Bakgrund: Gingivit kännetecknas av svullet/lättblödande och ibland ömt tandkött. Gingivit är en inflammatoriskt orsakad reaktion som uppkommer i samband med närvaro av bakterier. För att motverka utvecklingen av gingivit rekommenderas munhygienvård regelbundet. Gingivit kan utvecklas till parodontit med skador på upphängningsapparaten och benstödet, orsaken till detta är idag dock ej helt klarlagd. Kliniska variabler (blödning vid sondering) är vedertagna diagnostiska metoderna för diagnostisk av gingivit idag.

Denna studie handlar om molnbaserad ekonomistyrning i små och medelstora företag och hur en existerande ekonomistyrningsmodul kan utvecklas i ett molnbaserat redovisningssystem. Fallföretaget i studien är Fortnox AB som vid uppsatsens början hade en ekonomistyrningsmodul som ansågs bristfällig. Prototyping kommer vara en stor del av studiens ansats och den efterliknas med en utvecklingsstudie inom systemutveckling. Den prototyp som utformas och förädlas genom studiens gång ska bidra med att Fortnox får ett bättre redovisningsprogram att erbjuda samt att revisionsbyråer och slutanvändare kan utvinna en bättre ekonomistyrning ur deras redovisningssystem. En sådan här systemutveckling förutspås också få ett par effekter hos små och medelstora företag vilka studien även ska kartlägga.Resultat: En ekonomistyrningsmodul anses enligt denna studie behöva erbjuda anpassningsbarhet, användarvänlighet, enkelhet, överskådlighet, vitalitet, grafisk och designmässig attraktivitet samt interaktion för att få genomslagskraft.

Syftet med studien är att undersöka Pro-anorexia (Pro-ana) bilders påverkan på kvinnor jämfört med vedertagna modellbilders påverkan. Blir kvinnor mer påverkade av att titta på extremt smala kvinnor än av att titta på "normala" smala modeller? En experimentell mellangruppsdesign, med 42 kvinnor från Lunds universitet användes. Den påverkan som mättes var matproblematik, tjockkänsla, idealkropp, självförtroende och affekter. Pro-anafilmer, modellfilmer och kontrollfilmer användes som stimulimaterial.

När verksamheter ska införa nya informationssystem uppstår det ofta problem som kan ha med sociala och organisatoriska effekter att göra. Problem kan även uppstå vid utvecklandet av informationssystem och då ofta vid slutet av systemutvecklingen eller när informationssystemet har tagits i drift. Problem med systemutveckling och införande av informationssystem kostar mycket tid och pengar för verksamheter. Detta arbete har som syfte att se om verksamheter kan dra nytta av liknande verksamheters erfarenheter av problem vid införande av ett nytt informationssystem.För att undersöka problemområdet har en litteraturstudie genomförts där det har identifierats ett antal problem med införande av ett nytt informationssystem inom hemsjukvården. Vidare gjordes en surveyundersökning där intervjuer användes för att intervjua distriktsveterinärer då det ansågs som en liknande verksamhet där båda åker ut på patientbesök.

Uppsats för avläggande av filosofie kandidatexamen i Kulturvård, Trädgårdens hantverk och design, 15 hp, 2015.

Sammanfattning Systemutveckling är ett av de områden som snabbt har etablerat sig på marknaden. Trots detta faktum har inte själva utvecklingsprocessen förändrats nämnvärt under åren som gått. Samma problem som fanns beskrivet i böcker från början av 90-talet cirkulerar fortfarande inom detta område. Många av de problem som uppstår inom systemutveckling kan leda till system som inte fungerar på rätt sätt. Det kan även leda till högre kostnader och missnöjda kunder som i sin tur leder till lägre inkomster.

Traditionell systemutveckling präglas av långa systemutvecklingsprocesser som inte möter de krav som kunden har. Dessa systemutvecklingsproblem yttrar sig ofta på så sätt att kraven inte möts vad gäller tidskrav, budgetkrav och kvalitetskrav.För att komma till rätta med dessa problem så tillämpas idag systemutvecklingsmetoder, och iden med dessa metoder är att strukturera arbetet på ett sådant sätt så att det möjliggör styrning och kvalitetssäkring av de systemutvecklingsprocesser som genomförs. Dessa metoder karaktäriseras ofta av att de är utvecklade för att passa ett så kallat idealfall, dvs. de är utvecklade för lösa en specifik uppgift för en specifik situation.Under senare år har uppfattningen om att dessa systemutvecklingsmetoder måste specialiseras, dvs. situationsanpassas för att passa den unika situationen slagit rot.

