Sök:

Sökresultat:

857 Uppsatser om Exotiska smćdjur - Sida 23 av 58

GÄrdsslakteri :

Eftersom vi har ett eget stort intresse för djurvÀlfÀrdsfrÄgor och produktion av livsmedel med hög kvalitet har vi valt att fördjupa vÄra kunskaper inom gÄrdsslakt. I en tid dÀr vi gÄr mot allt fÀrre stora slakterier, som leder till lÄnga transporter för djuren och resulterar i ökad stress och skaderisk, sÄ kÀnns detta extra aktuellt. Vi har dÀrför sammanfattat det vi tycker Àr viktigast att tÀnka pÄ för den som gÄr i tankarna att starta ett eget slakteri. Det man bör börjar med Àr att kontakta kommunen för bygganmÀlan och söka byggnadslov, dÀr skall man Àven söka miljötillstÄnd för sin verksamhet. DÀrefter vÀnder man sig till livsmedelsverket med sin verksamhetsbeskrivning och planritning för att fÄ tillstÄnd att producera livsmedel.

Information om kaniners behov till blivande köpare

Syftet med mitt arbete var att göra en litteraturstudie för att se hur man bÀst hÄller en kanin och utifrÄn denna studie utforma ett informationsblad om kanin. Syftet var Àven att med hjÀlp av en enkÀtundersökning undersöka vad nyblivna kaninÀgare ansÄg om den information de erhöll nÀr de skaffade kanin. Jag utformade en enkÀt med 20 frÄgor via det webbaserade verktyget SLU EnkÀtgenerator och lade sedan en lÀnk till enkÀten pÄ tvÄ kaninforum och Àven tvÄ hundforum. Det jag har kommit fram till i mitt arbete Àr att det Àr avgörande för kaninens vÀlfÀrd att de hÄlls i grupper om minst tvÄ individer, eftersom kaniner Àr mycket sociala djur. De har kvar alla de beteenden som deras slÀkting, den europeiska vildkaninen har, vilket gör att de Àr svÄra att ta hand om pÄ rÀtt sÀtt i fÄngenskap.

Gruppstorlekens effekt pÄ mÀnniskans vaksamhet vid förtÀring

Vid förtÀring tenderar bÄde mÀnniska och djur att göra smÄ pauser för att lÀsa av sin nÀrmiljö. Dessa pauser har visat sig ha en negativ korrelation till hur mÄnga individer som finns i en grupp. För att faststÀlla resultat frÄn tidigare forskning pÄ mÀnniskor och möjligtvis utreda fenomenet genomfördes en observationsstudie pÄ olika platser i södra Sverige dÀr matservering förekom. Sammanlagt 48 individer ingick i studien, deras tid och frekvens av avlÀsning i nÀrmiljö registrerades för att sedan sammanstÀllas med information om gruppstorlek och könstillhörighet. Studien hade inte för avsikt att finna orsaker till fenomenet men förklaringsmodeller tas upp och redovisas för ökad förstÄelse av forskningsomrÄdet.

Vad Àr det som gör att personer hanterar traumatiska hÀndelser olika?

En positiv eller negativ livsinstÀllning, djur, natur, tro och utbildning, Àr det faktorer som har skyddande egenskaper? Personerna som fÄtt behandling professionellt, har bearbetat hÀndelserna de varit med om bÀttre Àn de som inte har fÄtt hjÀlp med bearbetning. De personer som har en positiv livsinstÀllning, i kombination med att de fÄtt professionell hjÀlp av nÄgon, har bearbetat de traumatiska hÀndelser de varit med om bÀttre, Àn personer som har en negativ livsinstÀllning, eller inte fÄtt professionell hjÀlp. NÄgra av personerna som intervjuats har Àven haft stor hjÀlp av att vistas ute i naturen tillsammans med sina hundar. Hundarna har varit ett stort stöd mentalt och en god vÀn som lyssnat nÀr de mÄtt dÄligt..

Transport av hÀstar pÄ passagerarfÀrjor : regelverkets efterlevnad och möjliga problem

Detta arbete kom till pÄ inrÄdan frÄn Jordbruksverket som tagit emot telefonsamtal frÄn hÀstÀgare som haft problem med att fÄ titta till sina hÀstar i samband med fÀrjetransporter. Regelverket kring transport av djur Àr omfattande och detaljerat och man mÄste ta hÀnsyn till bÄde den nationella djurskyddslagstiftningen och EU:s regelverk, RÄdets förordning (EG 1/2005). Jordbruksverket var frÀmst intresserade av efterlevnaden vad gÀller de regler som hanterar tillsyn av hÀstarna samt ventilation och placering/fixering av transporten pÄ fÀrjan. Enligt transportföreskrifterna (DFS 2006:9) ska transporten placeras nÀra ett friskluftsintag och hÀstarnas tillstÄnd ska kontrolleras varannan timme under fÀrjeöverfarten. Det Àr lÀnsstyrelsens djurskyddskontrollanter som har i uppdrag att kontrollera lagens efterlevnad, bÄde pÄ land och till sjöss.Transport av djur ökar risken för lidanden sÄsom hunger, törst, obehag, smÀrta, frustration rÀdsla och oro.

