Frågan om revisorns oberoende har historiskt sett alltid varit en aktuell fråga och är idag själva grunden för revisionsyrket. Revisorns oberoende har blivit kraftigt ifrågasatt under den senaste tiden, vilket beror på en rad olika redovisningsskandaler runt om i världen. För att återupprätta allmänhetens förtroende för yrket har lagstiftare implementerat nya lagar och regler. EUs svar på revisorns bristande trovärdighet är intern rotation av påskrivande revisor och nyckelpersoner inom revisionsteamet. I Sverige gäller lagen om den interna revisorsrotationen för noterade bolag.

Varje år förlorar Sverige cirka 133 miljarder kronor på obeskattade arbetsinkomster i form utav svartarbete och det här beloppet utgör en betydande del utav Sveriges ekonomi.Det finns ett förslag om att revisionsplikten för små aktiebolag skall avskaffas vilket kan komma att vinna laga kraft den första juli år 2010. Det här förslaget medför således både för- och nackdelar, dels att de små aktiebolagen har en möjlighet att välja vilka revisions- och redovisningstjänster de anser sig vara i behov utav och dels att det existerar en risk att skattebedrägerierna ökar. Syftet med uppsatsen är då att studera hur den ekonomiska brottsligheten, med hänsyn till svart arbetskraft, kommer att påverkas om revisionsplikten för små företag avskaffas samt att lyfta fram företagens åsikter angående oannonserade besök och andra åtgärder mot svartarbete.Utifrån ett hermeneutiskt synsätt och en kvalitativ datainsamlingsteknik har uppsatsens syfte uppfyllts genom att ett antal intervjuer har ägt rum med Skatteverket, Ekobrottsmyndigheten och sex mindre aktiebolag inom restaurang-, bygg- samt frisörbranschen. Vidare har den här empirin sammanlänkats med relevant teoretisk information som låg till grund för studiens slutsatser.De slutsatser som har identifierats är framtagna genom en analys om vad som kan komma att ske om förslaget går igenom. Det föreligger delade meningar om hur samhället kommer att påverkas utav förslaget dock förutspår flertalet respondenter att skattebedrägerierna kommer att öka.

Studiens huvudsakliga slutsats är att majoriteten av studenterna på Handelshögskolan i Göteborg inte prioriterar socialt ansvarstagande hos en framtida arbetsgivare. Socialt ansvar anses vara den minst viktiga faktorn då endast 18 procent avrespondenterna markerade socialt ansvarstagande som en av de fem viktigaste faktorerna hos en framtida arbetsgivare.

Konflikter har alltid funnits, men hur man har löst dem har skett på olika sätt. Mitt intresse för detta område är på grund av att jag tidigare arbetat i skolans värld. Där förekom ofta konflikter, men de flesta konflikter var mellan elev och elev. Men ibland förekom även konflikter i personalgruppen. De tog man itu med ganska omgående.

Användningen av tillfällig arbetskraft ökar och är numera ofta en integrerad del i många verksamheter. Tillfälligt anställda har generellt sett sämre förbindelser med verksamheterna där de arbetar. I samband med att fenomenet ökar uppkommer frågor kring vad det skapar för sorts arbetsklimat och relationer på arbetsplatsen. Syftet med denna uppsats är att undersöka vilken sorts psykologiskt kontrakt som finns mellan tillfälligt anställda och verksamheterna som de arbetar på.Frågeställningar:Har bemanningspersonalen ett transaktionellt eller relationellt kontrakt till enheterna som de arbetar på?Är kontraktet mellan enheterna och bemanningspersonalen balanserat?Uppsatsen utgår ifrån personal från bemanningscentrum i Nynäshamns kommun samt de verksamheter som de arbetar på.

