De senaste åren har ett antal bolagsskandaler världen över fått stort utrymme i media och satt igång debatten om bolagsstyrning. I vissa fall kan skandalerna relateras till brister i företagets interna kontroll. Detta har fått till följd att intressenterna förlorat förtroendet för företagen och deras finansiella rapportering, vilket i sin tur ökat revisionens betydelse. Fokuseringen på kontroll av företag har ökat, både genom strängare lagstiftning av revisionsarbetet och genom ?koder? för bolagsstyrning.

Under de senaste decennierna har revisionsmarknadsstrukturen genomgått stora förändringar till följd av de samgåenden och skandaler som ägt rum. Antalet stora revisionsbyråer har minskat och de kvarvarande dominerar alltmer såväl nationellt som internationellt. Efter finanskrisen som bröt ut år 2008 har Europeiska kommissionen publicerat en grönbok om revisionspolitik. I denna lyfts bland annat marknadskoncentrationen upp som ett problem. I samband med detta har vi genomfört en studie med följande problemformulering: Hur upplever revisorer på svenska medelstora revisionsbyråer den svenska marknaden för börsbolagsrevision? Studien fokuserar på fyra områden, dessa är: historisk bakgrund, den svenska marknaden för börsbolagsrevision, inträdesbarriärer och åtgärder.

En rekrytering kan handla om allt ifrån att anställa en sommarvikarie till att hitta en ny chef för ett stort företag. Att anställa en ny chef är en omfattande process då det gäller för företaget att hitta rätt person för tjänsten. I litteraturen finns mycket beskrivet om hur en rekryteringsprocess går till och denna studie handlar om att undersöka huruvida rekrytering av chefer skiljer sig från rekrytering av övriga medarbetare eller inte samt om det finns några skillnader mellan intern och extern chefsrekrytering.När en rekryteringsprocess påbörjas är det viktigt att göra ett grundligt förarbete. Detta kan ske i form av en arbetsanalys, eller en revidering av en befattningsbeskrivning, vilket är vanligast vid rekrytering av chefer. Därefter utarbetas en kravspecifikation som ligger till grund för den fortsatta processen, det är den som specificerar vad det är företaget är ute efter.Att söka efter kandidater till en tjänst kan ske på flera olika sätt.

Generationsskifte i småföretag är ett aktuellt samhällsproblem som bland annat beskrivs i två rapporter från Företagarna (Företagarna, 2005, 2009). I rapporten från 2005 framkom det att man räknar med att en tredjedel av alla planerade ägarskiften kommer att misslyckas, dels på grund av bristande planering. Detta är en av de vanligaste anledningarna till att företag går i konkurs. En konkurs drabbar inte bara företagsledaren utan givetvis även dess anställda. Mot bakgrund av att en majoritet av alla yrkesverksamma svenskar är anställda i småföretag är det en fråga av stor samhällsbetydelse.

Ökad medvetenhet bland företagens intressenter och attitydförändringar i näringslivet har haft betydelse för långsiktigt värdeskapande. Företag kan upprätta en så kallad hållbarhetsredovisning för att rapportera om dess hållbarhetsarbete och långsiktiga värdeskapande. GRI (Global Report Initiative) har tagit fram en standard som företag kan använda sig av när de ska upprätta en hållbarhetsredovisning. I standarden finns en princip om väsentlighet som beskriver vilka områden och indikatorer som är av väsentlig grad för verksamhetens hållbarhetsredovisning.Uppsatsens syfte är dels att undersöka vad som är väsentligt för SCA och Boliden AB att inkludera i deras hållbarhetsredovisningar utifrån GRI:s riktlinjer. Dels att analysera vilka skillnader och likheter som förekommer mellan SCAs och Bolidens hållbarhetsredovisningar.Utifrån uppsatsens studie har vi kommit fram till att SCAs och Bolidens intressentdialoger ligger till grund för väsentlighetens gränsdragning och att det till största del är intressenternas åsikter som avgör vad som är väsentligt.

