Sökresultat:
6925 Uppsatser om Exempel - Sida 66 av 462
Lärares medvetenhet om mobbningsplaner
(Tiden, minnet, kriget och dess följder. Studier i Eyvind Johnsons verk, särskilt noveller. Fredrik Smeds, D-uppsats i Litteraturvetenskap, Karlstads universitet, Institutionen för kultur och kommunikation, vt 2004.) Författaren undersöker berättartekniken i fyra av Eyvind Johnsons noveller om nutida krig och deras följder. Det indirekta skrivsättet om kriget studeras särskilt. Minnet och tiden uppmärksammas.
Museal nyordning? En diskursanalys av Historiska museets programverksamhet
(Tiden, minnet, kriget och dess följder. Studier i Eyvind Johnsons verk, särskilt noveller. Fredrik Smeds, D-uppsats i Litteraturvetenskap, Karlstads universitet, Institutionen för kultur och kommunikation, vt 2004.) Författaren undersöker berättartekniken i fyra av Eyvind Johnsons noveller om nutida krig och deras följder. Det indirekta skrivsättet om kriget studeras särskilt. Minnet och tiden uppmärksammas.
Svårt dela upprördheten. Om essäer, klassifikation och makt.
(Tiden, minnet, kriget och dess följder. Studier i Eyvind Johnsons verk, särskilt noveller. Fredrik Smeds, D-uppsats i Litteraturvetenskap, Karlstads universitet, Institutionen för kultur och kommunikation, vt 2004.) Författaren undersöker berättartekniken i fyra av Eyvind Johnsons noveller om nutida krig och deras följder. Det indirekta skrivsättet om kriget studeras särskilt. Minnet och tiden uppmärksammas.
Target costing: påverkan av kundstyrning och entreprenöriellt agerande
Denna uppsats behandlar i vilken utsträckning svenska tillverkande företag med 20-100 anställda tillämpar huvudmomenten inom Target Costing. Dessutom undersöks om det finns samband mellan tillämpningen av Target Costing-momenten och kundstyrning samt entreprenöriellt agerande. Fortsättningsvis undersöks eventuella kopplingar mellan Target Costing och företagens finansiella prestation. Relationen mellan Target Costing och finansiell prestation undersöks även vid olika nivåer av kundstyrning och entreprenöriellt agerande. Totalt tillfrågades 280 slumpvis utvalda företag ifall de ville delta i undersökningen.
Hur skapas RFSU? En domänanalytisk studie av förbundet
(Tiden, minnet, kriget och dess följder. Studier i Eyvind Johnsons verk, särskilt noveller. Fredrik Smeds, D-uppsats i Litteraturvetenskap, Karlstads universitet, Institutionen för kultur och kommunikation, vt 2004.) Författaren undersöker berättartekniken i fyra av Eyvind Johnsons noveller om nutida krig och deras följder. Det indirekta skrivsättet om kriget studeras särskilt. Minnet och tiden uppmärksammas.
Språket som maktresurs : Uppfattningar om magisk praktik under trolldomsprocesserna på Åland, 1666-1678
Studien undersöker Linköpings kommuns externa webbplats och hur lättillgänglig den information som finns där är för en äldre målgrupp med utgångspunkt i framförallt språk och layout. Metoderna som använts för att samla in data är intervjuer och observationer samt en textanalys som utgår från det vidgade textbegreppet. Resultatet visar att de äldre hade vissa svårigheter med att hitta fram till rätt information, främst på grund av hur olika begrepp användes på sidorna, svag förståelse för länkhierarki och layout, fysiska svårigheter samt inställning och vana. För att göra webbplatsen mer lättillgänglig kan man till Exempel jobba med visuell framskjutenhet, bilder och förenkla språket..
?Hur koordineras globala katastrofinsatser och hur kan det löna sig för företag att engagera sig i dessa? Hur görs insatserna hållbara??
I dagens samhälle blir det allt vanligare att människor utför biståndsarbete, det kan innebära till Exempel internationella utvecklingsprojekt eller katastrofinsatser. Det är även vanligt att företag engagerar sig i globala biståndsprojekt genom att samarbeta med en hjälporganisation, till Exempel med Läkare Utan Gränser. Sweco är ett företag som har ett uttalat samarbete med just Läkare Utan Gränser och de ser positivt på att deras medarbetare tar tjänstledigt för att åka ut i fält och arbeta för organisationen. Läkare Utan Gränser är en akut organisation, det vill säga en organisation som ingriper när det inträffar akuta katastrofer runt om i världen. Det var därför naturligt att frågeställningen valdes att fokuseras på just katastrofinsatser som är en av delarna inom biståndsarbete.
