Through the lenses of religion?s role in society, the purpose of this thesis is to examine, the role of the Church of Sweden in providing support to people at the end of life. Questions asked are:  "What types of spiritual support is offered by the Church of Sweden during terminal care provided in patients' homes and how is this support expressed in church orders, assembly instructions, plans of operations and congregation letters?" and " How can the work of the Church of Sweden be understood, based on theories of religion's role in society? The method used is a content analysis of the Church Order, assembly instructions, plans of operations and congregation letters in 17 different congregations within the diocese of Lund. I then engage in a discussion with theories on differentiation and the privatization of religion as a means to interpret my results.

This master thesis summarizes contemporary theories on secularization processes in the Western world, and compares these with the example of Sweden, which by many scholars is considered to be the most secularized country in the Western world.I do this by dividing the most influential theorists in five different groups. In each group I explain how the theorists formulate and motivate their positions. These groups are:1) The secularization paradigm, where secularization always accompanies modernization. (Therorists: Steve Bruce and Peter Berger (in the 1960s)2) The paradigm basically accepted, but revised to depend on existential security, rather than modernisation as such. (Pippa Norris and Ronald Inglehart)3) Religion returned in the public sphere.

Inom den palliativa vården är vanliga symtom smärta och i synnerhet existentiell smärta. Obehandlad existentiell smärta får konsekvenser för graden av patientens lidande. Begreppet ?total pain? har haft stor betydelse för hospicerörelsen och palliativ medicin. Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors omvårdnad av patienter med existentiell smärta inom palliativ vård för att därmed kunna minska patientens lidande.

This graduate thesis takes its hold in an idea that many values, in cultural heritage environments, other than the onesthat can be seen with the eyes are as important for the experience of the environment as the visual ones; however theenvironments are usually defined by values that can be experienced visually!Interviews were held with four visually impaired persons. This to get a better understanding for how big part othersense modalities play in the experience of the cultural heritage environments. Questions were asked about what thevisually impaired especially value in cultural heritage environments and what is of value for preservation. Also whatcan be done to make the environments more impressive for them, how they experience the material part of theheritage, architecture, shape and color and with what senses they primarily remember. Furthermore the thesis aims todraw attention to how value definitions made by the conservation field affects the experience of the environmentsand therefore the accessibility for visually impaired.

The purpose of this Master?s thesis is to investigate if there might be a possiblecorrelation between young women´s fascination with the vampire narrative andtheir search for identity in the late modern age. With the help of contemporarysociological studies in the field of the late modern man and today?s youth culture,I?ve chosen to do qualitative interviews with eight young women in order to examinehow today?s society affects their process of identification. Lately we?ve been ableto see an enormous interest for books that deal with the vampire saga, and while thereaders are mostly young females, it brought me to ask the question why the combinationof teenage drama and vampires seems to be such a winning concept.We live in a time where most young females experience a lot of pressure trying to addup to the demands of society, and as the media keep producing images of youngwomen being thin and looking like supermodels, most teenagers feel a lot of pressureand anxiety trying to live up to such unnatural ideals that in the long run might lead tovarious health issues and eating disorders.As a result of this thesis I?ve found that the vampire narrative answers to some ofthe Existential needs we have as members of a late modern society.

Syftet med denna studie har varit att undersöka hur några pedagoger i grundskolans tidigare år arbetar med barns livsfrågor i religionskunskapsundervisningen men också hur de integrerar dessa i andra ämnen. Vidare ville vi också ta reda på vad livsfrågor innebär enligt pedagogerna och vilken betydelse de tror att dessa har för barns lärande. Slutligen sökte vi svar på varför livsfrågorna är så viktiga och varför pedagoger bör använda sig av dessa i undervisningen. I vår studie har vi utgått från de tre didaktiska frågorna vad, hur och varför. Vi har använt oss av en kvalitativ forskningsmetod och semistrukturerad intervjumetod som redskap för studiens datainsamling.

En känsla för Gud ? Komparativ teologi enligt Keith Ward och perspektiv på religionsteologi.(A feeling for God ? Comparative Theology according to Keith Ward and perspectives on Theology of Religion)We all have preconceived opinions regarding people, cultures and especially religion and religiousness, and according to one´s own subjective formed opinion, they are surely truthful and moral. But my main concern with this essay must be thought of as a brief and personal mapping of Christian belief and it´s rational status in relation to both basic philosophy and the other great religious traditions. Furthermore, I am anxious to widen the perspectives of that which theoretically can be considered substantially real, and the existential consequences that follows on such a study. In doing so I must make sure that it´s properly anchored in history of both philosophy and religion, and of course ? with the general idea of God.

