Sökresultat:
785 Uppsatser om Extern kolkälla - Sida 24 av 53
Nedskrivningsprövning av goodwill : Vad redogör företag i finans- respektiveindustrisektorn för gÀllandenedskrivningsprövningen?
Ăkad medvetenhet bland företagens intressenter och attitydförĂ€ndringar i nĂ€ringslivet har haft betydelse för lĂ„ngsiktigt vĂ€rdeskapande. Företag kan upprĂ€tta en sĂ„ kallad hĂ„llbarhetsredovisning för att rapportera om dess hĂ„llbarhetsarbete och lĂ„ngsiktiga vĂ€rdeskapande. GRI (Global Report Initiative) har tagit fram en standard som företag kan anvĂ€nda sig av nĂ€r de ska upprĂ€tta en hĂ„llbarhetsredovisning. I standarden finns en princip om vĂ€sentlighet som beskriver vilka omrĂ„den och indikatorer som Ă€r av vĂ€sentlig grad för verksamhetens hĂ„llbarhetsredovisning.Uppsatsens syfte Àr dels att undersöka vad som Ă€r vĂ€sentligt för SCA och Boliden AB att inkludera i deras hĂ„llbarhetsredovisningar utifrĂ„n GRI:s riktlinjer. Dels att analysera vilka skillnader och likheter som förekommer mellan SCAs och Bolidens hĂ„llbarhetsredovisningar.UtifrĂ„n uppsatsens studie har vi kommit fram till att SCAs och Bolidens intressentdialoger ligger till grund för vĂ€sentlighetens grĂ€nsdragning och att det till största del Ă€r intressenternas Ă„sikter som avgör vad som Ă€r vĂ€sentligt.
HÄllbarhetsredovisning : VÀsentlighetens avgörande röst
Ăkad medvetenhet bland företagens intressenter och attitydförĂ€ndringar i nĂ€ringslivet har haft betydelse för lĂ„ngsiktigt vĂ€rdeskapande. Företag kan upprĂ€tta en sĂ„ kallad hĂ„llbarhetsredovisning för att rapportera om dess hĂ„llbarhetsarbete och lĂ„ngsiktiga vĂ€rdeskapande. GRI (Global Report Initiative) har tagit fram en standard som företag kan anvĂ€nda sig av nĂ€r de ska upprĂ€tta en hĂ„llbarhetsredovisning. I standarden finns en princip om vĂ€sentlighet som beskriver vilka omrĂ„den och indikatorer som Ă€r av vĂ€sentlig grad för verksamhetens hĂ„llbarhetsredovisning.Uppsatsens syfte Àr dels att undersöka vad som Ă€r vĂ€sentligt för SCA och Boliden AB att inkludera i deras hĂ„llbarhetsredovisningar utifrĂ„n GRI:s riktlinjer. Dels att analysera vilka skillnader och likheter som förekommer mellan SCAs och Bolidens hĂ„llbarhetsredovisningar.UtifrĂ„n uppsatsens studie har vi kommit fram till att SCAs och Bolidens intressentdialoger ligger till grund för vĂ€sentlighetens grĂ€nsdragning och att det till största del Ă€r intressenternas Ă„sikter som avgör vad som Ă€r vĂ€sentligt.
Facility Management : en studie av sex organisationer och företag
I och med att intresset ökat för produktivitetsförbÀttringar, med början under tidigt 1980-tal, har FM blivit mer och mer intressant för företag. Detta dÄ de insett vikten av att stödjande funktioner mÄste hinna med i utvecklingen av kÀrnverksamheten för att ökad effektivitet skall kunna erhÄllas. FM beskrivs som ett sÀtt för företag och organisationer att samordna, organisera och sköta de stödfunktioner som krÀvs för att kÀrnverksamheten skall kunna bedrivas och bli sÄ effektiv och produktiv som möjligt. Stödfunktionerna kan antingen utföras i intern eller extern regi. Med kÀrnverksamhet menas det som privat och offentlig sektor ser som sin huvuduppgift.Den hÀr uppsatsen Àr skriven i syfte att förtydliga begreppet FM, som kan uppfattas som relativt svÄrgreppbart.
Extern och intern kundtillfredsstÀllelse i en kommun
Föreliggande studie har behandlat kultur och systematiskt kvalitetsarbete inom socialtjÀnsten.Det huvudsakliga syftet var att genom tillÀmpning av kultur- och kraftfÀltsanalys studera hur vÀl förberedd en enhet inom socialtjÀnsten Àr att följa intentionerna för systematiskt kvalitetsarbete inom socialtjÀnsten.Studien genomfördes utifrÄn PDSA-cykeln som en variant av aktionsforskning och baserades pÄ en fallstudie inom Individ- och familjeomsorgen i Hammarö kommun. Resultatet analyserades utifrÄn en kraftfÀltsanalys dÀr med- och motkrafter identifierades. Av resultatet framkom att det sammantaget fanns en positiv instÀllningen till systematiskt kvalitetsarbete, men att kulturen inte tydde pÄ detsamma. Sammanfattningsvis kan sÀgas att enheten har dÄliga förutsÀttningar att följa intentionerna för systematiskt kvalitetsarbete. Om de skall införlivas mÄste enhetens positiva instÀllning kvarstÄ, ledningen vara aktivt nÀrvarande, medarbetare göras delaktiga och kulturen förÀndras.VÀrdet i studien ligger i att det i Sverige idag finns ett pÄgÄende arbete med att implementera eller revidera ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom socialtjÀnsten.