TillÀmpning Av Spö I Svenska GalopptÀvlingar Ur Ett Socialpsykologiskt Perspektiv : En kvalitativ studie om spöet och dess etiska komplikationer

TillÀmpningen av spö i Svenska galopptÀvlingar Àr etiskt problematiskt dÄ det handlar om att slÄ eller stressa djur. Detta gÄr emot den Svenska djurskyddslagen och organisationen Svensk Galoppsegna vÀrdegrund. Dessutom överensstÀmmer inte tanken om spöets effektivitet med tidigareforskning om Àmnet. Trots detta anvÀnds spöet frekvent av tÀvlingsryttarna. Ur ett socialpsykologiskt perspektiv Àmnar studien dÀrför att belysa varför spöet tillÀmpas utifrÄn teorierna legitimering och social anpassning.

Plasma cortisol concentrations after treatment with methadone alone or together with acepromazine or detomidine in horses

Opioider Àr vitt anvÀnt pÄ smÄdjur som smÀrtlindring och för att minska behovet av anestesimedel. Opioider har ocksÄ nyttjats pÄ hÀstar sÄ lÄngt som 70 Är tillbaka i tiden men anvÀndandet har varit begrÀnsat och kontroversiellt dÄ hÀstar lÀtt exciterar pÄ grund av opioider. Metadon Àr en ?-receptoragonist och detta Àr den receptor som frÀmst stÄr för opioidernas analgetiska effekt. Metadon Àr inte godkÀnd för anvÀndning pÄ djur i Sverige men anvÀnds ÀndÄ ofta off-label pÄ grund av sin goda smÀrtlindrande förmÄga.

Flora och Fauna i en skog av mönster

Mina mönster rör sig kring naturen, skogen och dess invÄnare.Flamingon stÄr framför en blomma som slingrar sig uppÄt, bredvid ser hjorten pÄ oss med en bestÀmd blick och en snigel rör sig lÄngsamt fram över en yta av vÀxtlighet. Det hÀr Àr min egen vÀrld som jag skapar med tecknandet som grund, varje mönster Àr som att leka med ett dockhus, jag flyttar runt djuren och möblerar om med blommorna tills jag hittar en ordning och skapar smÄ vÀrldar dÀr djuren och naturen kan frodas. De har inte en kontinental tillhörighet, de hör inte till ett specifikt ekosystem eller en specifik del av jorden. De tillhör min egen vÀrld, de Àr inte enbart frÄn regnskogen eller norden. Det Àr en salig blandning av allt, det som finns pÄ riktigt och det som Àr fantasi..

VeterinÀr- och lÀkarstudenters kunskaper och vÀrderingar om storskalig slakt och slaktmetoder ? en enkÀtstudie

I Sverige idag Àr normen att man ska Àta kött. Om man blir bortbjuden och Àr vegetarian, vegan eller nÄgot annat som innebÀr att man inte Àter alla sorters djur, förutsÀtts det vanligen att man som gÀst meddelar denna specialkost i förvÀg pÄ samma sÀtt som man förvÀntas informera om eventuella allergier. MÄnga vet inte hur den mat som vi Àter blir till, trots att det enligt skolans lÀroplan ingÄr vissa grundlÀggande kunskaper om kost. Man ska veta hur bröd bakas, principen för hur vÀxter planteras och skördas och hur en flÀskkotlett ska stekas. Men inte nÄgonstans i grundskolans undervisning, varken pÄ hemkunskapen, naturkunskapen eller i nÄgot annat Àmne fÄr man veta hur kött blir till.

Smycken frÄn Art Nouveau: historia, utveckling, design och material

Detta arbetet behandlar smycken frÄn Art Nouveau (ca. 1890-1914), och belyser smyckestilen i dess historia, utveckling, design och material. ?Jugendstil? Àr ett grundbegrepp för denna tidsepok, som Àr mest kÀnd för sin konst och arkitektur. Art Nouveau var en internationell förnyelserörelse och betecknades som en övergÄng till det moderna.

