Bakgrund: Att skapa bra förutsättningar och ta hand om idrottstalanger är angeläget i många länder, så också i Sverige. Ett led i att skapa möjligheter för våra idrottsungdomar har varit satsningen på idrottsgymnasier.Syfte: Syftet med den här studien var att undersöka om de friidrottsungdomar som presterar bäst vid antagningstester till Friidrottsgymnasiet i Växjö även är de friidrottare som presterar bäst resultat som seniorer. Material och metod: Totalt 207 friidrottare, i 15 års ålder, (100 flickor och 107 pojkar) som utfört ansökningstesterna till FIG Växjö och presterat ett friidrottsresultat som senior ingick i studien. Följande antagningstester ingick:30 meter flygande(snabbhet), kulkast framåt (Explosivitet) samt plinthopp, 90 sekunder (styrkeuthållighet). Antagningstesterna jämfördes med friidrottarens bästa prestation utförd som senior. En jämförelse gjordes även grengruppsvis.

Bakgrund: Syftet med studien var att undersöka svenska fotbollsspelares rörelsemönster och kravprofil för att analysera betydelsen av Explosivitets- och snabbhetsträning och dessutom analysera prioriteten och värdet av den här träningen i den vetenskapliga litteraturen, i tränarutbildningen och i praktiken. Metod: Begreppet snabbhetsträning har analyserats utifrån tre perspektiv; Forskningens, Utbildningens och det Praktiska utförandets perspektiv. Forskningsperspektivet har analyserats genom relevanta forskningsresultat inom området. Utbildningsperspektivet har analyserats utifrån Svenska Fotbollförbundets tränarutbildning och det Praktiska utförandet har analyserats genom en intervjustudie med representativa tränare i svensk elitfotboll. Dessa perspektiv har ställts mot varandra i en modell som skall ses som en kunskapsstege där information och kunskap skapas genom forskning, där utbildningen fungerar som länk och där det praktiska utförandet speglar den kunskapsinhämtning och kompetensutveckling som skett över tid. Resultat: Explosiviteten kan bevisligen ökas väsentligt genom funktionell träning. Både forskningen och kurslitteraturen till tränarutbildningen visar att förbättringar kan nås genom isolerad snabbhetsträning i t.ex. sprintövningar eller genom relevant styrketräning men att det mest optimala är att träna snabbhetsförmågan i fotbollsspecifika situationer med boll.

Sedan en tid tillbaka har karatelandslaget haft behov av fysiologiska tester och de har velat ta fram en ny kravprofil. Det har tidigare funnits två stycken kravprofiler som man inte har utvärderat och båda är skapade av två olika ledningar.Syfte:Syftet är att utvärdera tester som landslaget skall använda vid uttagningar och vid fysiologiska testtillfällen för att se utvecklingen i de fysiska förmågorna hos aktiva.Frågeställningar:Vilka tester skall läggas till kravprofilen? Vilka tester skall tas bort från kravprofilen?, Vilka tester skall förändras i kravprofilen?Metod:Äldre kravprofiler granskades och internationella förbund kontaktades med telefon och internet för att ta reda på mer information om fystester. Förbund som kontaktades var turkiska -, franska-, spanska -, ryska - och japanska förbundet. Även likartade idrottsförbund som boxning -, wushu - och takewandoförbundet kontaktades.

SammanfattningInledning: Specialidrott har funnits i skolvärlden sedan 70-talet och har lett till att många ungdomar har kunnat kombinera skola och elitidrottssatsning vid sidan om varandra. Det har skapats RIG (riksidrottsgymnasier) och ämnet specialidrott har lagts till som en kurs på gymnasieskolan. Målet med RIG var att göra det möjligt för talangfulla ungdomar att kombinera elitidrott med gymnasiestudier då gymnasietiden anses vara en brytpunkt för när elitsatsningen börjar. Att gå på ett RIG innebär även att få träna väldigt mycket och tävla med många av de bästa i samma åldersgrupper. RIG-systemet har producerat många svenska elitidrottare i olika idrotter.