Projektarbeten har med tiden blivit allt vanligare både i arbetsliv och i utbildningar. Under de senaste åren har ett flertal av de utbildningsprogram som ges vid Linköpings Universitet omarbetats för att från start göra studenter vana vid denna arbetsform. I dessa lärobaserade projekt följer man en projektmodell som kallas LIPS, lätt interaktiv projektstyrning. I projektarbeten krävs en bra samordning av all den information som arbetet genererar. Detta har vi försökt att underlätta genom att utveckla en webbportal för studiebaserade projektarbeten som samlar informationen centralt, åtkomlig för både studenter och lärare.I detta examensarbete beskrivs hur en användarcentrerad systemutvecklingsprocess har bedrivits för att framställa webbportalen.

Vid torrgranulering av masugnsslagg med roterande disk hälls den smälta varma slaggen i en stråle på den roterande disken. Slaggen slungas sedan radiellt ut åt sidorna från disken och sönderdelas till partiklar. Torrgranuleringen bidrar både till att en värdefull produkt i form av cement kan framställas, samtidigt som energin från den varma slaggen återvinns. I dagsläget finns dock inte tillräcklig kunskap om hur olika processparametrar påverkar sönderdelningen och storleksfördelningen av partiklarna för att kunna tillämpa processen inom industrin. Syftet med projektet var att skapa en experimentell och en numerisk modell av torrgranuleringsprocessen med roterande disk för att undersöka hur olika processparametrar påverkar sönderdelningen och storleksfördelningen på partiklarna, samt att utveckla en bildanalysmetod för att validera den numeriska modellen mot de experimentella resultaten.En experimentell modell av torrgranuleringsprocessen med roterande disk skapades i laboratorieskal och förenklades genom att vatten användes istället för masugnsslagg.

Den här rapporten behandlar frågeställningen om hur man kan anpassa systemutvecklingav ett informationssystem enligt livscykelmodellen till att inkludera användbarhetstester. Frågeställningen grundar sig i att god användbarhet inte är ett explicit uttryckt mål i Andersens beskrivning av livscykelmodellen. För att besvara frågeställningen har vi utvecklat och testat ett bokningssystem åt en mindre verksamhet. Utvecklingsarbetet har bedrivits enligt en egen anpassning av livscykelmodellen. Testerna har utförts enligt metoden cooperativ evaluation.

Sekretessbelagd.

Användbarhet är något som blir allt mer viktigt inom den tekniska världen i samma takt som teknik blir större i människans vardag. För att få in användbarhet inom system så behöver användarna vara delaktiga och därmed få uttrycka sina åsikter om systemet som ska byggas eller göras om. Detta kallas för användarmedverkan. Inom systemutveckling ska det oftast gå fort och utvecklas i olika intervaller så flexibelt som möjligt. Ett sådant arbetssätt kallas för Scrum, och är en agil metod.

Problem: Under våra studier på Blekinge Tekniska Högskola har vi fått lära oss att lägga stor vikt vid att sätta användaren i centrum vid utvecklandet av informationssystem. Vi vill nu undersöka om detta synsätt bara används i teorin eller om systemutvecklare fokuserar på användare när system ska utvecklas och implementeras i en verksamhet. I denna uppsats fokuserar vi på företaget Markislagret Hem & Fritid AB i Bromölla som implementerade ett informationssystem för ett år sedan. Användarna där är inte riktigt nöjda med systemet och vi vill därför undersöka om det beror på bristande användarmedverkan i utvecklingsprocessen. Vårt mål är att ta reda på om användarna har varit delaktiga i utvecklingsprocessen och i vilken omfattning detta har skett.

Litteratur inom systemutvecklingsområdet visar behov av nya snabbare systemutvecklingsmetoder. Orsaken är komplexiteten både i systemutvecklingsprojekten och i organisationer, där systemutveckling sker. Nu föredras små projekt, som omfattar färre än tio deltagare och genomförs på mindre än ett år. De traditionella systemutvecklingsmetoder anses vara lämpliga för stora projekt. Det finns nya systemutvecklingsmetoder, som får benämningen dynamiska metoder, för små projekt.

Behoven i världen kan ständigt förändras. Dessa behov kan även styrasystemutvecklingen. Studiens syfte är att genom litteraturstudier samt en fallstudiekomma fram till metoder genom vilka behoven blir faktorer för framtidasystemutveckling. Ett färdigt system kan bli implementerat trots att det innehållerfel. Användare samt utvecklare blir därefter inblandade i underhållet samtvidareutvecklingen.