vid
SSAB i LuleÄ

Syftet med detta arbete Ă€r att studera möjligheterna att nyttja de biprodukter som bildas vid integrerad stĂ„ltillverkning hos SSAB TunnplĂ„t i LuleĂ„. Biprodukterna i detta fall Ă€r de energirika processgaser som skapas frĂ„n koksningsprocessen, masugnsprocessen samt LD-processen. Detta arbete har koncentrerats pĂ„ att titta pĂ„ de förutsĂ€ttningar som finns för att separera ut metanet som finns i koksgasen för vidare anvĂ€ndning internt inom SSAB-koncernen. PĂ„pekas bör att en stor del av processgaserna som bildas vid koksverk, masugn och LD redan Ă„teranvĂ€nds internt pĂ„ SSAB TunnplĂ„t AB som brĂ€nsle i flertalet processer. Överskottet av dessa gaser blandas och anvĂ€nds sedan bland annat av det nĂ€rliggande vĂ€rmekraftverket, LuleĂ„ Kraft AB (LUKAB) och Nordkalk.

NÀr ett plus ett blir tre : - Hur kan företag utnyttja varandras kundbaser vid fusion

Telemarknaden i Sverige har under de senaste Ă„ren stĂ€llts inför nya utmaningar som inte bara Ă€r ett resultat av avregleringen utan Ă€ven av kundernas ökade krav pĂ„ produkter och tjĂ€nster. Överlevnaden för aktörerna pĂ„ telemarknaden beror pĂ„ hur vĂ€l de kan tillgodose kundernas krav och bemöta den ökade konkurrensen. Det Ă€r mĂ„nga operatörer som har varit tvungna att genom gĂ„ en fusion för att kunna överleva pĂ„ marknaden. Vid en fusion uppstĂ„r det mĂ„nga synergieffekter och det Ă€r viktigt att kunna utnyttja de nya resurserna till max för att fusionen ska vara lönsam. Den synergieffekt som har valts att undersökas i denna uppsats Ă€r hur den nya större kundbasen kan utnyttjas, dĂ€rför blev uppsatsens frĂ„gestĂ€llning: Hur kan företag via fusion dra nytta av varandras kundbaser? Vi har valt att göra en fallstudie med ett företag, Dataphone AB.

En sociologisk reflektion över psykiatrin. : Exemplet ADHD.

Denna kvalitativa Àr utförd utifrÄn en hermeneutisk ansats med syftet att skapa en förstÄelse för hur individer som Àr diagnostiserade med ADHD erfar, definierar samt förhÄller sig till sin problematik.Empirin bestÄr av fem semistrukturerade intervjuer med vuxna mÀnniskor som alla erhÄllit diagnosen ADHD. Intervjumaterialet har analyserats med utgÄngspunkt i anpassningsteorin enligt Merton, kunskapssociologin enligt Berger och Luckmann samt KASAM genom Aron Antonovsky. Intervjuerna visar att respondenterna upplever sig leva i ett strukturellt utanförskap med begrÀnsade möjligheter att förÀndra sin situation. Att leva i ett stress-samhÀlle anses heller inte vara gynnsamt för de individer med ADHD-relaterade svÄrigheter, svÄrigheter som tangerar grÀnsen till att kunna betraktas i termer av stressrespons. Vad som dominerar utsagorna Àr dess tydliga referens till den psykiatriska förklaringsmodellens dominans vilken inverkar menligt pÄ de diagnostiserades realisering av mÄlbilder till förmÄn för en tÀmligen tydlig fokusering pÄ begrÀnsningar.Sammantaget utgör ADHD med stor sannolikhet exempel pÄ en multifaktoriell problematik med tÀt koppling till externa, strukturella faktorer.

Balanced Scorecard- en utvÀrdering av Nordea Kundcenter Privat

VÄrt syfte med uppsatsen var att beskriva, analysera och ange förutsÀttningarna för, och den praktiska utformningen av Balanced Scorecard pÄ Nordea Kundcenter Privat i Malmö. Vi har genomfört en fallstudie med mÄlet att utveckla och ge förslag pÄ förbÀttringar för det befintliga styrkortet i syfte att utveckla verksamheten inom samtliga perspektiv. Vi har genom vÄr studie genomfört den första externa utvÀrderingen av Balanced Scorecard pÄ Nordea Kundcenter Privat i Malmö. UtifrÄn den kan vi konstatera att styrkortet Àr vÀl implementerat i organisationen och fungerar idag som ett bra verktyg för strukturering, planering och utvÀrderingen av verksamheten. Genom studien har vi ocksÄ kunnat konstatera att de viktigaste faktorerna till att styrkortet har nÄtt/nÄr framgÄng Àr ledningens och medarbetarnas förtroende för det.