SammanfattningI Sverige infördes lagstadgad revisionsplikt för alla aktiebolag, oavsett storlek, år 1983. Alla aktiebolag ska enligt revisionsplikten upprätta en årsredovisning med balans ? och resultaträkning, noter samt en förvaltningsberättelse. Dessutom ska alla aktiebolag ha en kvalificerad revisor som granskar företagets årsredovisning samt hur verksamheten förvaltats. Enligt EU: s fjärde bolagsdirektiv har medlemsländerna möjlighet att undanta små aktiebolag från revisionsplikten och detta utnyttjas av alla länder utom Sverige och Finland.I dagens debatt angående revisionsplikt i mikroföretag, det vill säga företag med mindre än 3 000 000 SEK i omsättning och färre än tio anställda, är den centrala frågan om nyttan överstiger kostnaden.

AbstractThe aim of this study is to investigate how a picture book for children is transformed into an easy-to-read version for children who have just started reading. I examine two versions of Emil of Lönneberga. One of the books is the orginal picture book of Emil in Lönneberga and was written by Astrid Lindgren (1963), while the other is an easy-toreadversion of the book, as adapted by the author Helena Renvall (1977). I have conducted a comparative study as a text and picture analysis of the material, with the focus on the adaptation of the original story. The adaptation in this case is a revision intended to make the story easier to read and more accessible to today?s children.

Ökad medvetenhet bland företagens intressenter och attitydförändringar i näringslivet har haft betydelse för långsiktigt värdeskapande. Företag kan upprätta en så kallad hållbarhetsredovisning för att rapportera om dess hållbarhetsarbete och långsiktiga värdeskapande. GRI (Global Report Initiative) har tagit fram en standard som företag kan använda sig av när de ska upprätta en hållbarhetsredovisning. I standarden finns en princip om väsentlighet som beskriver vilka områden och indikatorer som är av väsentlig grad för verksamhetens hållbarhetsredovisning.Uppsatsens syfte är dels att undersöka vad som är väsentligt för SCA och Boliden AB att inkludera i deras hållbarhetsredovisningar utifrån GRI:s riktlinjer. Dels att analysera vilka skillnader och likheter som förekommer mellan SCAs och Bolidens hållbarhetsredovisningar.Utifrån uppsatsens studie har vi kommit fram till att SCAs och Bolidens intressentdialoger ligger till grund för väsentlighetens gränsdragning och att det till största del är intressenternas åsikter som avgör vad som är väsentligt.

Auktoriserad revisor måste känna till och uppdatera sina kunskaper i alla aspekter av revision. Ständiga uppdateringar vad gäller lag och etik gör det viktigt för revisorerna att ständigt uppdatera sina kunskaper. Utifall auktoriserade revisorer inte uppdaterar sina kunskaper finns risken för ett gap uppstår mellan vilka kunskaper revisorn har och vilka han behöver. Syftet med denna uppsats är att undersöka om revisorn vidareutbilda sig för att minska detta gap. Vi undersöker också vilken nivå vidareutbildningen skall bedrivas samt faktorer som påverkar vidareutbildningen.

The first aim of this study is to examine what the differences are between the Classic directive (directive 2004/18/EC of the European Parliament and of the Council of 31 March 2004 on the coordination of procedures for the award of public works contracts, public supply contracts and public service contracts) and the Revised Classic directive (directive 2014/24/EU of the European Parliament and of the council of 26 February 2014 on public procurement and repealing Directive 2004/18/EC) when it comes to social considerations in public procurement. The second aim is to examine if the revision of the directive has solved the prior existing problems regarding social considerations in public procurement. In this paper a traditional European legal method is used. The examinations show a number of things, including the Revised Classic directive involving codification of case law, references to other sources of law and some clarified rules as well as new provisions. The regulations regarding reserved contracts, technical specifications, and selection criterion are satisfied in the Revised Classic directive.

