Familjea?gda fo?retag har oftast en styrelse besta?ende av a?gare och i vissa fall, na?gon eller na?gra familjemedlemmar till a?garen. Detta kan bidra till att styrelsen inte na?r sin fulla potential. Ett flertal forskare inom verksamhetsstyrning och familjefo?retag argumenterar fo?r vikten av att tillsa?tta Externa ledamo?ter till familjefo?retags styrelser.

Uppsatsens syfte är att undersöka hur de ansvariga för jämställdhetsarbetet på Folksam arbetar med jämställdhet. Syftet är även att undersöka vilka normer och kulturer som kan påverka deras jämställdhetsarbete. Detta undersöks genom fyra stycken semistrukturerade intervjuer med två stycken som arbetar internt, med att få just Folksam mer jämställt, och två stycken på Folksam som arbetar Externt, med att få andra företag både i Sverige och utomlands att bli mer jämställda. Slutsatsen är att respondenterna på Folksam blir påverkade av normer från till exempel politiken, för att politiken kräver att de ska vara jämställda, men också för att deras kunder vill det. Det är även en lönsamhetsfråga samt en mänsklig rättighet och därför vill de ändra den rådande normen.

Marknadsplanen för NärNaturen Västsverige AB kommer att innehålla en analys av nuvarande situation inom företaget. En intern och Extern analys kommer att visa och ta upp många olika faktorer som kan antingen ge möjligheter eller utgöra möjliga hot mot verksamheten.Den Externa analysen kommer handla om marknadsföringsmiljön som påverkar företaget. Det kan handla om demografiska, ekonomiska, naturella och politiska krafter som påverkar verksamheten utifrån. Det kan också vara påverkan som uppkommer från leverantörer eller konkurrenter såväl olika företag ur marknadsföringens stödfunktioner och slutkunden.Den interna analysen kommer beskriva bland annat företagsledningen, dess finansiering och möjligheterna man har till marknadsföring.Därefter kommer handlingsplanen summera en SWOT-analys med bland annat företagets möjligheter och hot som svagheter och styrkor. Slutskedet av marknadsplanen kommer handla om hur företaget kan utnyttja SWOT-analysen till sin fördel med hjälp av prissättningsstrategier (Pris), positionering av verksamhet (Plats), tjänsteutbud (Produkt) och marknadsföring (Promotion).Marknadsplanen kommer att avslutas med en SWOT-analys och slutsatser.Slutsatserna är bland annat att NärNaturen har behov att se över leverantörsstrategier, ledningsstrategier samt de kalkyler som ligger till grund för bolagets lönsamhet.Ledningsbesluten bör baseras på de mål som är upprättade och delas upp i Operativa, Taktiska och Strategiska mål.

Sammanfattning"Employer branding på Q-Med ? En fallstudie i hur företagsspecifika värden förmedlas till potentiella och befintliga medarbetare"Datum: 19 januari, 2011Nivå: Kandidatuppsats i företagsekonomi, 15 ECTSInstitution: Akademin för hållbar samhälls? och teknikutveckling, HST, Mälardalens HögskolaFörfattare: Erik Ljungmark 29 januari 1980, Stina Nilsson 25 april 1983Titel: Employer branding på Q-Med ? En fallstudie i hur företagsspecifika värden förmedlas till potentiella och befintliga medarbetareHandledare: Sara MelénNyckelord: Employer branding, arbetsgivarvarumärke, företagsspecifika värdenFrågeställning: Vilka företagsspecifika värden avser Q-Med att förmedla till potentiella och befintliga medarbetare? Vilka strategier använder Q-Med i sitt arbete med employer branding?Syfte: Uppsatsens syfte är att beskriva hur det medicintekniska företaget Q-Med arbetar med employer branding, både internt och Externt, samt beskriva hur deras employer branding-process ser ut.Metod: Undersökningen består av en kvalitativ fallstudie baserad på sekundära och primära källor. Insamlad primärdata utgörs av intervjuer med representanter från fallföretaget. Utöver fallstudien har sakkunniga inom området employer branding intervjuats.Slutsats: Studien visar att Q-Med avser att förmedla värdeorden affärsmässighet, enkelhet och nytänkande till potentiella och befintliga medarbetare. Dessa värdeord ska återspegla Q-Meds företagsspecifika värden.

