Törestorps Tråd AB är ett företag vars viktigaste produkt är engångskrokar för användning vid pulvermålning av olika detaljer t.ex. inom bilindustrin. För att öka kunskapen om hur olika parametrar påverkar krokarnas mekaniska beteende har dragtester utförts. Dessa tester har utförts med hjälp av en dragprovmaskin och en ugn.För att se vad som händer när konsumenterna avlägsnar färgen på krokarna som uppkommer vid pulvermålning, har krokarna utsatts för värmning i 450°C resp. 600°C, i båda fallen under tiderna 30 resp.

En trend på marknaden för affärssystem är att utveckla branschspecifika affärssystem, det vill säga system som är anpassade till affärsprocesserna inom en viss bransch. Eftersom det är affärsprocesserna i en verksamhet som affärssystemet ska stödja är det vid utveckling av affärssystem viktigt att kartlägga dessa processer.Detta arbete syftar till att undersöka vilka problem som kan uppstå i samband med processkartläggning vid utveckling av branschspecifika affärssystem. Vidare är arbetet begränsat till att endast behandla problem vad det gäller val, uppdelning och benämning av affärsprocesser. Arbetet har genomförts dels genom en fallstudie, dels genom intervjuer av leverantörer av affärssystem.Resultatet av detta arbete visar på problem med att avgöra hur många och vilka affärsprocesser som ska innefattas av affärssystemet. Vidare kan problem uppstå bland annat vad det gäller identifiering av huvudprocesser och antalet processnivåer som ska tillämpas.

Smärta är en komplex biopsykosocial process i vilken vårdgivarnas bemötande verkar kunna spela en viktig roll. Syftet med denna uppsats var att genom ett experiment undersöka om validering leder till lägre grad av katastrofierande, negativ affekt och ilska samt mer tillfredsställelse med bemötandet jämfört med invalidering. De 62 deltagarna, samtliga studenter utan smärtproblematik, randomiserades till betingelserna validering respektive invalidering. En smärtinducerande övning utfördes varpå deltagarna skattade en rad psykologiska mått. Efter varje övning gavs antingen betingelsen validering eller invalidering.

IT (Informationsteknologi) används i dag mycket för att distribuera och förmedla information internt och externt. Ett bra verktyg för informationshantering är verksamhetens intranät. Arbetet handlar om användbarhet i små SharePoint-projekt. Med användbarhet omfattas faktorerna användarvänlighet, anpassning och användaracceptans. Små SharePoint-projekt (på under 300 timmar) innebär att det finns mindre resurser för att tillämpa användbarhet.Syftet med detta arbete är att undersöka utvecklare inom SharePoint sina åsikter och förhållningssätt kring användbarhet, samt hur användbarhet bäst kan uppnås i små projekt med begränsade resurser.

IT - systemen har blivit en del i samhället. IT -system används inom olika områden och verksamheter i och med detta så har användbarhets faktorer i IT -system blivit sådan som inte går att bortse ifrån. Det finns många användbarhetsfaktorer som alla skiljer sig mer eller mindre åt. Gemensamt för dem alla är att ett system bör innehålla visa kriterier för användbarhet för att godkännas av användaren då de använder sig av ett IT -system.Det finns en vilja att skapa användbara system för att underlätta för användaren. Visa faktorer i användbarhet i ett IT -system är genom tänkta medan andra behöver förbättras för att anpassa till beslutfattande och ta hänsyn arbetsmiljöaspekter.

Vi lever idag i ett informationssamhälle där mängden information och informationssystem tenderar att öka med tiden. Företag strävar hela tiden efter en ökad kontroll av sina informationssystem och därför har begreppet ?IT-konsolideringar? kommit att bli ett populärt koncept. En konsolidering syftar till att förstärka ett företags IT-miljö och påverkar ofta de anställda. Därför är det intressant att studera hur utvecklare arbetar med beställare och slutanvändare vid en IT-konsolidering.

Detta arbete behandlar vad man som organisation bör tänka på när man inför ett intranät i sin verksamhet. Jag anser att det generellt saknas riktlinjer för hur en intranätimplementering i en organisation bör gå till. De aspekter som arbetet tar upp är främst vilken information som är lämplig att distribueras via ett intranät, hur ett intranät bör administreras, underhållas och förvaltas, samt vilken implementationsplattform man skall bygga sitt intranät på. När det gäller intranätplattformar har jag begränsat min undersökning till en jämförelse mellan webbaserade intranät och intranät baserade på gruppvaruprogrammet Lotus Notes. Arbetet har utförts genom en litteraturstudie och genom intervjuer med representanter från fem olika organisationer som nyligen har, eller är på väg att införa ett intranät i sin verksamhet.Slutsatserna visar på att nästan all information kan distribueras via ett intranät och att en organisation bör införa klara och strikta regler och rutiner för hur administration, underhåll och förvaltning av ett intranät skall gå till.

Application Lifecycle Management (ALM) is a genre of computerized systems which allows system development corporations to efficiently and more easily manage, maintain and handle the applications lifecycle. These ALM systems have a wide variety of tools which can be integrated to enable and support collaborative work, while they act at the core of the organisation. Todays ALM systems support flexible system development methods throughout the entire development process. This paper focuses on a case-study of a Swedish business- and technology corporation and their use of two ALM systems with an aim to unravel the differences between these systems and their functionality to serve as a basis for decision making regarding their utilization of best practice with their ALM-Systems. Meanwhile we studied their approach to ALM systems to see if they were using them according to the initial idea of ALM systems.

