Titel: Strategisk kriskommunikation 2.0? ? En uppsats om strategisk kriskommunikation i sociala medier. Författare: Joseph Borenstein. Uppdragsgivare: Cohn & Wolfe. Kurs: Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap.

Vi ser ett problem som finns, att många drar sig för att definiera begreppet kris. Vi har funderingar kring hur man kan hantera någonting som många inte ens vill definiera. Mer specifikt undrar vi hur en utbildnings form och innehåll kan förstås och beskrivas i ett ämne som ingen gärna definierar.Vårt syfte med denna studie är att bidra med kunskap om hur och varför krishanteringsutbildningar kan vara beskaffade på ett visst sätt, sett till form och innehåll. Vi har valt att vända oss till organisationer som i sin vardag möter många kriser. De frågeställningar vi vill svara på i studien är; hur krishanteringsutbildningen kan vara utformad sett till form och innehåll, varför utbildningen finns till och varför man har valt att utforma utbildningen som man gjort.

Syftet med undersökningen var att undersöka hur de existentiella och andliga behoven uttrycks på vårdcentralen utifrån personalens perspektiv. Vi ser att vården ställer sig positiv till att det finns tydliga existentiella och andliga behov hos människor. Dessa behov är grundläggande i människors liv och när det uppstår kris uttrycks behoven på olika sätt. Om de existentiella och andliga behoven inte tillgodoses kan det ge ett förlängt lidande. Litteraturen och teorin bekräftar vad personalen på vårdcentralerna säger om att det finns existentiella och andliga behov som bör tillgodoses.

Syftet med studien var att öka kunskapen om och förståelsen för hiv-smittade narkomaner i kriminalvård. Den övergripande frågeställningen löd; Hur beskriver ett mindre urval av hiv-smittade narkomaner i föremål för kriminalvård sina tankar och känslor kring sin sjukdom och sin livssituation? Studien var av kvalitativ design och den vetenskapliga positionen av hermeneutisk karaktär. Det empiriska materialet bestod av intervjuer med fem hiv-smittade narkomaner i kriminalvård. Tre teman var grundläggande i intervjuerna; Tankar, känslor och reaktioner kring hiv-diagnosen, Existentiella frågor, drivkraft och copingstrategier samt Bemötande i och utanför kriminalvården.

Trenden är att det ställs högre krav på börsnoterade bolag att redovisa mer omfattande extern bolagsinformation genom årsredovisningen. En del av informationen behandlar bolagens exponering och hantering av risker, ett område som fått större utrymme med åren eftersom riskredovisningen har stor betydelse för bolag som såväl användare. Syftet med studien är att skapa förståelse för hur börsnoterade bolag genom extern redovisning av risk kan eftersträva minskad informationsasymmetri och ökad legitimitet omkring en ekonomisk turbulent tidsperiod. För att adressera studiens syfte har en longitudinell flerfallsstudie i svenska börsnoterade skogs- och tillverkningsbolag genomförts mellan åren 2006-2012. Ett aktörssynsätt antogs där bolagens årsredovisning analyserades genom diskurs- och innehållsanalys.

Bakgrund: Spontan abort är den vanligaste komplikationen under en graviditet och kan ha flera orsaker, men är oftast okänd. Vid händelsen sker en spontan avgång av fostret som lämnar livmodern innan det är livsdugligt. Kvinnlighet är för många att kunna föda ett barn.Syfte: Beskriva kvinnors upplevelser av spontana aborter.Metod: Litteraturstudie med deskriptiv design. Analysmetoden var en innehållsanalys inspirerad av Graneheim och Lundman.Resultat: Upplevelser av spontan abort var: chock och oförberedelse, förlust, hopp och hopplöshet, skuld, sökandet efter mening, oförståelse från omgivningen, sorg, lättnad samt upplevelser av att gå vidare i livet. När orsaken till den spontana aborten var okänd och kvinnor inte upplevde någon mening med händelsen, lade de skulden på sig själva.

Olyckor är vanliga inom sjöfarten. För den akut medicinska behandlingen finns god beredskap ochtydliga riktlinjer. För den akut psykiska behandlingen saknas klara råd. Denna studie undersökerrådande riktlinjer och praxis för det psykiska stödet. Studien syftar på att klargöra vad det finns förmöjlighet att utveckla det psykiska stödet i det akuta skedet efter en incident ombord på svenskafartyg.

