Att eleverna får lära sig att skriva är ett av grundskolans viktigaste uppdrag. Under vår verksamhetsförlagda utbildning under tiden på Lärarhögskolan har vi sett att mycket av undervisningen under de första åren i grundskolan ägnas åt att läsa, samtala och skriva. Det har fått oss att fundera kring hur lärare fortsätter att arbeta med skrivandet. Vårt syfte med den här studien är att fördjupa förståelsen för och utveckla kunskaper om hur lärare ser på den fortsatta skrivutvecklingen i skolår 4-6. Syftet är också att utveckla förståelse för vad lärare anser vara viktig kunskap i ämnet.

Syftet med undersökningen var att se hur några lärare i förskoleklassen arbetar med att främja skrivutvecklingen hos elever samt vilka metoder de använder sig av. Jag har intervjuat sex lärare och observerat tre klasser vid tre olika tillfällen för att kunna ta reda på hur lärarna arbetade med elevernas skrivinlärning. Det som framkom i undersökningen var att det är av betydelse att som lärare uppmuntra eleverna när de spontant tar initiativ till att skriva och att eleverna får skriva om sådant som intresserar dem och som de kan relatera till. Skrivinlärningen ska vara rolig, lekfull och lustfylld så att elevernas nyfikenhet för skrivande väcks. Det är viktigt att arbeta med fonologisk medvetenhet hos eleverna.

Undersökningens syfte är att undersöka hur elevers texter förändras utifrån hur styrt valet av ämne för deras texter är. Skrivande i skolan är en viktig del av elevernas läroprocess, vilket synliggörs inom den aktuella forskningen och i kursplanen för ämnet svenska. Undersökningen bygger på analyser av texter som elever på gymnasiet producerat i samband med undervisningsmomentet kortskrivning där eleverna skrivit utifrån tre olika grader av ämnesstyrning; fritt, semi-styrt och styrt. I analysen läggs tonvikt på tre övergripande områden som gäller texternas framställningsform och stil, textkomplexitet och språkkvalitet, samt funktion. Resultatet av min undersökning visar att utformningen av skrivuppgiften kortskrivning inverkar på hur eleven väljer att skriva sin text.

Denna systematiska litteraturstudie undersöker vad genrepedagogiken och/eller SFL kan ge.Syftet med studien är att undersöka vilka effekter genrepedagogiken och/eller SFL ger utifråndet som kallas för Sydneyskolan. Studier som inkluderas är både nationella och internationellaoch undersöker både första- och andraspråksundervisning. Effekter som påträffats i dennastudie är följande; eleverna har utvecklat sitt ordförråd, ett metaspråk när de talar om språk,sina texters språkliga drag och genrestruktur samt sin attityd till skrivande. Förutom effekternavisade också studien vad som direkt påverkar effekterna av genrepedagogiken och/eller SFL såsom tiden och stöttning. Resultatet gör det möjligt för oss att se genrepedagogiken som enfördelaktig pedagogik att använda sig av i de svenska klassrummen då det på flera sätt ärsamstämmigt med de svenska styrdokumenten.

I den här studien som behandlar Södertälje kommuns projekt F50 som arbetar med att hitta metoder som är fungerande för att få ut fler invånare på arbetsmarknaden, ska vi ta reda på om projektet har lyckats och hur människorna som får ta del av den här hjälpen upplever att det har varit. Projektet går ut på att de har ett antal kompetensmäklare vars jobb går ut på att ha ett visst antal personer som dem tar hand om. De ser till att hjälpa dem med det varje individ behöver. Mest förekommande är att personerna behöver hjälp med CV och personligtbrev skrivande, men det kan även vara att man behöver hjälp med att skicka in en ansökan, eller bara en så viktigt del som att hitta rätt kontakter för att kunna söka det jobb man vill ha. För att ta reda på hur arbetet fungerat har jag intervjuat 6 stycken personer som varit med i projektet och fått hjälp.

