Eftersom de närstående ofta är involverade i vården av svårt sjuka och döende patienter, är det av största vikt att sjuksköterskan och övrig vårdpersonal, som träffar dessa utsatta människor, inte bara är medvetna om de medicinska behoven, utan även de existentiella, hos såväl patienten som de närstående. Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka vilka existentiella problem och behov av existentiellt stöd som närstående hade under den palliativa sjukdomsperioden, för att som sjuksköterska bättre kunna stödja dem. I bakgrunden definierades begrepp som används i uppsatsen, som palliativ, familj, existentiell och lidande. Resultatet baserades på åtta vetenskapliga artiklar. Genom innehållsanalys identifierades ett övergripande tema, två kategorier samt fyra respektive tre subkategorier.

Bakgrund: Hjärt- och kärlsjukdomar är den vanligaste dödsorsaken i Sverige. Hjärt-kärlsjukdom ansågs länge vara ett manligt problem, så det finns därför inte lika mycket forskning om kvinnor och hjärtinfarkt. Symtomen hos kvinnor är mer diffusa och svårtolkade än hos män. Som sjuksköterska är det viktigt att förstå hur kvinnor upplever en hjärtinfarkt för att kunna hjälpa och minska deras lidande.Syfte: Att studera kvinnors upplevelser av hjärtinfarkt samt att undersöka hur deras livsvärld påverkas.Metod: Litteraturstudie med en kvalitativ ansats med ett livsvärldsperspektiv. Tio artiklar analyserades utifrån Graneheim & Lundmans (2004) kvalitativa manifesta innehållsanalys.Resultat: I analysen framträdde sex olika kategorier.

Många av dagens existentialister menar att den moderna människan lever i ett värderings- och meningstomrum, eller som existentialisten Viktor Frankl kallar det - ett existentiellt vakuum. Det sägs emellertid att en människa dör så som hon har levat. Liv och död är två sidor av en och samma sak, nämligen den mänskliga existensen. Meningen med att leva och att dö hör därför ihop.Yalom skriver att döden utgör ett av de fyra grundvillkoren som den mänskliga existensen kretsar kring. Den är dock den svåraste realiteten att förlika sig med.

Attitudes towards violence were assessed using both implicit (The Single Category Implicit Association Test; Karpinski & Steinman, 2006) and explicit measurements (a Feeling Thermometer). A group of criminals showed more positive explicit and implicit attitudes towards violence than a group of non-criminals. In addition, The Aggression Questionnaire (Buss & Perry, 1992) revealed significant differences in aggression between the groups; criminals' mean scores were higher on all four subscales (physical aggression, verbal aggression, anger and hostility). Furthermore, significant correlations were found between all the measures, including the implicit and explicit attitude measures. The findings support the validity of the SC-IAT as an implicit measure of violent attitudes.

Korrigeringseffekter och stereotyper hänger ihop, för att studera detta användes bilder av ansikten med olika etnicitet och självrapporteringstest skapade av Nosek, Sidanius och Pratto och Dunton och Fazio.Svenska studenter vid Lunds universitet deltog i undersökningen där de delades in två grupper med olika instruktioner, dels falsk information om undersökningens syfte och dels information att vi studerade stereotyper. Detta gjordes för att kunna studera deras korrigeringseffekter. Följaktligen var studien av en experimentell design.Vi fann att korrigeringseffekter fanns hos de båda grupperna vad gällde alla etniska grupper utom vita män, vilka inte hade korrigerats av den grupp som fått felaktig information. Detta visar att korrigering sker för alla minoritetsgrupper till följd av en önskan att inte verka fördomsfull oavsett kontext..

Vittnens minne från brottstillfällen påverkas av en mängd variabler vilka kan inverka vid en vittneskonfrontation. I studien undersöktes effekten av vapens förekomst vid en simulerad brottssituation, vilket testades i en vittneskonfrontation enligt Rikspolisstyrelsens rekommendationer. Huvudsyftet var att pröva huruvida ett vapen har en effekt på vittnens hågkomst av ett ansikte (weapon focus effect). Inga egentliga resultat påträffades. Emellertid observerades en könsskillnad gällande deltagarnas konfidens relaterat till deras beslut.

Lantbrukare står inför ett problem då en vanlig generationsväxling, där den yngre familjegenerationen tar över och driver gården, inte går att genomföra i brist på intresse från arvingarnas sida eller då arvingar saknas. Ett lantbruk har ofta drivits under lång tid och eftersom ägaren oftast bor på sin gård är det ett känslomässigt stort beslut att ta när pensionsåldern närmar sig. Det är inte bara ett arbete som försvinner utan en hel livsstil och ibland långa familjetraditioner. Å andra sidan finns det lantbruksintresserade personer som står utan familjegård att ärva och då står inför stora utmaningar. Lantbruk kräver stora kapitalinsatser för att kunna köpas och det är ett riskfyllt projekt eftersom personen inte känner gården vid övertagandet.

The aim of this study is to examine if the leadership style in Faiveley Transport Nordic Ltd has an impact on the psychosocial climate in the workplace. Henceforth, we have checked if the psychosocial climate influences the feeling of satisfaction that exists in the organization and if this in turn influences the degree of extra effort the employee chooses to impose on his or her task. In order to measure the leadership in the organization we have used the Multifactor Leadership Questionnaire (MLQ). The climate, in turn, has been measured through Ekvalls GEFA. All 125 employees in Faiveley Transport Nordic Ltd got the possibility to attend the survey, 58 participated.