HÄllbara konsumtionsmönster genom en alternativ affÀrsmodell? : En fallstudie av Rent-a-Plagg AB

Enligt lag mÄste avloppsvatten renas och tas om hand innan det slÀpps ut igen. Det Àr det som reningsverken gör, i Hede och Björnrike Àr det fÀllningsdammar med aluminiumsulfat som doseringskemikalie.I avloppsvatten finns bakterier, som kan orsaka sjukdomar hos mÀnniskor och djur om det finns i för stora mÀngder. I denna undersökning ser man hur mycket bakterier det finns per 100 ml vid reningsverken i Hede och Björnrike, detta Àr för att se om att aluminiumsulfat Àr en bra kemikalie att anvÀnda för att fÄ sÄ lite bakterier som möjligt efter reningen.För att genomföra denna studie anvÀndes miljörapporter frÄn HÀrjedalens kommun och vattenprover togs vid bÄda reningsverken vid tvÄ tillfÀllen.I resultatet ser man att detta Àr en metod som fungerar dÄ antalet bakterier Àr sÄ pass lÄgt nÀr reningen Àr klar att det inte Àr nÄgon fara ur hÀlsomÀssig synpunkt. Detta visar dÄ att fÀllningsdammar med aluminiumsulfat Àr en av de reningsmetoderna man kan anvÀnda för att ?knÀcka? dessa patogena mikroorganismer..

Djurskydd: En rÀttslig jÀmförelse mellan tvÄ nordiska grannar

UtgÄngspunkten för denna rÀttskomparativa uppsats grundar sig i det Svenska och Finska djurskyddet. Arbetet bygger pÄ en traditionell juridisk metod, med vilande tyngdpunkt pÄ lagstiftningen och dess motiv. Sverige har sedan 1988 besuttit ett av vÀrldens starkaste djurskydd och har Àven varit en influens i skapandet av Europeiska Unionens och andra lÀnders djurskyddslagstiftning. Oaktat att Finland Àr ett av Sveriges grannlÀnder, har de en helt annan syn pÄ djurskydd och framförallt hÄllandet av djur. Detta visar sig i de tvÄ olika lagstiftningarna, Àven om de influeras av EU-lagstiftning.

Köttkonsumtion och dess klimatpÄverkan : hur mycket kött kan vi Àta och av vilka djurslag för att det ska vara hÄllbart?

KlimatfrÄgan Àr en av vÄr tids största frÄgor. Om klimatförÀndringen fÄr fortgÄ som trenden visar kan det fÄ katastrofala konsekvenser i vÀrlden som till exempel utdöende av regnskogen, stigande vattennivÄer, fÀrskvattenbrist och mer extrema vÀderförhÄllanden. Jordbrukssektorn stÄr globalt sett för upp mot 30 procent av vÀxthusgasutslÀppen vilket gör den till den enskilt största sektorn vad gÀller vÀxthusgasutslÀpp. Inom jordbrukssektorn hÀrrör mycket av utslÀppen globalt sett frÄn djurhÄllningen, orsaker till det Àr bland annat avskogning för att ge plats Ät foderodling och bete, idisslares foderomvandling och anvÀndning av kvÀve i samband med foderodling. Ett sÀtt att minska utslÀppen av vÀxthusgaser Àr att minska köttkonsumtionen. Syftet med det hÀr examensarbetet Àr att besvara frÄgan Hur mycket kött kan vi Àta och av vilka djurslag för att det ska vara hÄllbart? I detta ingÄr ett annat syfte som Àr att ge visioner av hur en ur klimatsynpunkt hÄllbar köttproduktion kan se ut i Sverige i framtiden. Examensarbetet bestÄr av tre delar.

En jÀmförande studie kring inlÀrning hos levande organismer
och artificiell intelligens.

Fokus i examensarbetet ligger i att kartlÀgga likheter och skillnader i inlÀrning hos mÀnniskor/djur och artificiella system genom att jÀmföra inlÀrningshastigheter och avkligningstider. Förhoppningen Àr att detta i förlÀngningen bidrar till ökad förstÄelse för och dÀrmed förbÀttrad interaktion mellan artificiell och mÀnsklig intelligens. Arbetet bygger i huvudsak pÄ teorier av B.F. Skinner och hans bok The behavior of organisms som gavs ut 1938. Hans teorier och experiment jÀmfördes med dagens kunskap om artificiell intelligens och ett eget experiment med artificiella neurala nÀtverk genomfördes.

VÄrlammsproduktion

Studien Àr inriktad pÄ vÄrlammsproduktion. Efter kontakt med Swedish Meats har jag besökt fyra olika gÄrdar med inriktning mot vÄrlammsproduktion.NÀr det gÀller byggnader Àr ljus och god ventilation av avgörande betydelse för djurens tillvÀxt och vÀlbefinnande. Att ljuset Àr sÄ viktigt beror mycket pÄ att man lÀttare ser om ett djur mÄr bra om man har ett fullgott ljus i stallet. Man kan anvÀnda sig av enkla byggnaderinom lammproduktionen sÄsom bÄgvÀxthus med vindnÀt lÀngs med sidorna (se figur 15 pÄ sid. 22).

<- FöregÄende sida 23 NÀsta sida ->