Ambitionen med denna uppsats är att kunna ge ett bidrag i kampen för ökad delaktighet i samhället för personer med funktionsnedsättningar. Forskning visar att det är viktigt att personer med psykiska funktionshinder syns ute i arbetslivet för att motverka stigmatiserande effekter. Det visar sig dock att personer med psykiska funktionshinder idag är den grupp som har det svårast att ta sig in på arbetsmarknaden. Syfte är således att öka förståelsen för funktionshindrades situation på arbetsmarknaden. Studien är av kvalitativ art och har genomförts med stöd av intervjuer vilka senare har tolkats utifrån ett intersektionellt perspektiv samt med stöd av teori kring rationalisering (Weber) och teori om social kategorisering (Tideman).Resultatet ger en bild av hur arbetsmarknaden idag genomsyras av rationalisering, effektivisering, flexibilitet och vinststrävan.

Komatsu Forest AB tillverkar skogsmaskiner och aggregat. I monteringsprocessen är hydraulslangar en av komponenterna som hanteras och lagras per artikelnummer. Idag genomförs intern kittning då slangar plockas ur respektive lagerlösning mot en specifik monteringsoperation. Kittning innebär att delar och komponenter sorteras i set, så kallade kit, innan de levereras till monteringsoperationer. Genom extern kittning som utförs av leverantören kan eventuellt flödet av hydraulslang och utnyttjandet av ytan i anläggningen bli mer effektivt då kitten är färdiga när de anländer till anläggningen. Syftet med arbetet är att identifiera det mest produktiva och kostnadseffektiva arbetssättet gällande hantering av hydraulslangar från beställning till montage på maskin.

Idag avlöser organisationsförändringar varandra och behovet av inhyrda managementkonsulter och förändringsledare har därmed haft en ansenlig tillväxt. Det finns många delade uppfattningar om vad rollen som extern förändringskonsult innebär, samt vilken roll konsulten ska ta i en förändringsprocess. Konsulten skall dels vara en extern och objektiv part, samtidigt som de har krav på sig att kunna hantera känslor, vara anpassningsbar, ansvarstagande samt ha förmågan att vårda relationer till klienter. Syftet med denna studie är att genom en kvalitativ intervjustudie med sju förändringskonsulter från fyra konsultfirmor beskriva hur externa förändringskonsulter själva ser på sin roll och hur de hanterar dessa tvetydiga krav som ställs på dem. Studien visar att förändringskonsulterna har en tydligare bild av sin roll, än vad forskning framlägger.

Bakgrundochproblem:Revisionsbranschenstårinförmassivanyanställningsbehov.Samtidigtharrevisorsyrket,underdesenasteåren,blivitalltpopulärareblandekonomistudenter.Utmaningenförbranschenliggeriställetiattattraheraochrekryteradenmesttalangfullapersonalen.Medenstarkunderliggandebranschtillväxtochensjälvcentreradochkarriärorienteradgenerationsomnuäntrararbetsmarknadenkandetbliproblematisktförföretagenattlyckasattraherademesttalangfullaochkompetentastudenternatilljustsinorganisation.Syfte:UppsatsenssyfteärattskapaenfördjupadförståelseförhurdestorarevisionsbolagenarbetarförattattraheraochrekryteranyutexamineradeekonomistudenteriGöteborg,genomattundersökahurdearbetarmedexternemployerbranding.Avgränsningar:Studienbehandlarendastföretagensexternaarbetemedemployerbrandingmotstudenter.DetharävengjortsenavgränsningtillhurarbetetskerochproblematikentersigijustGöteborg.Metod:Genomenkvalitativmetodundersökstreavdefyrastörstarevisions-­?ochrådgivningsbolagensomtillvardagsbenämnsBigfour.DeföretagsomingåristudienärDeloitte,Ernst&YoungochKPMG.Studiensempirigrundarsigiinformationinhämtadgenompersonligaintervjuermedrespektiveföretag.Resultatochslutsatser:Studienvisartydligalikheteribolagensarbetemedochsynpåemployerbranding.Storviktläggsvidattunderarbetsmarknadsmässorocheventiföretagensregikommunicerapsykologiskaochfunktionellafördelarsomenanställningpåföretagenmedför.Alltförattattraheraochrekryterademestkompetentaochlämpadestudenterna.Vidareindikerarstudienattdeundersöktaföretagenharsvårigheterattpåettkonkretsättdifferentierasigfrånvarandra.Förslagtillfortsattforskning:Hurmottagsföretagensarbetemedemployerbrandingavstudenterna?Dethadevaritgivandeochavintresseattkompletteradennastudiemedstudierkringhurmottagarna,studenterna,idaguppfattarföretagenochderasemployerbrand..