Background: In small animal healthcare fluid therapy is an important area. To get an adequate treatment there are several factors that may play important roles in this matter. One of these factors is the correct use of the administration technique. Aim: The aim was to investigate how correct the amount of prescribed fluid was given when different people set up a fluid administration set. Method: An experimental study was performed to compare two different infusion techniques.

Numera satsar allt fler systemutvecklingsorganisationer på virtuella utvecklingsteam för att därmed öka effektiviteten och konkurrensfördelarna i informationssystemut-vecklingen. Tillämpning av virtuella utvecklingsmetoder skapar stora utmaningar både när det gäller teknik och kommunikation. Virtuell samverkan ställer krav på en helt ny typ av utveckling och implementering då IT-baserade interorganisatoriska informationssystem som knyter samman olika deltagande parter och som ska stödja kommunikation och affärsprocesser i nyskapade virtuella organisationer ska designas. Denna rapport undersöker eventuella skillnader mellan designen av traditionella in-formationssystem och designen av ett webbaserat interorganisatoriskt informationssy-stem för virtuella informationssystemutvecklingsorganisationer. Undersökningen genomförs i form av litteraturstudier då såväl svenska som utländska vetenskapliga publikationer granskas och analyseras.

Idag har de flesta organisationer informationssystem som stöd för sin verksamhet. Utvecklingen att allt fler delar av organisationerna använder sig av system har lett till ett behov att systemen ska samverka med varandra och utbyta data. Det har i sin tur lett till att organisationer måste ha någon form av struktur på informationssystemen för att hantera detta. Om arbetet med att utforma informationssystemsarkitekturen (IS-arkitekturen) utförs på ett godtyckligt sätt riskerar organisationen problem såsom dålig informationskvalitet och otillgänglig information. Detta kan alltså leda till en dålig samstämmighet mellan verksamhet och IS-arkitektur.

Detta arbete är en jämförande studie mellan mätningar inom användbarhet. Studien jämför en heuristisk utvärdering med ett användartest, med inriktning på ekonomi och resultat. Syftet är att belysa den ekonomiska aspekten mellan de två metoderna. Samtidigt undersöker studien om heuristisk utvärdering är en metod som lämpar sig som beslutsunderlag. Studien är genomförd på ett tryckeri där tryckeriets IT-system har testats och utvärderats utifrån de två metoderna.

Dennauppsats har genom en experimentell studie undersökt om två olika sorters under­visningsmetoderger olika effekt på elevers lärande. De två teorier/undervisningsmetoder somhar jämförts är behaviorismen och konstruktivismen. Två slumpmässigt utvaldagrupper har utsatts för två olika interventioner (de tvåundervisningsmetoderna) och sedan har de olika effekterna på lärandetutvärderats med hjälp av ett mätinstrument utformat som ett kunskaps­provinnehållande två olika frågetyper. Det insamlade materialet har sedananalyserats kvantitativt. Deresultat som denna studie presenterar visar inte på några statistisktsignifikanta skillnader mellan de två grupperna gällande lärande. Båda grupperpresterar likvärdiga resultat på frågetyp A såväl som på frågetyp B. Resultatenhar diskuterats i relation till befintlig litteratur och tydligast koppling hargjorts till de studier som förespråkar ett förhållningssätt som influeras av debåda olika undervisnings­metoderna.

Många företag och organisationer har i dagens samhälle implementerat någon form av informationssystem, detta främst för att effektivisera informationshanteringen och på så sätt effektivisera hela organisationen. Många IT-projekt av den här typen anses dock bli misslyckade, många hävdar då att en grundförutsättning för att få lyckade IT-projekt är att använda sig av användarmedverkan, medan andra menar att användarmedverkan kan leda till kommunikationsproblem och konflikter. Med denna motsättning i argument kring användarmedverkan ville vi undersöka hur och varför personer inom IT-projekt använder sig av användarmedverkan idag. De svar vi fick angående hur, visar att personer inom IT-projekt väljer är att använda sig av referensgrupper som ska vara representativa för den användargrupp de tillhör. Det bör även finnas skillnader i hur användarna i referensgruppen ska vara, så att inte bara personer med ?datorvana? eller de på chefsnivå tas med.

En kvantitativ studie med experimentell design har genomförts i syfte att jämföra natur- respektive urbanmiljöers påverkan på känslomässig och fysiologisk återhämtning efter en stressupplevelse, samt utslag på kognitiv prestation. Hypotesen var att naturstimuli genererar högre grad av känslomässig och fysiologisk återhämtning än urbanstimuli. Frågeställningen var om vi kunde se någon skillnad mellan gruppernas prestationsförmåga efter genomförd återhämtning, vad gäller riktad uppmärksamhet. Återhämtningsgrad har mätts i förändring i blodtryck, puls och självskattning av känslor.  Resultatet visade att naturmiljön genererar en högre nivå återhämtning med avseende på sänkt diastoliskt blodtryck, ökade positiva känslor samt minskad oro. Däremot visades ingen skillnad i kognitiv prestationsförmåga mellan grupperna.