Syfte: Uppsatsens huvudsyfte är att utreda vilken roll Sveriges kreditgarantiföreninghar vid finansiering av småföretag. Detta uppnås genom följande delsyften:1) Undersöka och analysera vad förändringarna i förmånsrättslagen ochBaselreglerna inneburit för Sveriges fyra största banker och ALMI vidkreditgivning till småföretag samt vilken roll KGF Sverige har försmåföretagen i Sverige.2) Diskutera och dra slutsatser om vad lagförändringen och införandet av de nya reglerna inneburit samt vilken roll KGF Sverige kan ha förSveriges småföretags utveckling.Metod: Det vetenskapliga förhållningssättet i denna uppsats är abduktion eftersom det sker en alternering mellan referensram och empirin som omtolkas i skenet av varandra. Anledningen till valet av abduktion som utgångspunkt i uppsatsen är att det finns knapphändig teori om kreditgarantiföreningar. Informationen i referensramen om KGF har utformats genom den empiriska undersökningen, däremot har frågorna till undersökningen av kreditinstituten och företagenbyggts upp utifrån referensramen.Slutsats: Uppsatsens undersökning visar att det finns ett behov av en Extern part vid kreditgivning till småföretag som kan ställa säkerheter mot kreditgivaren. KGF Värmland, ledstjärnan bland Sveriges kreditgarantiföreningar, har visat att KGF kan bli en viktig part i finansieringslösningen för småföretagare över helalandet.

Enligt EG: s fjärde bolagsdirektiv får medlemsländerna ge dispens ifrån revisionsplikt till företag i en viss storleksordning. Undantaget utnyttjas av majoriteten av EU-länderna. Sverige har däremot valt att inte utnyttja detta undantag genom att tillämpa samma redovisningsmässiga krav på alla typer av aktiebolag. Detta har skapat debatt på området och många menar att revisionsplikten bör avskaffas även i Sverige för de små aktiebolagen. Syftet med uppsatsen är att beskriva och förklara kreditgivares behov och användning av revisionen i små aktiebolag inför kreditbeslut.

De senaste åren har vikten av en trovärdig finansiell rapportering av hög revisionskvalité lyfts fram. En högre kvalité säkerställs genom att besluta om gemensamma regler och principer för revisionsbyråer. Intresset av revisionen är olika och således finns olika syn på syftet med revisionen och vad den bör innehålla. Tolkningsskillnaderna gör att hög revisionskvalité upplevs olika. Syftet med vår undersökning är att förklara ?hög? revisionskvalité utifrån revisorers och revisionens olika intressenters perspektiv samt att identifiera eventuella skillnader mellan revisorernas och dessa intressenters syn. En kvantitativ ansats har använts och utifrån teorin har sex hypoteser skapats.

Att genomgå ett ägarskifte är kantat av en mängd komplicerade, Komplexa och Känslomässiga händelser. Att varje ägarskifte dessutom är unikt medför till att en mängd fallgropar finns och kan uppkomma under resans gång. Vi ska i denna uppsats undersöka genomförandet och förekommande fallgropar.Vårt syfte är att få en djupare, översiktlig och enhetlig inblick samt kunskap gällande ämnesområdet. Vidare är syftet att erhålla olika perspektiv från ägarskiftesprocessens genomförande.Uppsatsen lägger fokus utifrån överlåtarens situation och således inte övertagarens. Vidare läggs fokus mot mindre, ägarledda och onoterade företag.Vi har använt en abduktiv ansats med en kvalitativ forskningsstrategi.

I denna uppsats har en kvalitativ studie genomförts angående chefer i offentlig förvaltning och vad som påverkat dem att säga upp sig. Forskning som redan finns angående motivation och åtagande är till stor del framtagen och applicerad i privata organisationer och företag, vilket var en av motiveringen till denna infallsvinkel i uppsatsen. Empirin har hämtats från en av Sveriges största kommuner, där alla deltagare tidigare arbetas som chefer men avlutat sin anställning under 2012. För att belysa ett fenomen med hög chefsomsättning har semistrukturerade intervjuer genomförts med chefer som arbetat i områdena äldrevårdsomsorg och funktionshinder. Data i form av information och uttalanden samlades in från deltagarna angående vad som påverkat deras beslut om uppsägning.