Ett bruk, eller en stad/kommun/län, har ett omland som utgör det närliggande området. Omlandsbildningen styrs under 1850-talet och fram till de moderna industriernas framväxt under 1900-talet av (rå-)varor, tjänster, kommunikativa aspekter och arbetskraft. Utifrån dagens perspektiv är faktorer såsom arbetsmöjligheter avgörande, pendlingsavstånd dvs. en kommunikativ aspekt och företagens behov av arbetskraft. Bruken under 1800-talet kan tolkas fungera som en stat i staten.

Andersson, Håkan & Sellbjer, Andreas (2008). Den sista utvägen. Tretton skolledares syn på externa placeringar. (The last way out. Thirteen headmasters view on external placings).

Knowledge management syftar till hur ett företag hanterar kunskap i sin organisation och begreppet börjades användas på 1990-talet. Behovet av en väl utarbetad knowledge managementstrategi blir uppenbart då någon börjar eller slutar på ett företag. Det finns mycket resurser att spara om man på ett effektivt sätt kan ge den nyanlände kunskap och överföra kunskap till organisationen från den som ska lämna. Risk finns också att nödvändig kunskap går förlorad om någon slutar och tar med sig nödvändig information som då blir svår eller omöjlig att återfå.Syftet med detta arbete är att undersöka vilka kopplingar som finns mellan knowledge managementstrategier hos en organisation och personalomsättningsstrategierna. Frågeställningen att besvaras är vilka knowledge managementstrategier kan ett kunskapsintensivt företag ha för att bäst hantera en anställds avgång eller ankomst? Genom litteraturstudier lades en grundförståelse för ämnet som sedan utmynnade i ett intervjuunderlag som ställdes mot två företag.

Sedan 1970-talet har större delen av världen upplevt en minskande löneandelen. Vi försöker förklara utvecklingen med en enklare modell bestående av två typer av arbetskraft. Vi visar att på kort sikt påverkar arbetskraftens sammansättning löneandelens utveckling vid arbetskrafts utbudschocker.Empirisk studie av paneldata ger inga statistiskt signifikanta resultat vilket skulle kunna orsakas av bristfällig data och att de länder för vilka data existerar är i hög grad homogena..

Det finns fyra huvudsakliga orsaker till genusskillnader. Jag har valt att främst undersöka hur dessa påverkar utbildning, hälsa och arbetskraft i Ghana. Genom att samla statistik över dessa tre indikatorer för både män och kvinnor vid olika årtal har jag gjort observationer..

SammanfattningVi har undersökt hur kreditprocessen påverkas ur kredithandläggarens perspektiv, av att det kreditsökande småföretaget använder sig av en extern rådgivare eftersom tidigare forskning tyder på att det blivit svårare för dessa företag ett erhålla finansiering från banker. Ändringen i förmånsrättslagen 2004 är en bidragande faktor till småföretagens prekära situation eftersom det försämrade bankens utdelning vid en eventuell företagskonkurs. När en småföretagares kunskaper inte räcker till, kan en extern rådgivare konsulteras för vägledning i kreditprocessen. Vårt syfte med uppsatsen var att beskriva kredithandläggarnas uppfattning om den externa rådgivarens olika funktioner i kreditprocessen samt att analysera hur kreditprocessen påverkas av att en extern rådgivare agerar i småföretagets intresse. Vi har genom en kvalitativ undersökning och studerat fyra kredithandläggare i fyra olika banker med erfarenhet av vårt ställda problem och fångat deras respektive betraktelser.