Uppsatsen syftar till att ge en bild av hur den ryska Östersjömarinen har förändrats sen Kalla krigets slut. För att skapa en överskådlig och konkret bild för läsaren har tre parametrar belysts dessa är uppgifter, resurser och materiel. En avgränsning i tid har gjorts då jag avser rikta in min analys på tre årtal, 1992, 2000 och 2007 dock har en mindre historisk invisning gjorts. Uppsatsens frågeställningar är: Hur har Östersjömarinens uppgifter, resurser och uppgifter förändrats sen Kalla krigets slut?    Östersjömarinen var som störst i slutet på Kalla kriget.

Den här undersökningen syftar till att ta reda på om det fanns skillnader i svenska,rikstäckande tidningars val av källor under krigsrapporteringen från Georgienkrisens tioinledande dagar.För att få svar på frågorna analyserades artiklar från Sveriges fyra största tidningar,Aftonbladet, Expressen, Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet.Resultaten visade att det finns både likheter och skillnader mellan hur tidningarnarapporterade, sett utifrån vilka källor de prioriterar och låter komma till tals. Officiella ochcivila källor används till exempel i ungefär samma utsträckning av tidningarna.Uppdelat i nationaliteter är källorna inte lika jämnt fördelade, då georgiska källor dominerar över de övriga parterna i konflikten.Morgontidningarna är mer balanserade i sin rapportering i den mening att de använder fler källor än kvällstidningarna i så gott som varje kategori.Ett annat mönster är att kvällstidningarna fokuserat mer på att använda civila georgiska källor i såväl text som bild än morgontidningarna.Ingen av tidningarna, vare sig i text eller bild, använde civila abchazer som källa, trots att konflikten även pågick i det området..

Olyckor är vanliga inom sjöfarten. För den akut medicinska behandlingen finns god beredskap ochtydliga riktlinjer. För den akut psykiska behandlingen saknas klara råd. Denna studie undersökerrådande riktlinjer och praxis för det psykiska stödet. Studien syftar på att klargöra vad det finns förmöjlighet att utveckla det psykiska stödet i det akuta skedet efter en incident ombord på svenskafartyg.

Problem: Companies are becoming more active in social media. They usechannels such as Facebook, to communicate and interact with theirenvironment. In connection with this, companies must also be prepared todeal with crises in social media. Previous research shows no clear guidelineson how companies can work in social media to prevent crises.Purpose: The purpose of this qualitative study is to examine how companiesin the communications industry can work with Facebook to prevent crises.We hope that our study can provide new perspectives and guidance on howcompanies can work with emergency communication for prevention.Methodology: We used a qualitative research to arrive at our results. Thismeant we got an insight into the complex world that companies are workingin.

Katastrofer/livsavgörande händelser är något som många människor världen över drabbats av. Det är inte bara den enskilda människan som berörs utan alla påverkas. Att vara drabbad av en katastrof kan innebära både fysisk smärta och psykiskt lidande. Sjuksköterskor måste känna till eftereffekter från ett trauma och veta hur de skall bemöta dessa människor på bästa sätt. Studiens teoretiska referensram utgick från omvårdnadsteoretikern Katie Eriksson som skildrar lidandet som något unikt för den enskilda människan.

Olyckor är vanliga inom sjöfarten. För den akut medicinska behandlingen finns god beredskap ochtydliga riktlinjer. För den akut psykiska behandlingen saknas klara råd. Denna studie undersökerrådande riktlinjer och praxis för det psykiska stödet. Studien syftar på att klargöra vad det finns förmöjlighet att utveckla det psykiska stödet i det akuta skedet efter en incident ombord på svenskafartyg.

This thesis, titled ?Change, choice and conditions?, is written by Lina Skantze and Bianca Zandén. The study explores the process in which individuals? attempt to end their criminal career, focusing on the interplay between path of life, choices, and conditions. The method is qualitative, and the empirical material consists of interviews with four young adults that all have experience of criminality.

Olyckor är vanliga inom sjöfarten. För den akut medicinska behandlingen finns god beredskap ochtydliga riktlinjer. För den akut psykiska behandlingen saknas klara råd. Denna studie undersökerrådande riktlinjer och praxis för det psykiska stödet. Studien syftar på att klargöra vad det finns förmöjlighet att utveckla det psykiska stödet i det akuta skedet efter en incident ombord på svenskafartyg.