I skolans styrdokument ingår många olika begrepp, som elever ska utveckla kunskap kring. I den här studien behandlas begreppen hälsa, ekonomi och miljö som är tre centrala begrepp i hem- och konsumentkunskap. Dessa tre begrepp är en konkretisering av de tre dimensionerna i hållbar utveckling. Undervisning i hållbar utveckling innebär en demokratisk undervisning, där eleverna ska utveckla ett kritiskt fårhållningssätt för att känna till konsekvenser med olika val. För att utveckla kunskapen kring begrepp är språket en avgörande faktor.

Sexualitet inom omvårdnad är ett problem som underprioriteras och är tabubelagt. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva upplevelsen av sexualitet hos kvinnor med bröstcancer. Eftersom att definitionen är bred gällande sexualitet, har vi valt att utgå från relationer och sociala kontakter, sexuell kontakt och erotik, kroppsförändringar och kroppsbild, kärlek, personlighets- och självförtroendeförändringar när materialet analyserades. En litteratursökning gjordes och 14 vetenskapliga artiklar analyserades i en kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats. Analysen resulterade i tre kategorier: Att förlora kroppens tidigare utseende och behov: Att möten och relationer med andra blir annorlunda: Att tvingas hitta nya vägar och bli starkare.

Sound surrounds us in a great extent, we all have experiences of sound and this phenomena has a great meaning in our lives. High levels of sound might be harmful for your hearing and might also cause related difficulties such as tinnitus and sensitivity to sound. Studies reveal a connection between the attitudes toward high levels of sound and the risk behaviours in these situations. The purpose of this study was to explore the experiences and meaning of sound and whether the attitudes toward sound will reflect in a family consisting parents and adolescents. A family consisting two parents and two adolescents participated each and one of them in an interview in this qualitative study that has been carried out of a phenomenological approach.

Inom det teoretiska perspektivet för huvudområdet SMDI vilket inbegriper språkliga och kulturella verksamheter som barn och unga ingår i, men samtidigt med vidgad ram mot skrivutveckling och textsocialisation mot det nya medielandskapet, skrivs denna uppsats. Studien syftar till att ge en djupare förståelse för hur elevers samtal skapar text i skärmbaserad undervisning, det vill säga hur eleverna arbetar med digitala verktyg i undervisningen, samt för hur läraren stödjer samtalet. Det teoretiska perspektivet bottnar i Vygotskijs sociokulturella teori. Studien som har en hermeneutisk inriktning med ansats att tolka och klargöra, är av kvalitativ karaktär. Metoden är deltagande observation.

Med bakgrund av att elevers resultat i matematik har sjunkit sedan 1990-talet och att vianser att ämnet är svårt att undervisa om, har vi ställt oss frågan hur vi ska undervisa imatematik för att alla elever ska kunna få förståelse. Detta leder oss vidare mot studiens syfte, som är att undersöka hur några behöriga matematiklärare i årskurs 1-3 säger sig undervisa i matematik för att alla elever ska kunna få en förståelse för ämnet. Defrågeställningar som vi använt oss av i studien är, hur säger sig några lärare att de undervisar i matematik? Hur säger sig lärarna att de individanpassar undervisningen i matematik?I studiens tidigare forskning har vi främst använt oss av svensk matematikforskning.Datainsamlingen har skett genom kvalitativa intervjuer med verksamma lärare inom ämnet matematik. Som stöd i vårt analysarbete har vi använt begreppen, samtal,samspel och redskap som vi anser är av vikt i ett sociokulturellt perspektiv.

Gott snack ? en kulturanalys i jakten på det pedagogiska samtalet är författat av Sebastian Aggestam och Hanna Persson och behandlar det pedagogiska samtalets funktion och plats i skolan. Med pedagogiska samtal menas det reflekterande och kunskapsutvecklande samtalet mellan lärare. Med kulturanalytiska metoder granskas samverkansformer och det kollegiala samarbetet på en grundskola i Skåne. Utifrån teorier av framförallt Andy Hargreaves och Gunnar Berg om hur kulturer formas och styrs identifieras tre kodbärare; kommunen, rektorn och lärarna, vilka genom dokumentanalys och kvalitativa intervjuer utgör det empiriska materialet.

Sammanfattning Syftet med denna studie är att beskriva elevers erfarenheter av institutionella elevsamtal. Med institutionella elevsamtal avses här de samtal läraren eller specialläraren genomför med sina elever för att kommunicera elevens skolvardag eller kunskapsutveckling. Frågeställningarna är fyra till antalet. Hur beskriver eleverna elevsamtalens syfte utifrån sina erfarenheter? Vilka erfarenheter av delaktighet har eleverna gjort i dessa samtal? På vilket sätt har eleverna gjort meningsfulla erfarenheter i samtalen? Vilken elevbild konstrueras ur elevernas erfarenheter av syfte, delaktighet och meningsfullhet med institutionella elevsamtal? Ett socialkonstruktionistiskt perspektiv har använts i studien och forskningsmetoden är semistrukturerade gruppintervjuer med elever på gymnasiets introduktionsprogram.