Bakgrund: Na?rsta?ende till patienter i palliativ va?rd upplever ofta en va?ldigt sva?r livssituation. Livet sa?tts pa? prov och na?rsta?ende upplever ba?de fysiska och psykiska pa?frestningar av olika slag. I Socialstyrelsens kunskapssto?d fo?r palliativ va?rd anges att na?rsta?ende till patienter i palliativ va?rd bo?r erbjudas sto?d i form av samtal som ro?r emotionella och existentiella fra?gor.

The use of mindfulness in healthcare is increasing in Sweden. A so-called secular form of mindfulness is also increasing within mediated contemporary psychology and is used in many areas such as schools, workplaces and when giving birth. The method originates from Buddhism and is much more complex than the form of mindfulness marketed in Sweden today. The religious heritage of mindfulness is interesting to study in such a secular society as Sweden, where the material for this study is found. The aim of this study is therefore to investigate whether mindfulness still is a form of religious coping or if it has become completely secularized, and thus free of its religious origin.

Bakgrund: Palliativ vård bygger på ett förhållningssätt där målet är att förebygga och lindra lidande samt förbättra livskvalité hos patienter och närstående. Vården tillhandahålls utifrån ett helhetsperspektiv vilket innefattar andliga och existentiella frågor. Dessa frågor kan vara komplexa att hantera för sjuksköterskan. Arbetet kan därför kännas slitsamt och påfrestande men samtidigt vara berikande och utvecklande. Förmåga att bemästra svåra situationer underlättas av att sjuksköterskan har goda kunskaper om existentialfilosofi och livsfrågor samt får stöd i yrkesrollen.

Abstract          Background: End of life is difficult to establish in patients with dementia and many patients die due to complications related to the disease. To document that care are palliative in this group of patients is not common among nurses and physicians. This may depend on that the palliative course is extended and not similar to the palliative course common among patients with cancer. Aim: To describe how the registered staff in nursing homes document the care of persons with dementia in a late palliative phase. Method: A retrospective record study with a deductive approach.

Borderlands. A study of the aesthetic-practical environment, its pedagogical and therapeutical properties based on the outline of two practices/institutions: the workshops at Hagastiftelsen and the bookbindery at the Kristofferschool. The perspective on education, pedagogy and therapy taken is an existential one where the main aims of an educational-therapeutic intervention is to support biographical development and integrity. In the process action research in my own bookbinding workshop as well as hermeneutic research at the workshops at Hagastiftelsen where adults with autism and other neuropsychological disorders work have been the sources of primary empirical data. Secondary sources are patient-histories written by Oliver Sacks as well as autobiographical narratives of some adults with autism.

Uppsatsen har en kvalitativ ansats och är beskrivande till sin form.Dess övergripande syfte var att öka förståelsen för traumatisk hjärnskada. Syftet var att förstå meningsaspekter av skadan och att ge ett bidrag till förståelsen av olika variationer av livsvärldsförändringen. Hur traumatisk hjärnskada kan förstås utifrån ett existentiellt perspektiv var särskilt fokuserat. Forskningsfrågan löd: Vad och hur berättar några vuxna personer som i vuxen ålder drabbats av en traumatisk hjärnskada om erfarenheter och konsekvenser av skadan och vilka slutsatser kan dras av en fenomenologisk hermeneutisk analys av detta.Åtta personer som varit patienter inom hjärnskaderehabilitering intervjuades. Intervjuerna spelades in på band och skrevs ner ordagrant.

Studien utforskade de närståendes livsvärld när partnern drabbats av Alzheimers sjukdom. Deras livsvärld och existentiella villkor var i fokus. Studien utgick från ett existentiellt fenomenologiskt tolkande perspektiv. Den teoretiska grunden bestod av ett tänkande kring de närståendes livsvärld utifrån fyra existentialer: det levda rummet, den levda tiden, den levda kroppen och den levda relationen. Datainsamling skedde utifrån Max van Manens utforskande intervjuer med tio närstående, fem kvinnor och fem män i yrkesverksam ålder 40 till 64 år, de levde alla tillsammans med en partner som fått sin diagnos för ett år sedan eller längre.

Inom palliativ vård är existentiella frågeställningar och andlighet viktiga delar för att uppnå en holistisk vård. Det har dock visat sig att sjuksköterskor har bristandekunskap om och svårigheter att bemöta patienters andliga behov. Eriksson och Watsonär två omvårdnadsteoretiker som belyser den andliga dimensionen av omvårdnaden.Eriksson har en mer kristen syn på andlighet medan Watsons perspektiv ärexistentialistiskt med inflytande av österländskt filosofi. Båda uttrycker dock attetablering av tro och hopp är centrala kännetecken för andlig omvårdnad. Syftet meduppsatsen var att klargöra vilka andliga behov palliativa patienter kan ha och hur dekan komma till uttryck samt hur andliga behov kan uppfyllas.