Syfte Syftet med studien var att undersöka hur speciallärare/specialpedagoger förstår och genomför sitt uppdrag att arbeta med elevernas fortsatta skrivutveckling i grundsärskolan. Studien har utgått från följande frågeställningar: Hur menar speciallärare/specialpedagoger att egna erfarenheter formar undervisningen? Vilka didaktiska val gör speciallärare/specialpedagoger för att bidra till elevers skrivutveckling? Vad anser speciallärare/specialpedagoger vara svårigheter i det pedagogiska arbetet med elevers skrivutveckling? Vad identifierar speciallärare/specialpedagoger som utvecklingsmöjligheter för fortsatt skrivundervisning i grundsärskolan?Forskningsansats och MetodStudien har en livsvärldsfenomenologisk ansats som teoretisk grund. Ansatsen gav studien ett redskap för förståelse av informanternas vardagliga verksamheter som de lever och arbetar i (Berndtsson & Johansson, 1997) genom fenomenet fortsatt skrivutveckling. I studien har vi närmat oss speciallärare och specialpedagogers vardag i grundsärskolan, fått ta del av deras undervisning och försökt göra deras röster hörda.

Vi intresserar oss för vad som sker när man sätter igång projekt där varken elever eller pedagoger kan förutse vad som kommer att ske. För att undersöka hur både elever och vi som pedagoger förhåller oss till detta genomförde vi en undersökning där vi tillsammans med fyra elever undersökte ett för oss alla okänt program till datorer och spelkonsollen X-box. Under en av träffarna med eleverna var också fyra pedagoger från Pedagogiska centralen i Malmö närvarande. Vi dokumenterade med hjälp av videoinspelning, diktafon och skrivande i dagböcker. Vi genomförde även kvalitativa intervjuer med samtliga elever som deltog i undersökningen.

Personer med dövblindhet saknar helt eller delvis två av de sinnen, nämligen synen och hörseln, som andra redan från födseln använder för att etablera samspel. Detta faktum påverkar och medför svårigheter redan i det tidiga samspelet och följer sedan personen genom hela livet om inte kunskaper inom området tas tillvara och utvecklas. Kommunikationsutveckling som inte prioriteras leder ofta till deprivationer som passivitet, aggressivitet och sociala eller emotionella problem.Denna kvalitativa studie syftar till att undersöka de faktorer som är av betydelse och kan ge personer medmedfödd dövblindhet med hörselrester grundläggande förutsättningar för samspelsutvecklingen där röstenkan ses som en kompletterande kommunikativ resurs. Studien avser att undersöka hur rösten kan stödjasamspelet mellan en dövblind person och dennes samspelspartners, impressivt och expressivt, och om dettai sin tur kan upprätthålla samspelet och på så sätt skapa utveckling.Eftersom dövblindhet för de flesta är ett okänt begrepp har det varit av största vikt att både förklara ochförtydliga begreppet både via definition och men också vad dövblindheten som funktionsnedsättninginnebär vilket beskrivits i både bakgrunden och i litteraturgenomgången. Litteraturgenomgången ger ocksåen allmän och grundlig teoretisk bas till undersökningen vad det gäller lärande, samspel ochkommunikation.

SammandragSyftet med den här rapporten är att visa hur lärare vid en skola i Sverige och en i Kenya tänker och arbetar med läs-och skrivinlärning samt beskriva hur de upplever att utomliggande faktorer kan påverka undervisningen. För att genomföra studien har en kombination av kvalitativa intervjuer och ostrukturerade observationer använts. Intervjuerna har utförts på fyra pedagoger, två svenska och två kenyanska som undervisar mot förskolan till årskurs tre. Observationerna har utförts på samma skolor och vid sex tillfällen, tre på vardera skola. I resultatet kan man ta del av kontraster och likheter mellan den svenska och kenyanska skolan.

