I vården möter sjuksköterskorpalliativa patientermed cancer i stor utsträckning. Cancer är en utav världens vanligaste sjukdomar vilkenmedför stort lidande och dödlighet. Syftet med studien var att beskrivahur palliativ omvårdnad kan främja välbefinnandethospatienter med cancer.Metoden som användes var en litteraturstudie där 11 artiklar valdes ut och granskades. I resultatet framkom fem teman; Vikten av kunskap inom palliativ omvårdnad, Omvårdnadsåtgärder för ökat fysiskt välbefinnande, Omvårdnadsåtgärder för ökat psykiskt välbefinnande, Vårdrelationen mellan patient och sjuksköterska samtVikten av sociala relationer för ökat välbefinnande.I studien av dessa teman framkom viktiga faktorer som syftar till att främja patientens fysiska, psykiska, existentiella, spirituella och sociala välbefinnande. Dessa faktorer är: symtomlindring, goda relationer mellan sjuksköterskor-patienter, sjuksköterskor-närstående samt patienter-närstående, hantering av existentiella och spirituella problem, sjuksköterskors kunskap om cancer och palliativ omvårdnad, sjuksköterskorsstöd till patienteroch närstående samt att sjuksköterskor har ett holistiskt förhållningssätt..

Hösten 2010 presenterades Skolverkets nya ämnesplan för religionskunskap i gymnasieskolan. Det såg där ut som om de existentiellt reflekterande inslagen hade tonats ned, och de kunskapsorienterande inslagen getts större utrymme. Det här påpekades i den efterföljande debatten, men förnekades av författarna till ämnesplanen. Förändringen förstås mot bakgrund av att religionskunskap i Sverige traditionellt förts utifrånbåde ett existentiellt reflekterande och ett kunskapsorienterande perspektiv.Detta arbete har som syfte att tolka vad styrdokumenten för Gymnasieskola 2011 säger om existentiell reflektion i ämnet religionskunskap. Arbetet har två frågeställningar.

Den psykiska ohälsan hos ungdomar är hög, dessutom är samsjuklighet vanligt. Det transdiagnostiska perspektivet utgår från att olika syndrom delar samma underliggande processer varav repetitiva negativa tankar är en sådan process. Denna kombinerade longitudinella- och tvärsnittsstudie syftade till att undersöka psykiska symtom (inom social ångest, depression och sömnproblem) och deras stabilitet över tid samt koppling till repetitiva negativa tankar hos gymnasieungdomar. Genom klusteranalys framkom ett antal symtomprofiler för vartdera mättillfälle (ett symtomfritt kluster, singelproblematikkluster och samtidiga symtom/samsjuklighetskluster). Dessa symtomprofiler visade sig vara stabila över tid.

Bakgrund: Hjärtstopp drabbar omkring 15 000 personer i Sverige varje år. Cirka 10 000 av dessa sker utanför sjukhus och cirka 5000 på sjukhus. Majoriteten klarar sig inte. De frågeställningar som användes i litteraturstudien var: Hur mår personen efter hjärtstoppet, på vilket sätt påverkade detta personen existentiellt, och hur upplevs livskvalitet idag jämfört med före hjärtstoppet. Syfte: Syftet med litteraturstudien, är att belysa personers erfarenheter av att överleva ett hjärtstopp.

Stöd till närstående är en del av den palliativa cancervården. Närstående kan uppleva att de inte känner hanterbarhet, begriplighet och meningsfullhet i och utanför vården. Syftet med studien var att beskriva upplevda behov av stöd hos närstående i sen palliativ cancervård. Som metod användes en systematisk litteraturstudie där 16 vetenskapliga artiklar sammanställdes. I resultatet framkom tre kategorier: Stöd för att vara delaktig i vården, stöd för att bibehålla ett socialt sammanhang samt stöd i existentiella frågor.

Syftet med studien är att undersöka och beskriva vilka tankar pedagoger på förskolan har om modersmålets betydelse och dess konsekvenser för flerspråkiga barns självförtroende och identitet. Jag har utgått från följande frågeställningar: Vilka är förskolpedagogernas tankar om användning av modersmålet? Vad tänker förskolpedagogerna om flerspråkiga barns självförtroende och identitet? På vilka sätt anser sig pedagogerna stödja modersmålet?.

Cancerbeskedet har förödande effekt för den närstående likväl som för patienten. Det uppstår oftast negativa känslor som hjälplöshet, maktlöshet, ångest, oro, ilska och förlust av kontroll hos närstående. Syftet var att belysa närståendes upplevelser av att leva med patienter med hjärntumör. Metod är en litteraturstudie som baserar sig på tio vetenskapliga artiklar. Resultatvisar att närstående till hjärntumör patienter befinner sig i en mycket utsatt situation där de ofta saknar tillräckligt med stöd kanske framförallt från hälso- och sjukvården men även från familj och vänner.