Att vÀnda ut och in pÄ en mindre kommun : En kvantitativ studie kring in- och utflyttning i fallet Heby kommun

Denna uppsats behandlar kommunal samhÀllsplanering, med fokus pÄ handelsetableringar. Uppsatsen tar avstamp i den utveckling med externalisering och koncentration av detaljhandeln som pÄgÄtt under de senaste decennierna. Denna utveckling Àr sÄvÀl lokal som regional och har inneburit att detaljhandeln koncentrerats till centralorternas stadskÀrnor och externa stormarknader. Syftet med uppsatsen Àr att undersöka vilken aktör som bestÀmmer över denna utveckling. De aktörer som undersöks Àr dagligvaruhandeln och samt kommuner.

Revisionspliktens vara eller icke vara i smÄ företag ? vad anser intressenterna?

I Sverige utreds ett eventuellt slopande av revisionsplikten för smÄ företag. Sverige Àr i stort sett ensamt inom EU med att ha revisionsplikt för smÄ aktiebolag. Revisionsplikten infördes som ett försök att bekÀmpa den ekonomiska brottsligheten samt att öka Àgarnas möjlighet till kontroll. Revision bidrar Àven till att tillföra trovÀrdighet till den externa informationen till fördel för olika intressenter. Revisorns roll Àr att kvalitetssÀkra informationen genom en oberoende granskning. De frÄgor som behandlats i uppsatsen Àr: Vilken betydelse har revisionen i smÄ företag, för banker, leverantörer och Skatteverket? Samt om de kommer att stÀlla andra krav pÄ företaget om revisionsplikten avskaffas? Syftet med uppsatsen Àr att beskriva hur ett eventuellt avskaffande av revisionsplikten kommer att pÄverka intressenterna.

Kommunikation med outsourcad funktion

Outsourcing har idag blivit en allt vanligare strategi för större industriföretag att anvÀnda sig av som en del av sin verksamhet. En förutsÀttning för att ett företag ska bli framgÄngsrikt Àr att kommunikationen mellan företagets olika avdelningar fungerar vÀl och dÄ en vÀsentlig funktion i ett företag outsourcas blir den externa kommunikationen av yttersta vikt.Syftet med den hÀr studien Àr att undersöka hur ett företag kommunicerar med en outsourcad funktion placerad utomlands samt vilka kommunikationshinder som kan pÄverka informationsöverföringen mellan företagen. Studien avgrÀnsar sig till vÀletablerade och stora företag, vilka har sin kÀrnverksamhet i Stockholm.För att undersöka hur företagen kommunicerar med deras outsourcade funktion genomfördes kvalitativa intervjuer hos Ätta företag. En litteraturstudie genomfördes för att stÀrka eller motsÀga data hÀmtad frÄn intervjuerna.Empirin frÄn intervjuerna visade att bÄde Företag A och Atlas Copco anvÀnde sig av e-post och telefon nÀr de kommunicerade med de outsourcade funktionerna. Telefonmöten och regelbundna fysiska möten var ocksÄ vanligt förekommande.Kommunikationen mellan företaget och dess outsourcade funktion Àr vÀldigt viktigt hos företagen och de försöker stÀndigt förbÀttra processer och relationer för att underlÀtta kommunikationen.

Risk- och vĂ€sentlighetsbedömning : Ålders och erfarenhets pĂ„verkan pĂ„ revisorernas professionella omdöme

Vi har undersökt Ă„lder och erfarenhets pĂ„verkan pĂ„ revisorers risk- och vĂ€sentlighetsbedömning. Tidigare studier om risktagande och dess relation till Ă„lder och erfarenhet har visat blandade resultat, somliga forskare menar att det finns en positiv korrelation medan andra menar det motsatta. Denna uppsats grundas pĂ„ en casestudie som har utförts pĂ„ Ă„tta svenska revisorer. Åldersspannet bland revisorerna i studien Ă€r 24 till 67 Ă„r. UtifrĂ„n ett fiktivt företag har revisorerna tagit fram ett vĂ€sentlighetsbelopp, samt bedömt vilka riskomrĂ„den som finns i resultat- och balansrĂ€kningen.

<- FöregÄende sida 43 NÀsta sida ->