Bakgrund: Revisorns arbetsmetoder utvecklas och förändras i anpassning till ändrade förutsättningar för revisorns arbete. En analyserande granskning, analytisk granskning, har under senare år fått en allt större betydelse under alla faser av revisionen. Analytisk granskning kan vara ett effektivt sätt för revisorn att granska tillförlitligheten i kundens redovisningssystem och riktigheten i årsredovisningen.Syfte: Syftet med denna uppsats är att ge innebörd åt begreppet analytisk granskning ur ett revisorsperspektiv och att utreda hur revisorn använder sig av analytisk granskning under revisionen.Metod: Studien genomfördes som en kvalitativ intervjuundersökning. Intervjuer genomfördes med 15 revisorer på sex olika revisionsbyråer. Avgränsningar: Studien behandlar inte revisionsbyrå- eller kontorseffekter och inte heller hur enskilda revisorers erfarenhets- och personlighetseffekter påverkar användandet av analytisk granskning.Slutsats: Då revisorerna lägger skilda innebörder i begreppet analytisk granskning bör begreppet indelas i underbegrepp så att en större förståelse kan uppnås.

Vi har undersökt ålder och erfarenhets påverkan på revisorers risk- och väsentlighetsbedömning. Tidigare studier om risktagande och dess relation till ålder och erfarenhet har visat blandade resultat, somliga forskare menar att det finns en positiv korrelation medan andra menar det motsatta. Denna uppsats grundas på en casestudie som har utförts på åtta svenska revisorer. Åldersspannet bland revisorerna i studien är 24 till 67 år. Utifrån ett fiktivt företag har revisorerna tagit fram ett väsentlighetsbelopp, samt bedömt vilka riskområden som finns i resultat- och balansräkningen.

SammanfattningTitel: Revisorns roll i mindre företagFörfattare: Markus Forsberg, Martin Ingberg, Daniel MalmHandledare: Olle WestinUniversitet: ÖREBRO UNIVERSITETInstitution: Institutionen för Ekonomi, Statistik och Informatik. (ESI)Kurs: Ekonomistyrning D, uppsats 10 p.Syfte: Syftet är att belysa vilka effekter en avreglering av revisionsplikten kan komma att få för småföretagens relation till revisorn, samt hur revisorns roll kan komma att förändras om avregleringen av revisionsplikten blir verklighet.Metod: Vi har en deduktiv ansats och har använt en kvalitativ metod. Primärdata har insamlats genom sju stycken semistrukturerade intervjuer med representanter för småföretag.Slutsats: Då revisorn vid en avreglering av revisionsplikten inte behöver ta hänsyn till oberoendefrågan, som idag begränsar relationen med företaget, öppnar detta för en djupare och mer nära relation mellan de båda parterna med än mer rådgivning än idag. Revisorn anlitas då inte längre för ett granskningsuppdrag utan används enbart som ett stöd och en hjälp för företaget, vilket leder till att dennes roll som granskare försvinner och öppnar möjlighet för företagen att kunna ge andra roller till revisorn..

I och med att intresset ökat för produktivitetsförbättringar, med början under tidigt 1980-tal, har FM blivit mer och mer intressant för företag. Detta då de insett vikten av att stödjande funktioner måste hinna med i utvecklingen av kärnverksamheten för att ökad effektivitet skall kunna erhållas. FM beskrivs som ett sätt för företag och organisationer att samordna, organisera och sköta de stödfunktioner som krävs för att kärnverksamheten skall kunna bedrivas och bli så effektiv och produktiv som möjligt. Stödfunktionerna kan antingen utföras i intern eller extern regi. Med kärnverksamhet menas det som privat och offentlig sektor ser som sin huvuduppgift.Den här uppsatsen är skriven i syfte att förtydliga begreppet FM, som kan uppfattas som relativt svårgreppbart.

Den fundamentala resursen i en kunskapsekonomi är humankapital och jakten på denna resurs tar sig många olika utryck. Många näringslivsaktörer knyter starka band till universitet och högskolor för att positionera sig som attraktiva arbetsgivare för att rekrytera kompetenta medarbetare. Två begrepp som aktualiseras i denna kontext är employer branding och talent management. Denna studie undersöker hur företag inom revision och rådgivningsbranschen engagerar sig på svenska universitet och högskolor utifrån de två koncepten. Frågor som hur och varför de engagerar sig i en akademisk kontext undersöks utifrån en kvalitativ ansats och 10 intervjuer har genomförts med personer med god insyn i företagens relationer med akademin.