Syftet med studien är att ta reda på om dynamisk pedagogik går att använda i praktisk verksamhet. Studien har ett kvalitativt perspektiv och består av en litteraturstudie av Lipschütz (1971/ 2004), en intervjustudie med tre deltagare och en enkätstudie med 32 deltagare. Deltagarna har genomgått utbildning i dynamisk pedagogik och/eller är medlemmar i Korda ? föreningen för dynamisk pedagogik, en del använder dynamisk pedagogik i praktisk verksamhet och andra gör det inte. Resultatet diskuteras mot bakgrund av tankar och teorier kring den dynamiska pedagogikens framväxt,målsättning och metoder.Resultatet visar att dynamisk pedagogik går att använda, och används, i praktisk verksamhet i olikagrad, på olika sätt och i många olika slags verksamheter, främst i ledarskap och inom utbildning avolika slag, framförallt för personlighetsutveckling, grupputveckling och ledarskapsutveckling.

Arbetet har utförts på Saab Bofors Dynamics AB i Linköping och dess syfte är att undersöka möjligheten att applicera teorin för prediktionsreglering, Model Predictive Control (MPC), på guidance systemet i en missil av typen Medium Range Air-to-Air Missiles (MRAAM). Även implementering via Explicit MPC har undersökts. I tidigare studier har det visat sig att den moderna slutfasstyrningsalgoritmen Linear Quadratic Augmented Proportional Navigation (LQAPN), som återkopplar missilens acceleration och rotation, uppvisar en bättre prestanda än de mer klassiska styrlagarna. Det främsta intresset med denna studie är därför att undersöka hur tillvida en styrlag baserad på MPC kan mäata sig med dessa resultat. Fördelen med att använda MPC är framförallt att man kan ta hänsyn till styrsignalbegränsningar på ett direkt och intuitivt sätt.

This essay is a study of explicit subjectivity and valuation in Swedish literary historiography from a power perspective. The methodology involves qualitative perusal of literary handbooks from 1915 to 1999. The author Fredrika Runeberg is taken as a window, in that I have examined if and how she is described in the selected handbooks. The main purpose has been to see if subjectivity in disparaging terms and condemnation of authorship have become more evident during the years under consideration. I have related the twelve selected handbooks to Hallberg's five methods for literary historiography.

Detta är en rapport om framtagningen av ett informationshäfte om normkritisk pedagogik som riktar sig till pedagoger, framför allt för pedagoger i grundskolans yngre åldrar. Informationshäftet är av introducerande karaktär och riktar sig till pedagoger som har lite eller inga förkunskaper i ämnet. Informationshäftet är tänkt fungera som ett medvetandehöjande material som förhoppningsvis kan väcka en nyfikenhet kring normkritisk pedagogik och ett vidare intresse. Normer kring kön och sexualitet är i särskilt fokus.Det färdiga häftet har utvärderats av tre verksamma lärare som har fått besvara en anonym enkät för att undersöka huruvida syftet med häftet uppfylls. .

Syftet med denna studie har varit att undersöka hur Dynamisk pedagogik, kan användas för att bearbeta och hantera konflikter i förskolans och skolans värld.Följande frågeställningar har besvarats i uppsatsen:-Hur definieras konflikter av lärare och tidigare studenter som lett eller gått kurser i Dynamisk pedagogik?-Vad innebär konfliktbearbetning bland barn och vuxna med hjälp av Dynamisk pedagogik och hur skiljer det sig från annan konflikthantering?-Hur används konfliktbearbetning/ hantering i arbetet med barn och vuxna med hjälp av Dynamisk pedagogik?-Hur kan Dynamisk pedagogik användas för att förebygga och hantera mobbning i skolan?-Hur ser lärare och tidigare studenter som lett eller gått kurser i Dynamisk pedagogik på aggressivitet och våld bland barn och vuxna och hur kan sådana beteenden hanteras?-Hur upplever respondenterna att de har påverkats av den Dynamiska pedagogiken när det gäller deras sätt att hantera konflikter och vad anser de att lärare ska ha för kunskaper om konfliktbearbetning/ hantering?Den metod som använts för att belysa frågeställningarna har varit intervjuer med nio lärare som undervisar i Dynamisk pedagogik alternativt läst kurser i Dynamisk pedagogik.Här följer en sammanfattning av resultatet från respektive frågeställning:Hur definieras konflikter av lärare och tidigare studenter som lett eller gått kurser i Dynamisk pedagogik?De flesta av studiens deltagare ser konflikter som ett sätt att utvecklas och samtliga deltagare anser att konflikterna behöver hanteras för att inte konflikten ska utvecklas destruktivt. En konflikt kan uppstå på grund av att människor har olika behov och därför inte kan komma överens..