 Sammanfattning Denna studie har genererats av två parallella syften, dels att undersöka om livsutvecklingsgrupper för äldre kan stimulera gruppdeltagarna till en gerotranscendent utveckling, dels att undersöka hur en sådan gruppverksamhet generellt påverkar deltagarna. Jag har valt att definiera en livsutvecklingsgrupp som en liten grupp äldre individer som under vägledning i ett livsloppsperspektiv samtalar och reflekterar kring gerotranscendensteorins särdrag. Den livsutvecklingsgrupp som utgör empirin i denna C-uppsats består av sex personer, tre kvinnor och tre män, i åldern 80-90 år. Gruppen har träffats vid 12 tillfällen under ett halvår. Såväl kvalitativa som kvantitativa metoder har använts i undersökningen. Resultaten visar att det inom gruppen redan innan kursstart fanns ett visst igenkännande av de gerotranscendenta kännetecknen, men också att kursen i sin helhet tycks ha stimulerat gruppen att känna igen sig i än större omfattning i gerotranscendensteorin.

I Sverige drabbas varje år runt 10 000 personer av hjärtstopp. I endast 1300 av fallenlyckas hjärtstoppet hävas och 4 % kan skrivas ut levande efter att den medicinskavården är klar. På sjukhuset genomgår patienten flera undersökningar ochbehandlingar. De behandlingar som ges syftar till att framförallt rädda hjärnan som äroerhört känslig för syrebrist men även hjärtat riskerar att ta skada. Hjärtstoppetorsakar en kris och påverkar patienten såväl psykiskt som fysiskt och den kan ävenha ådragit sig kroniska hjärnskador.

Alla kvinnor som lever längre än medelåldern kommer att genomgå klimakteriet, den tid där kvinnan går från att vara fertil till infertil. Syftet med denna studie var att beskriva kvinnors upplevelse av hur klimakteriet påverkar hälsan. Litteraturstudien baserades på 11 kvalitativa vetenskapliga artiklar. Dessa 11 artiklar analyserades med en kvalitativ innehållsanalys. I resultatet framkom sex kategorier, att känna sig skamsen och ofräsch, att bli begränsad av ett förändrat jag, att ha Existentiella tankar, att relationer försämras, att bli stark i sig själv och att se klimakteriet som en naturlig och harmonisk del av livet.

Pedagogers tankar om barns medinflytande i förskolan Elisabeth Bergstrand Annika Lenander Bergstrand, E. & Lenander, A. Pedagogers tankar om barns medinflytande i förskolan. [The educationalists thoughts about children?s participation in preschool] Malmö: Lärarutbildningen, Malmö högskola. Enligt läroplanen för förskolan, Lpfö 98, skall förskolan i sin verksamhet medverka till att barnen tillägnar sig de demokratiska principer som vårt samhälle vilar på.

Med hjälp av den fenomenologiska metoden visade det sig att fenomenet TV innehåller ångest. Programformen såpa serverar sina tittare en existentiell ångest. I sport bjuds tittaren på patologisk ångest. I ljuset av P. Tillichs existentiella ontologi (1977) framkom det att ångest beror på att samhället har fråntagit oss ödet och döden..

De flesta människor som är självdestruktiva i vårt samhälle får en diagnos ställd som understryker att de på ett eller annat vis är psykiskt sjuka, den vanligaste diagnosen är Borderline Personlighetsstörning. I denna studie ifrågasätts detta psykopatologiska perspektiv och istället ämnar jag undersöka om det går att bredda begreppet självdestruktivitet genom att använda ett existentiellt perspektiv. I grunden för studien återfinns teorier från Kierkegaard, May och Fromm vilka berör begrepp som ångest och frihet, två nyckelbegrepp i denna studie. Materialet är insamlat via intervjuer. Genom att använda hermeneutik som analysmetod har uppsatsförfattaren haft möjlighet att använda sin förförståelse i ämnet och via den hermeneutiska cirkeln tolkas materialet.

Bakgrund: Afasi är en komplikation som i 90 procent av fallen orsakas av stroke. Talcentrat i hjärnan blir skadat och personen får svårt att uttrycka sig verbalt och i skrift. Detta kan innebära en förändring i livsvärlden då kommunikationen med omgivningen minskar eller bryts helt. Syfte: Syftet är att studera hur individen kan uppleva sin livsvärld då afasi har uppstått till följd av stroke. Metod: Självbiografiska böcker har granskats och en kvalitativ ansats har använts.

Background:Existential and spiritual thoughts are a big part of pallative care. The terms existential and spiritual can be understood in many different ways. It may mean thoughts about faith or thoughts concerning life and death. The nurse in palliative care need to have good communication skills, be responsible and be present and supportive in meeting with the patient.Aim:To describe the nurse's experiences of meeting patients' existential and spiritual thoughts in palliative care.Methods:A literature review based on 10 scientific studies have been done. The studies have been downloaded from the following scientific databases; Academic Search preimer, CINAHL Plus with   Full Text, and PubMed.