Bolagsstyrning : FörvÀntade effekter för externrevisionen
Senare Ärs skandaler inom nÀringslivet har allvarligt skadat allmÀnhetens förtroende för bolagsstyrningen. Som ett svar pÄ detta togs i USA en detaljerad lagstiftning fram, i form av SOX. I Sverige, har som en av de sista lÀnderna i Europa istÀllet arbetats fram en svensk kod för bolagsstyrning. I och med detta har bolagsstyrning och intern kontroll fÄtt ett ökat fokus och tanken Àr att den finansiella informationen frÄn bolagen skall bli mer tillförlitliga.Syftet med denna rapport Àr att identifiera förvÀntade effekter av hur de nya kraven pÄ bolagsstyrning kommer att pÄverka de externa revisorernas arbete. Speciellt var det gÀller samarbetet med internrevisionen och sÀkerstÀllandet av den finansiella rapporteringen.Vi har valt en kvalitativ metod, med djupintervjuer av semistrukturerad art.
Företags initiativ till ansvarsfullt företagande : En studie om de motiv som företag anger ligga till grund för företags arbete med CSR
Syfte:Det övergripande syftet med denna uppsats Àr att beskriva, analysera och förstÄ vilka motiv som företag anger ligga till grund för att företag arbetar med CSR. Undersökningen syftar Àven till att skapa en ökad förstÄelse hos lÀsaren kring denna problematik.Metod:I vÄr uppsats har vi anvÀnt oss av kvalitativ forskningsmetod med utgÄngspunkt i en induktiv forskningsansats. Vi har intervjuat fyra respondenter frÄn utvalda företag.Teoretiska perspektiv:I denna uppsats har vi anvÀnt oss av litteratur samt vetenskapliga artiklar inom omrÄdet Corporate Social Responsibility.Empiri:Vi har samlat in vÄrt empiriska material med hjÀlp av telefonintervjuer. Vi har intervjuat tvÄ respondenter som bÄda arbetar inom Logistik AB. Den ena respondenten arbetar som Chef för arbetsomrÄdet SÀkerhet & Fastighet och den andra respondenten arbetar som Produktionsamordnare.
Den svenska bolagskoden : Vad har det medfört för revisorernas profession?
1. TitelDen svenska bolagskoden ? Vad har den medförd för revisionernas profession?2. ProblemVÄra problemformuleringar Àr, för det första: Hur har bolagskoden pÄverkat samarbetet mellan extern och intern revisor? Och för det andra: Hur har den externa och interna revisorns arbetsuppgifter förÀndrats i och med införandet av bolagskoden?3.
CSR - Företagens sociala ansvar : Kommunikation kring CSR-arbete i Ärsredovisningar
Denna uppsats berör och problematiserar kring ÀmnesomrÄdet CSR, en förkortning av engelskans corporate social responsibility, eller som det heter pÄ svenska; företagens sociala ansvar. Syftet med studien Àr att genom fem uppstÀllda hypoteser undersöka om det finns nÄgot samband mellan omfattningen av företags CSR-kommunikation och variablerna: omsÀttning, segment (börsvÀrde), omsÀttning per anstÀlld, branschtillhörighet, samt vilken typ utav CSR-kommunikation som anvÀnds mest frekvent. För att besvara syftet genomfördes en kvantitativ undersökning dÀr 254 företags Ärsredovisningar analyserades och poÀngsattes efter en framtagen skala rörande CSR-kommunikation. Den totala poÀng de erhöll (företagens CSR-tal) jÀmfördes sedermera med ovan nÀmnda variabler genom regressionsanalys och medelvÀrdesberÀkning. Teori kring ÀmnesomrÄdet sammanstÀlldes och anvÀndes senare som analysverktyg av de uppkomna resultaten.
Upplevelseindustrin - FramgÄngsfaktorer för att öka antalet museibesökare
Upplevelseindustrin Àr en av de största och snabbast vÀxande sektorerna i Sverige och det som frÀmst driver tillvÀxten Àr turistnÀringen. Turistdelegationen gav 2005 ut en rapport dÀr det framgick att företag inom kategorin aktiviteter ökade med 25 % och museerna minskade med 7 % mellan 1998 och 2003. Problemet Àr att museerna har förlorat mÄnga besökare de senaste Ären. Detta leder till uppsatsens frÄgestÀllning som Àr: Vad kan de avgiftsbelagda museerna göra för att öka antalet besökare?Syftet med uppsatsen Àr att undersöka om de avgiftsbelagda museerna gör nÄgot i sitt arbete för att öka antalet besökare och i sÄ fall vad.
