I Sverige avlider över 20 000 personer i cancer varje år. Då sjukdomen har övergått till palliativ vård och närheten till döden ökar kommer insikten att livstiden är begränsad. Detta kan leda till att många brottas med svåra existentiella frågor i livets slutskede. Arbetets syfte var att belysa de existentiella behoven och upplevelserna, samt hur detta hanterades hos cancersjuka i palliativt skede. Studien gjordes som en litteraturöversikt och artiklarna analyserades med innehållsanalys.

Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att beskriva de psykosociala och existentiella behov som kan uppstå hos kvinnor med bröstcancer samt i hur stor utsträckning bröstcancerpatienter upplever att dessa behov tillgodoses i vården. Dessutom var syftet att få en uppfattning om betydelsen av komplementär och alternativ medicin för bröstcancerdrabbade kvinnor. De vetenskapliga artiklar (n=25) som ingick i studien söktes datoriserat samt manuellt och en kvalitetsgranskning gjordes av litteraturen utifrån olika bedömningsformulär. Resultaten visar att de behov som uppstod hos kvinnorna med bröstcancer var behov av stöd, behov av information samt behov av kontinuitet i sjukvården. Majoriteten av kvinnorna upplevde att det psykosociala och existentiella stödet i sjukvården samt den information de fick hade stora brister.

Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att beskriva de psykosociala och existentiella behov som kan uppstå hos kvinnor med bröstcancer samt i hur stor utsträckning bröstcancerpatienter upplever att dessa behov tillgodoses i vården. Dessutom var syftet att få en uppfattning om betydelsen av komplementär och alternativ medicin för bröstcancerdrabbade kvinnor. De vetenskapliga artiklar (n=25) som ingick i studien söktes datoriserat samt manuellt och en kvalitetsgranskning gjordes av litteraturen utifrån olika bedömningsformulär. Resultaten visar att de behov som uppstod hos kvinnorna med bröstcancer var behov av stöd, behov av information samt behov av kontinuitet i sjukvården. Majoriteten av kvinnorna upplevde att det psykosociala och existentiella stödet i sjukvården samt den information de fick hade stora brister.

Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att beskriva de psykosociala och existentiella behov som kan uppstå hos kvinnor med bröstcancer samt i hur stor utsträckning bröstcancerpatienter upplever att dessa behov tillgodoses i vården. Dessutom var syftet att få en uppfattning om betydelsen av komplementär och alternativ medicin för bröstcancerdrabbade kvinnor. De vetenskapliga artiklar (n=25) som ingick i studien söktes datoriserat samt manuellt och en kvalitetsgranskning gjordes av litteraturen utifrån olika bedömningsformulär. Resultaten visar att de behov som uppstod hos kvinnorna med bröstcancer var behov av stöd, behov av information samt behov av kontinuitet i sjukvården. Majoriteten av kvinnorna upplevde att det psykosociala och existentiella stödet i sjukvården samt den information de fick hade stora brister.

De religiösa och existentiella perspektiven är ofta förbisedda inom psykoterapin men frågorna om liv och död, mening och tro är oundvikliga och kan inte reduceras till bakomliggande intrapsykiska processer. En holistisk syn på människan och att ge plats för andliga och existentiella behov borde vara en självklarhet i det psykoterapeutiska samtalet. Syftet med denna kvalitativa och deskriptiva studie är att utforska hur beredskapen för andliga och religiösa frågor ser ut hos erfarna psykoterapeuter. Frågeställningarna fokuserar på psykoterapeuternas erfarenhet av andlighet, både utifrån utbildning, terapi och egna upplevelser och vilka konsekvenser detta får i mötet med konfidenten. I studien intervjuas 5 erfarna psykoterapeuter med intresse för andlighet och existentiella frågor.

Bakgrund: När sjukdom inte längre går att bota övergår vården från att vara kurativ till att vara palliativ. Begreppet palliativ innebär att lindra och vården handlar om att främja patientens upplevelse av livskvalitet genom fysiska, psykiska, sociala, andliga, och existentiella dimensioner. Coping är ett centralt begrepp som innebär strategier för att handskas med svåra situationer och hoppet är en viktig sådan faktor. För patienter i livets slutskede kan hoppet bestå av allt från att bli botad till att leva ett normalt vardagsliv. Lidande är ytterligare ett centralt begrepp, som kan ha kroppsliga och existentiella dimensioner och är inte enbart kopplat till sjukdom.

Syftet med denna studie var att undersöka muslimska kvinnors upplevelse av klimakteriet. Tre kvinnor intervjuades på djupet och intervjuerna har transkriberats ordagrant och analyserats med den fenomenologiska metod som beskrivs av Amadeo Giorgi. Analysen resulterade i följande kategorier: kulturella aspekter, religion, känslan att förlora sin ungdom, Existentiella tankar relaterade till döden, känslan av att åldrar och sexualitet. Resultaten visade att de muslimska kvinnorna i övergångsåldern hade en negativ uppfattning om klimakteriet. Detta fenomen beskrevs som kulturellt tabu och påverkade starkt av religion. Det växande antalet och mångfalden bland muslimska befolkningen i Malmö utgör utmaningar för vårdpersonal att bättre förstå klimakteriet ur ett muslimskt kulturellt perspektiv..