Bakgrund: Smärta är ett mångfacetterat begrepp och det vanligaste symtomet inom palliativ vård. Begreppet innefattar såväl fysisk, psykisk, social som existentiell smärta. För att uppnå en individanpassad smärtlindring bör sjuksköterskan ta hänsyn till smärtans alla dimensioner genom såväl subtila tecken som direkta uppmaningar på hjälp.Syfte: Att belysa sjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter med smärta inom palliativ vård.Metod: En litteraturöversikt baserad på elva artiklar har använts. De vetenskapliga artiklarna är hämtade i databasen Cinahl with full text och har granskats och analyserats enligt Fribergs modell (2012).Resultat: Resultatet av analysen presenteras i fyra huvudkategorier. Den första kategorin är Rädsla ett hinder i patientens smärtlindring och belyser en rädsla hos såväl patienter som sjuksköterskor och närstående.

Denna studie ämnade studera sambandet mellan självinsikt, attributioner och relationskvalité. Tidigare studier har visat att det finns ett tydligt samband mellan attributioner och relationskvalité. Vårt syfte var att expandera och replikera detta fynd och placera in det i ett större sammanhang, kultur-relationskedjan, där även självinsikt och kultur ingår. Femtiosex personer (28 par), majoriteten studenter, deltog i studien som utfördes individuellt i enkätform. Resultatet visade på en replikering av tidigare fynd i sambandet mellan attributioner och relationskvalité (r(56)=-0,320, p < 0,05).

C-uppsats vars huvudsyfte var att undersöka hur stor igenkänning människor har av företagsmärken utan att logotypen finns med. Genom att arbeta med både en kvalitativ och kvantitativ metod har vi fått fram våra resultat, detta genom att våra respondenter besvarade en enkät. Våra teoretiska perspektiv kommer från en blandning av olika ämnesområden, så som psykologi och informationsdesign med fördjupningar i bland annat perception, objektsigenkänning, symbolik och färgers betydelse. Genom våra undersökningar kom vi fram till att det inte finns något enkelt svar på huruvida märken känns igen eller inte. Bland våra utvalda märken var könsbundenheten låg, och ålder har viss betydelse för igenkänningen.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur kvinnliga poliser, som har ett intresse av piketenhetens arbete, upplever sina egna möjligheter att söka sig till enheten.Vi har intervjuat nio kvinnliga poliser som har deltagit i en prova på-utbildning anordnad av en av landets tre piketenheter. Syftet med utbildningen var bl.a. att försöka rekrytera fler kvinnor till enheten, eftersom den idag utgörs endast av män. Intervjupersonerna har intervjuats både före och efter utbildningen.Resultatet beskrivs genom fyra teman som visade sig vara centrala i intervjumaterialet: Betoningen av fysisk styrka, Bilden av piketen, Att vara kvinna i polisen samt Att söka eller inte. Sammanfattningsvis kan sägas att vår undersökning ger stöd för att det finns genusbundna processer i polisens yrkeskultur, som utgör hinder för kvinnors möjligheter att söka till piketenheten..

This study aims to investigate expressive writing in young adolescents, based on the model constructed by J.W. Pennebaker. Qualitative analysis of written essays has been conducted, the main purpose being exploring descriptions of relationships and expressions of emotions. Further-more, the intention has also been to study eventual gender differences and their forms of expressions in the essays. The participants were seventh- and eightgraders, gathered from two schools in Sweden.

Abstract Syftet med att studera detta är att undersöka anledningen till den könsuppdelade idrottsundervisningen samt vilka effekterna blivit med fokus på flickornas situation. Detta har vi gjort genom att bedriva observationer i två olika skolor i Blekinge, där en av skolorna fortfarande har gemensam idrott och den andra skolan övergått till könsuppdelad idrottsundervisning. För att bredda vårt material har vi även intervjuat inblandade parter, det vill säga elever, rektorer samt idrottslärare. Resultatet av observationerna och intervjuerna visade att flickornas situation förbättrats i den skola där man infört könsseparerad idrott. Flickorna tar för sig, lever ut och tycker det är roligare med idrott där de kan vara för sig själva.

Denna uppsats syftar till att undersöka psykiatrikerna och filosoferna Viktor Emil von Gebsattels och Karl Jaspers föreställningar om ett psykiskt fenomen de besriver som depersonalisation. Uppsatsen analyserar deras respektive föreställningar om fenomenet med särskilt tonvikt på skärningspunkter mellan psykiatri och filosofi. Depersonalisation definieras av dessa tänkare som att kroppen och jaget upplevs som främmande, automatiskt, externt och iakttaget från utsidan på ett tvångsmässigt sätt. Jaspers och Gebsattels föreställningar står i motsättning till ett biologiskt och psykologiserande förstående av psykiskt lidande som var vanligt i deras tid. Det finns hos dessa tänkare en konflikt mellan att å ena sidan vilja undvika att förtingliga människan och hennes lidande till fastställda definitioner, och att å andra sidan betrakta ett upplöst och undflyende jag som patologiskt..