Nöjda kontorshyresgÀster under ombyggnadsprocessen : En beskrivning och analys av hur fastighetsbolag kan pÄverka de störningar som uppstÄr vid ombyggnad med kvarsittande hyresgÀst
En av de större utmaningarna med ombyggnadsprojekt Ă€r de fall nĂ€r det i byggnaden finns kvarboende eller andra brukare under tiden. En ombyggnad innehĂ„ller i regel bĂ„de bygg- och rivningsarbeten som ofta medför störningar för mĂ€nniskor som vistas i eller intill fastigheten. Samtliga störningar Ă€r pĂ„verkningsbara och kan vid god projektering och produktion minskas.MĂ„let med examensarbetet har varit att ge konkreta förslag pĂ„ hur ett fastighetsbolag kan arbeta för att öka hyresgĂ€stens kvalitetsupplevelse under en ombyggnad som sker i eller intill hyresgĂ€stens lokal. Detta har gjorts genom att identifiera vanliga störningar, genom att pĂ„visa hur hyresgĂ€sten har pĂ„verkats av dessa störningar och genom att undersöka hur tidigare uppkomna störningar har hanterats.I samrĂ„d med fastighetsbolaget Vasakronan har tre ombyggnadsprojekt valts. PĂ„ respektive ombyggnadsprojekt har kontorshyresgĂ€ster, intern projektledare och extern projektledare intervjuats. Ăven observationer i form av platsbesök och litteraturstudier har genomförts.Studien har resulterat i förbĂ€ttringsförslag till fastighetsbolaget.
Att "gilla" ett museum : En komparativ fallstudie av tre museers externa kommunikation
The aim and purpose of this essay is to study if three museums are using Facebook strategically to promote two-way communication with their target audiences in their external communication. A qual-itative and comparative research method and has been used and communication managers from each of the three museums have been interviewed. These interviews have been transcribed and coded in order to reveal opinions and views on how that particular museum feels about social media and the use of these tools in their external communication. A number of Facebook statuses have also been collect-ed in order to discover how each of the museums is using social media in order to reach and engage their target groups. Should the results of this essay be summarized it would show that the museums are using the communication channel that they feel suits the needs of reaching a specific audience.
En studie i riskhantering : Hur börsnoterade bolag redovisar intern och extern risk
Abstract Over the years the consciousness of risk has grown. It?s hard to influence risks, therefore there are guidelines stating that significant risk must be included in the annual report. This paper is a case study; the purpose was to examine how four Swedish listed companies chose to disclose their internal and external risks. Risk is initially described in general sense and then it figures to what constitutes an economic risk.Through a case study of four Swedish listed companies? annual reports we have, through qualitative methods found how the companies chose to disclosure their risks.
Förskolans arbete med barn som har en sprÄkstörning
Syftet med undersökningen var att fÄ en uppfattning om hur pedagogen arbetar pÄ förskolan med barn som har en sprÄkstörning. Undersökningen bestod av nio intervjuade pedagoger som delade sina erfarenheter och kunskaper kring att arbeta med barn som har en sprÄkstörning, vilka metoder de anvÀnder samt vilken extern hjÀlp de fÄr. I litteraturgenomgÄngen redovisas den litteratur som utgör underlaget till undersökningen. LÀroplanernas synsÀtt kommer lyftas, begreppet sprÄkstörning tydliggörs samt vilka olika delar det bestÄr av. Avsnittet synliggör Àven teorier kring hur barn lÀr sig sprÄket och hur det utvecklas.Ur resultatet framkommer det att pedagogerna har olika erfarenheter och förförstÄelse om begreppet sprÄkstörning.
Framtidens bearbetningmetoder och verktyg för tillverkning av turbindetaljer
I FinspÄng ligger företaget Siemens Industrial Turbomachinery AB som
konstruerar, tillverkar och sÀljer bl. a. Ängturbiner. En av de ingÄende
komponenterna i dessa turbiner Àr mellanvÀggarna, vars uppgift bestÄr i att
rikta Ängflödet mot de roterande skovlarna. Examensarbetet gick ut pÄ att
effektivisera tillverkningsprocessen kring dessa mellanvÀggar.
Framtidens bearbetningmetoder och verktyg för tillverkning
av turbindetaljer
I FinspÄng ligger företaget Siemens Industrial Turbomachinery AB som konstruerar, tillverkar och sÀljer bl. a. Ängturbiner. En av de ingÄende komponenterna i dessa turbiner Àr mellanvÀggarna, vars uppgift bestÄr i att rikta Ängflödet mot de roterande skovlarna. Examensarbetet gick ut pÄ att effektivisera tillverkningsprocessen kring dessa mellanvÀggar.