I detta arbete jämförs explicit och förmedlande (conveyance) inlärningsteknik för kommersiella spel och undersöka hur de påverkar spelarens resultat samt kunskap om spelets struktur. Undersökningar från början av 1970-talet visar på hur aktivt lärande ökar deltagarens engagemang jämfört med vid passiv explicit inlärning. Mitt praktiska arbete består i att ta fram två olika inlärningsbanor, en för var teknik, och en utmaningsbana där spelaren får prova sina färdigheter. Skapandet av den praktiska delen av examensarbetet har skett under praktik på Pieces Interactive i Skövde. Resultatet av studien indikerar att gruppernas inlärning är jämförbar, dock klarar personerna i den explicita gruppen uppgifterna snabbare, medan de i den förmedlande gruppen utforskar/förstår mer av spelet. Vidare forskning om förmedlande bandesign kan gynna spelbranschen, särskilt i utbildningssammanhang där syftet är att motivera deltagaren och stimulera till en djupare/intuitiv förståelse för uppgiften..

Detta arbete är en kvalitativ studie av den normkritiska pedagogikens förankring i lärarens sätt att arbeta och planera sin undervisning. Syftet med studien är att belysa hur undervisningen i ämnet samhällskunskap bedrivs ur ett normkritiskt perspektiv samt skapa en bild av i vilken utsträckning normkritisk pedagogik bedrivs i just ämnet samhällskunskap på några skolor i sydöstra Skåne. Studien baseras på en enkätundersökning där de svarande är samhällslärare i årskurs 7-9 på några av skolor i sydöstra Skåne. I studien ligger fokus på hur den enskilda läraren förhåller sig till heteronormativitet i sitt val av undervisningsmaterial och i sitt förhållningssätt gentemot eleverna samt om hen medvetet använder sig av normkritisk pedagogik som ett verktyg i sin undervisning. Resultatet visar att det i de utvalda skolorna inte bedrivs normkritisk pedagogik i någon stor utsträckning med undantaget av en.

Detta examensarbete handlar om drama som pedagogik, vad det är, hur man gör och varför man gör det. Mitt syfte med den här uppsatsen är att lyfta fram kunskap om hur vi pedagoger ska kunna hjälpa elever i våra klasser genom att använda drama som metod för kunskap och utveckling. Arbetet innefattar tre intervjuer samt litteraturstudier om ämnet. Individerna som jag har intervjuat är en klasslärare på mellanstadiet, en dramalärare samt en barnteaterförfattarinna. Intervjuerna innehöll frågor som rörde drama som pedagogik och hur de som pedagoger kommer i kontakt med detta, vad de tycker om drama som pedagogik, samt vad man kan använda det till och vilka fördelar som blir följden av användandet.Jag kom fram till att drama som pedagogik är en metod med vilken elever och lärare lär sig mer om sig själva, varandra och världen.

Syftet med studien är att definiera begreppet interkulturell pedagogik och undersöka om denna pedagogik tillämpas i en mångkulturell skola. Studien bygger på en kvalitativ forskningsmodell med hjälp av semi-strukturerade intervjuer.Studien visar att användningen av interkulturell pedagogik är varierande ute i den mångkulturella skola som undersöks och att ungefär hälften av lärarna utgår ifrån ett interkulturellt perspektiv i sin undervisning.Detta resultat framkom genom lärarnas svar och exemplifiering av sin undervisning och upplägget av denna. En av lärarna berättade att hon använder sig av elevernas bakgrund genom att i geografiundervisningen ha elevernas ursprungsland som utgångspunkt medan en annan skulle införa vvp, veckans viktigaste person för att visa eleverna att de är betydelsefulla. Den andra hälften utgick inte utifrån elevernas kulturella bakgrund i undervisningen utan lät det stanna vid firandet av Ramadan, FN- dagen och internationell fika. Ambitionen till förändring och vidareutveckling fanns dock hos de flesta av pedagogerna i studien..