I institutionella samtal såsom närståendesamtal mellan en logoped, en närstående till en person med afasi och personen med afasi råder en asymmetri gällande maktförhållandet. Asymmetrin som uppstår i det institutionella samtalet kan innebära att samtalsdeltagaren med minst makt upplever ansiktshot. I samtal ses förståelse som en dynamisk process och när förståelsen innebär ett problem i konversationen störs den pågående aktiviteten. Mottagaren kan lösa problemet som uppstått genom att ge talaren en candidate understanding. Hur kommunikativa strategier används i närståendesamtal är ett relativt obeforskat område och ett viktigt område då närståendesamtal är en vanligt förekommande för logopeder.

Syftet med detta arbete har varit att belysa i vilken mån deliberativa samtal eller deliberativa inslag förekommer i undervisningen och om det i så fall kan vara en väg att lösa skolans dubbla uppdrag avseende kunskaps- och demokratiuppdraget. Fallstudien har genomförts vid en gymnasieskola, där ett arbetslag från industriprogrammet och ett från samhällsprogrammet har medverkat i dels en öppen enkät, dels i en fokusgruppsdiskussion. Studien visar att deliberativa samtal och deliberativa inslag förkommer i varierande grad i undervisningen, vilket ger underlag för att dra vissa slutsatser. Resultatet visar övervägande positiva effekter genom elevernas ökade engagemang, ett förbättrat klassrumsklimat, en ökad kvalité på undervisningen, elevernas positiva personliga utveckling samt underlättandet för utveckling av en demokratisk kompetens. Svårigheter som kan identifieras med arbetssättet är elevers bristande språkkompetens, elever utan samtals och diskussionstradition, tidsbrist och avsaknaden av metoden genom hela skoltiden..

Syftet med denna studie var att söka kunskap om användningsområden för mjuk massage inom cancervård som en komplementär behandlingsmetod till medicinsk behandling. Metoden var en litteraturstudie där artiklar söktes i databaserna Academic Search Elite och PubMed via Högskolan Dalarnas nätverk. 12 artiklar, varav nio kvantitativa och tre kvalitativa, ligger till grund för litteraturstudien. Artiklarna var publicerade mellan åren 2000-2010. Artiklarna kvalitetsgranskades efter vedertagna granskningsmallar.

Bakgrund: Skolsköterskan har möjlighet att upptäcka barn som blivit våldsutsatta och det är en svår uppgift att samtala med dessa barn. En god kommunikation är ett villkor för att hjälpa barnet klara av lidande och finna mening i sin upplevelse. Trygghet och säkerhet är ett viktigt stödjande element för att kunna hjälpa ett våldsutsatt barn. Skolsköterskor har en unik möjlighet att göra skillnad som kan förändra dessa barns liv. Syfte: Syftet med studien var att beskriva skolsköterskors erfarenheter av samtal med våldsutsatta barn.

Den globala incidensen av anemi beräknas till två miljarder människor. Det är ett tillstånd som medför vardagliga symtom som kan upplevas besvärande för den drabbade. Denna litteraturstudie syftar därför till att beskriva hur en individ med anemi påverkas av tillståndet i sitt dagliga liv. Studien baserades på tio vetenskapliga artiklar som valdes ut utifrån Goodmans sjustegs modell. Carnevalis modell om dagligt liv- funktionellt hälsotillstånd användes som teoretisk referensram.

SammandragDenna uppsats handlar om vad Aspergers syndrom är och vad det innebär för barnen i skolan. I texten ges en förklaring till de olika kriterierna som experterna följer för att ställa diagnosen Aspergers syndrom och även hur föräldrar, förskolan och skolan kan hjälpa barnen med Aspergers syndrom att lära sig samhällets samspel och regler.Uppsatsen har genomförts med hjälp av litteratur från tidigare forskningar och samtal med lärare och specialpedagogen. Det som jag lägger tyngdpunkten på, är min egen undersökning med observation och samtal med en flicka i 11 års ålder som har diagnostiserats ADHD och Aspergers syndrom.Undersökningen visar att barnen med Aspergers syndrom behöver ha struktur samt tydliga och okomplicerade regler, samt att de kan ha vissa svårigheter med språket och det sociala beteendet. Men med hjälp av tålamod och vilja kan de lära sig att samspela med omgivningen även om de inte förstår varför.Nyckelord: Aspergers syndrom, diagnos, specialpedagogik..

Enligt läroplanen för förskolan har pedagoger på förskolan förutom ett omsorgsuppdrag att se till barns demokratiska fostran. Det är detta demokratiuppdrag som vi vill belysa med vårt examensarbete. Det har vi gjort genom att intervjua rektor, pedagog och barn på en och samma förskola.   Frågeställningarna har handlat om delaktighet, både hur delaktig man känner sig själv i organisationen samt tankar kring delaktighet i förskolan. Utifrån intervjuerna har vi analyserat svaren i förhållande till det deliberativa samtalet som utgör den demokratiska uppfattning som råder i läroplanen.

Enligt skollag och läroplan har skolan två huvuduppgifter, att ?ge eleverna kunskaper och färdigheter? och att ?främja deras harmoniska utveckling till ansvarskännande människor". Att i praktiskt arbete i klassrummet genomföra dessa båda uppgifter är ofta svårt. Av tradition dominerar kunskaps- och färdighetskraven skolans arbete och stödet för att utveckla arbetet kring värdegrundsfrågor har länge varit eftersatt.Under läsåret 2004-2005 har jag tillsammans med mina elever i årskurs tre arbetat med samtal kring moral och etik. Våra samtal har utgått från litteratur och film.