Problemformulering: Hur arbetar företagen i studien strategiskt med att attrahera arbetskraft via sitt arbetsgivarvarumärke ? Employer Branding?Syfte: Uppsatsens syfte är att beskriva samt undersöka hur företag arbetar strategiskt för att attrahera potentiell arbetskraft. Uppsatsen kommer även att jämföra om strategierna skiljer sig åt mellan företag som är verksamma inom olika branscher.Metod: För att genomföra uppsatsen används en kvalitativ undersökningsstrategi. Empiri samlades in genom kvalitativa intervjuer som genomförts utifrån en semistrukturerad intervjuguide.Empiri: Empiri har samlats in genom intervjuer som kategoriserats under fyra olika teman internt perspektiv, Extern perspektiv, kommunikation och mål. De deltagande företagen i denna studie är företag X, Hi3G Access och Systembolaget.

Syftet med detta arbeta var att undersöka och kartlägga vilka marknadsföringsåtgärder som gymnasieskolorna använde sig av för att locka potentiella elever till just deras skola och analysera hur detta kan påverka eleverna. För att besvara syftet användes dessa frågeställningar Hur uppfattar gymnasieskolorna behovet av marknadsföring? Hur ser marknadsföringsåtgärderna ut vid berörda gymnasieskolor? samt Hur påverkar marknadsföring eleverna enligt teorin? Undersökningen genomfördes genom sex stycken semistrukturerade djupintervjuer med marknadsföringsansvariga vid respektive gymnasieskola. Utifrån sammanställningen av intervjuerna framkom det att behovet av marknadsföring hade förändrats under de senaste tio åren i samband med att konkurrensen förändrats. Konkurrensen har förändrats i och med en del politiska beslut, minskat elevunderlag samt en ökning av fristående gymnasieskolor.

Problemformulering: Saab som varumärke är ett så kallat företagsvarumärke. För att ett företag ska lyckas bygga upp ett framgångsrikt företagsvarumärke är det viktigt att fokusera på tre delar, vision, kultur och image. Dessa tre delar bör stämma överens i så stor utsträckning som möjligt. Om det finns glapp mellan de olika delarna är det viktigt att företaget upptäcker dessa glapp och arbetar för att minska eller eliminera dessa. Saab ska under hösten 2007 genomföra en webbaserad kundundersökning angående deras varumärket och behöver inför den få en indikation på hur dagsläget ser ut.Syfte: Att undersöka vilken bild beställare och användare av Saabs produkter har av Saab som företag och varumärke.

Vårt syfte med denna uppsats är att identifiera huruvida det förekommer ett förväntningsgap mellan affärsjournalister, klienter och revisionsbranschen och därefter förklara bakomliggande orsaker. En abduktiv studie via telefonintervjuer baserade på en attitydenkät med både kvantitativa och kvalitativa frågor. Teorin omfattar revisionens utveckling, syfte och olika intressenter. Vidare diskuteras revisorns dubbla roller och den problematik gällande oberoendet som detta förhållande kan medföra. Teorin fortsätter med en redogörelse av hur oberoendet bibehålls genom reglering och avslutas med en beskrivning av förväntningsgapet och medias påverkan på allmänhetens opinion.

Förutsättningarna för arbete inom CSR (Corporate Social Responsibility) ser olika ut från bransch till bransch. Idag föreligger det problematik kring uppfattningen vad CSR innefattar. En underrubrik till CSR är miljöansvar. Författaren Subhabrata (2008) diskuterar hur miljöpåverkande företag, exempelvis transportföretag, kan vara miljömedvetna trots verksamma i en smutsig bransch.Examensarbetet ämnar förstärka och utveckla tidigare forskning inom området miljöansvar genom att empirisk belysa paradoxen mellan ett transportföretag och deras miljöansvar. Utifrån denna paradox ämnar examensarbetet till att ge en ökad förståelse för hur transportföretag ska kunna kommunicera sitt miljöansvar trots den problematik som föreligger.Insamlad primärdata utgör den huvudsakliga källan och har skett genom kvalitativa intervjuer samt en kvantitativ enkätundersökning.Den teoretiska referensramen består främst av Beckmann och Morsings (2006) teori, strategisk CSR kommunikation.

I dagens moderna tjänsteföretag har kunskap och intern marknadsföring blivit allt mer relevant i syfte att förbättra företagets lönsamhet. Humankapitalet är en kritisk resurs i tjänsteföretag. Vi har därför valt att undersöka detta ämne med fokus på personalmotivation och belöning. Det finns många olika alternativ på hur detta interna arbete kan utföras, varpå vi har valt att redogöra för några av dem. Teorierna som använts har bland annat förklarat den strategiska ledningens roll, samt innebörden av företagskultur, kommunikation och medarbetarnas värderingar.