Tacit knowledge refers to the knowledge that is located inside individuals; it is not expressed or written like explicit knowledge. Inherently, tacit knowledge is often limited solely to one person and consequently individually based. Project based companies need to acknowledge the importance of transforming tacit knowledge into explicit in order to preserve the knowledge inside the organisation. If the knowledge is not transformed, there is a great risk of losing the knowledge when a key individual leaves the organization.One way of transforming the tacit knowledge is through Nonaka?s and Takeuchi?s knowledge spiral.

Syftet med detta examensarbete har varit att genom en kvalitativ intervjuundersökningreda ut vad lärare på en högstadieskola i Mellansverige har för kunskap, erfarenhet ochmedvetenhet om interkulturell pedagogik. Genom att besvara en webbaserad enkät medöppna frågor har syftet således varit att undersöka vilken kunskap verksamma lärare harom interkulturell pedagogik och hur den kan gestaltas i undervisningen. Resultatet avenkäten påvisar att lärare har goda interkulturella förhållningssätt utifrån ettvärdegrundsperspektiv. Resultatet åskådliggör att lärare resonerar om de aspekter sominryms den interkulturella pedagogiken samt att lärarna applicerar olika förhållningssätti sin undervisning för att motverka ojämlikhet, rasism, diskriminering och fördom. Deslutsatser som dragits utifrån resultat och tidigare forskning är att trots lärarnaskompetens, saknas djupare teoretisk kunskap om kultur och kulturell mångfald vilka ärbegrepp som inbegrips inom interkulturell pedagogik..

Jag har i denna uppsats studerat ett antal kända lärartyper i syfte att, om möjligt, fånga in hemligheten med att bli en god lärare. Målet har varit att inringa vad som kännetecknar våra idéer och myter om hur en sådan lärare är..

I denna uppsats presenteras en studie med syftet att undersöka hur ett fåtal lärare som undervisar i svenska jobbar med texttyper i skrivundervisning samt hur dessa lärare skapar en språklig miljö som främjar alla elevers lärande. Uppsatsen vill dessutom utreda hur de medverkande svensklärarna stöttar andraspråkselevers språk- och kunskapsutveckling och om lärarna använder sig av en explicit undervisning när de undervisar i texttyper. Slutsatsen visar att undersökningens lärare använder sig av en ?traditionell? undervisning som verkar fokusera på erfarenheter som elever med majoritetsbakgrund har. De begrepp och termer som läraren antar är nya eller okända för eleverna förklaras i klass, dock är lärarna medvetna om att somliga andraspråkselever inte har förstått dessa.

Vårdcentraler förknippas ofta med långa väntetider och ineffektivitet. En stor uppgift för tjänstechefer är att undvika negativa effekter av väntan och använder ofta tjänstelandskap samt explicita distraktioner för att skapa en positiv kundupplevelse. I den här uppsatsen har effekterna av tjänstelandskap, tidsuppfattning och emotionella aspekter studerats och analyserats. Det är möjligt att minska de negativa effekterna av väntetid genom att skapa en attraktiv väntemiljö som är en effektiv handling när det inte är möjligt att förkorta den objektiva väntetiden.  Forskningsmetoden som används i uppsatsen består av en kvantitativ metod som har utförts i form av en enkätundersökning.

Sammanfattning och förord Studien fokuserar på lärarstudenters syn på fritidspedagogens roll för fostran av barn på fritidshem. Den franske sociologen Bourdieu och hans tankar om socialisation är studiens huvudsakliga teoretiska perspektiv. Bourdieu talar om fält, kapital, praktiskt sinne och habitus. I min studie jämför jag Bourdiues tankar med några pedagoger såsom Dewey och Säljö vilkas arbete är mer sociokulturell inriktat. För att tydliggöra hur fostran av barn på fritidshem sker har jag intervjuat tio blivande lärarstudenter vilka studerar med inriktning mot fritidshemmets pedagogik.