Tidigare studier har påvisat att språkliga förmågor har ett nära samband med Theory of Mind (ToM). På senare tid har studier med hjälp av ögonrörelseteknik kunnat undersöka ToMförmåga implicit och fynden tyder på att barn redan i tvåårsåldern verkar ha en välutvecklad implicit ToM-förmåga. Resultaten från en av dessa studier har funnit att språkutvecklingen kan spela en avgörande roll i tillägnandet av ToM och tyder på att det kan finnas ett orsakssamband mellan språk och ToM. En viktig aspekt för att närmare förstå ToMutvecklingen är att undersöka vilken betydelse den språkliga förmågan har i tillägnandet av ToM. Det är fortfarande oklart om specifika delar av språket har mer betydelse för ToMutvecklingen än andra och hur sambandet mellan språkliga förmågor och ToM ser ut.

Undersökningen omfattar 20 elevtexter med jämn könsfördelning, där kvantitativa analysen inkluderar antal ord per stycke respektive mening, samt andel långa och överlånga ord. Även problematiken kring användandet av det definita pronomenet de/dem/dom berörs. Analysen görs utifrån ett genusperspektiv och jämförelse med tidigare forskning innefattas. Syftet är att få insikt i hur gymnasister använder skriftformen i fråga om nämnda aspekter. Undersökningen visar att pojkarna överlag skriver längre stycken, medan flickorna har längre meningar.

The main purpose of this thesis is to discuss what exile writing is and who can be seen as an exile writer. If the word ?exile? is related to forced dislocation, like Paul Tabori and Sopia A. McClennen describes it, who can be viewed as an exile writer? Is Anders Olsson?s definition of an exile writer acceptable or not? Could the The Escape, a future story about exiled Northern Europeans in Myanmar, be classified as exile literature?Another purpose with this text is to describe how a story about exile can be made realistic and tangible to a reader who has not experienced exile.

Denna undersökning målar upp en översiktlig bild av det exopolitiska fältet och några av frontfigurerna har lyfts fram, speciellt två personer i en separat temasektion. Exopolitiken strävar efter att på ett disciplinerat sätt studera politiska processer och aktörer förknippade med interstellärt samhälle.Dessa frontfigurer drivs av gemensamma mål, men de har bitvis olika metoder hur att nå dessa mål. De kompletterar dock varandra bra, eftersom de täcker in olika områden av exopolitiken. Det exopolitiska fältet framstår till viss del som fragmenterat.Den större bilden visar på många likheter med ufo-fältet, och även på vissa likheter med New Age och nyandliga rörelser. Utöver likheterna har exopolitiken även sina egna särdrag och en komplex bild av framträder.

Enligt WHO är övervikt en global epidemi. Gastric bypass-operationer för viktminskning blir vanligare. Syftet med studien var att undersöka psykologiska aspekter och konsekvenser av att genomgå en Gastric bypass-operation. Åtta intervjuer utfördes och analyserades med Grundad teori. Sex kategorier utformades: negativt bemötande/positivt bemötande, jag/andra, dumping som vän/dumping som fiende, att tillhöra massan/att stå ut från massan, eget ansvar/andras ansvar och bevarad självbild/förändrad självbild.

Denna studie handlar om skrivandet som ett redskap för lärande och kommunikation och om eleverna är medvetna om detta för att uppnå målen i kursplanen i svenska för årskurs fem. I skrivandet som ett redskap för att lära fokuseras skrivandet på att det är ett sätt att tänka medan redskapet skriva för att kommunicera fokuserar på att det finns en mottagare till det skrivna ordet. Studien baseras på intervjuer av totalt sex elever i årskurs tre och fem. Årskurserna där intervjuerna genomförts, har valts för att kunna se om förmågan att uppfatta skrivandet som ett redskap för lärande och kommunikation, är något som kommer med åldern. Genom fördjupning i litteraturen och intervjuer visar studien tendenser till att redskapet skriva för att lära är något som kommer med åldern, medan skriva för att kommunicera är den form av skrivande som alla de intervjuade eleverna är medvetna om.