När hjärttransplantation blir aktuell föreligger svår hjärtsjukdom och om en transplantation inte genomförs leder det till att patienten dör. Organet vid en hjärtdonation tas från en avliden donator. Många patienter frågar sig innan transplantationen hur de kommer att påverkas då de tagit emot ett hjärta. Rädslan för detta väger dock inte upp känslan av att de vill överleva. Patienterna väljer således livet.

Syftet med vår studie är att undersöka mödrars upplevelse av sorg efter att ha förlorat ett barn genom dödsfall och vilken funktion bloggen utgör i sörjande människors vardag. Studien har utgångspunkt i socialpsykologin och studien är genomförd med den hermeneutiska metodansatsen. Vi har använt oss av ett målinriktat urval och bloggtexter som materialtyp. Vår empiri utgörs av åtta mödrars självbiografiska bloggar, där de skriver om sorgen efter deras avlidna barn. Vi har valt att stärka vår studie med tidigare forskning relaterat till syftet och ett teoretiskt ramverk för att förankra resultatet i socialpsykologiska teorier.

Syftet med studien var att öka kunskapen om och förståelsen för hiv-smittade narkomaner i kriminalvård. Den övergripande frågeställningen löd; Hur beskriver ett mindre urval av hiv-smittade narkomaner i föremål för kriminalvård sina tankar och känslor kring sin sjukdom och sin livssituation? Studien var av kvalitativ design och den vetenskapliga positionen av hermeneutisk karaktär. Det empiriska materialet bestod av intervjuer med fem hiv-smittade narkomaner i kriminalvård. Tre teman var grundläggande i intervjuerna; Tankar, känslor och reaktioner kring hiv-diagnosen, Existentiella frågor, drivkraft och copingstrategier samt Bemötande i och utanför kriminalvården.

Existentiellt lidande inom vård i livet slut är ett uppmärksammat område i dag. Syftet med litteraturöversikten är att belysa patienters upplevelser av och sjuksköterskors uppfattningar om patienters existentiella lidande under tiden från besked om obotlig sjukdom och fram tills livets slut. Dessutom avses att beskriva sjuksköterskans interventioner för att lindra lidandet samt belysa eventuella hinder för att använda dessa interventioner. Det som framkom i resultatet om patientens existentiella lidande grupperades under åtta teman: förlorad självbild, skuld och ånger, självbestämmande, hopp och hopplöshet, rädsla för döendet och döden men samtidigt en dödslängtan, mening, ensamhet och att känna sig som en börda för andra i nära relationer. Resultatet visade att det fanns många interventioner som handlade om sjuksköterskans förhållningssätt gentemot patienten.

Eftersom de närstående ofta är involverade i vården av svårt sjuka och döende patienter, är det av största vikt att sjuksköterskan och övrig vårdpersonal, som träffar dessa utsatta människor, inte bara är medvetna om de medicinska behoven, utan även de existentiella, hos såväl patienten som de närstående. Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka vilka existentiella problem och behov av existentiellt stöd som närstående hade under den palliativa sjukdomsperioden, för att som sjuksköterska bättre kunna stödja dem. I bakgrunden definierades begrepp som används i uppsatsen, som palliativ, familj, existentiell och lidande. Resultatet baserades på åtta vetenskapliga artiklar. Genom innehållsanalys identifierades ett övergripande tema, två kategorier samt fyra respektive tre subkategorier.

Introduktion: I ett multitrauma skadas en person i flera organsystem samtidigt. Katie Eriksson beskriver människan som en multidimensionell individ, med kropp, själ och ande. Ett multitrauma kan få komplexa och livslånga fysiska samt psykiska konsekvenser. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva hur patienter som drabbats av ett multitrauma upplever sitt psykiska och existentiella välbefinnande. Samt hur patienterna upplever sjuksköterskans bemötande och hur sjuksköterskan ska bemöta patienternas behov.

Syftet med det här arbetet är att få en insyn i vad förskolebarn har för tankar om de frågor som berör döden.Frågeställningen som besvaras är: ?Vad har förskolebarn för tankar om döden??Kvalitativa intervjuer har skett med tio förskolebarn i åldrarna fyra till sex år vilka ligger till grund för undersökningen i arbetet. Även teckningar av barnen som förtydligar deras tankar ingår i undersökningen. Förskolebarnen tillhör samma förskola i Värmland.Det som sägs i intervjuerna kan inte generaliseras att gälla alla förskolebarn, utan gäller enbart för de förskolebarn som intervjuerna är utförda med.Undersökningsresultatet påvisar att förskolebarn har en öppen syn på döden. Barnen har haft tankar om det mesta som berör ämnet.

Bakgrund: Amyotrofisk lateralskleros, ALS, är en neurologisk sjukdom som drabbar de motoriska nervcellerna i kroppen, vilket leder till försvagning av kroppens muskler. De första symtomen kan visas genom försvagning i antingen en arm eller ett ben. I Sverige insjuknar cirka 200 personer i ALS varje år och överlevnadstiden är cirka tre år efter fastställd diagnos. Orsaken till uppkomsten av sjukdomen är idag ännu okänd och det finns inget botemedel. Detta gör att palliativ vård bedrivs från det att diagnosen fastställs.Syfte: Syftet med studien var att belysa personers upplevelser av att leva med ALS.Metod: En litteraturstudie med kvalitativ ansats baserad på tre patografier som analyserades enligt Graneheim och Lundmans tolkning av innehållsanalys.Resultat: Resultatet är baserat på tre kategorier som belyser personers upplevelser av att leva med ALS.