Kurslitteratur som e-bok - en studie vid Uppsala universitet
(Tiden, minnet, kriget och dess följder. Studier i Eyvind Johnsons verk, särskilt noveller. Fredrik Smeds, D-uppsats i Litteraturvetenskap, Karlstads universitet, Institutionen för kultur och kommunikation, vt 2004.) Författaren undersöker berättartekniken i fyra av Eyvind Johnsons noveller om nutida krig och deras följder. Det indirekta skrivsättet om kriget studeras särskilt. Minnet och tiden uppmärksammas.
Förändrad identitet,ny logotyp? : -motiven till rebranding hos fyra företag
Rebranding är ett allmänt vedertaget begrepp men likväl finns det ingentydlig definition av vad begreppet står för och heller inga allmäntaccepterade teorier eller modeller som förklarar begreppet eller de motivsom leder till rebranding. Begreppet innefattar omprofileringar,identitetsförändringar, namnbyte och logotypsförändringar. Denna studiessyfte var att få djupare förståelse för motiven bakom rebranding genomintervjuer med fyra företag som inom de senaste åtta åren har genomförtrebranding. Resultaten av undersökningen visade på att det främst handladeom att uppdatera varumärkesidentiteten när ett företag genomförrebranding. Det berodde till Exempel på utlandsetableringar där det svenskanamnet eller varumärket inte var gångbart och därmed behövde uppdateras.Andra inverkande faktorer var förnyelse eller önskan om att unifiera ettföretags varumärken..
En enkätundersökning om lärares syn på hur de arbetar med mål i grundskolan : A survey of teacher´s views on how they work with the goal in elementary school
Detta är en uppsats om lärares syn på målstyrningen vid två skolor samt hur de uppfattar att eleverna uppnår de uppsatta målen. Undersökningen utfördes som en kvalitativ enkätstudie. Resultatet visar att många lärare uppfattar att målen är otydliga vilket resulterar i att de tolkas olika. Angående hur man mäter att eleverna uppnår målen blev resultatet att det finns en mängd olika metoder att tillgå som till Exempel loggbok och observation. En tydlig skillnad fanns i svaren bland dem som hade lång arbetslivserfarenhet gentemot den som hade minst arbetslivserfarenhet.
Teknikundervisningens implementering på en högstadieskola. En studie av teknikämnets didaktik : The implemention of Technology tuition at the upper level
Syftet med uppsatsen var att undersöka hur teknikundervisningen ser ut på en högstadieskolaoch ställa detta i relation till styrdokumenten. Vi vet att styrdokumenten har betydelse förklassrumsverksamheten, men det är relativt okänt hur de påverkar teknikundervisningenutformning och gestaltning. För att få svar på frågan gjordes en djupintervju av elever ochlärare med en hermeneutisk ansats, vilket innebar att jag närmade mig problemställningensubjektivt utifrån min egen förståelse. Mitt resultat av studien visar att styrdokumenten ärkomplexa och svårtolkade. I och med att man inte har givit något konkret innehåll ikursplanen för teknik, utan mer Exempel på hur ämnet kan utformas , har detta medfört att detutvecklats olika synsätt på undervisningen.
Hur lärare, elever och vårdnadshavare använder läroboken i geografiundervisningen
Examensarbetet syftar till att undersöka hur lärare använder geografiläroboken och lärarhandledningen i planering av geografiundervisningen och skapa sig mer kunskap om lärares, elevers och vårdnadshavares användning av geografiläroboken i år 5.
Studien bygger på enkätundersökningar, intervjuer och observationer som gjordes bland lärare, elever och vårdnadshavare på två skolor i två kommuner.
Resultatet visar att läroboken och lärarhandledningen sällan styr hela undervisningsplaneringen. Lärarhandledningen används som en idébank och läroboken används främst för interaktion i klassen genom till Exempel gemensam högläsning och samtal kring bilder i läroboken eller för elevers individuella arbete. Elever använder läroboken på liknande sätt i hemmet som i skolan.
Tydligare riktlinjer? : -en jämförande studie av tydligheten i gymnasieskolans kursplaner för SVenska 1 och Svenska A
Syftet med denna uppsats var att undersöka tydligheten i den tidigare kursplanen för Svenska A i Lpf94 och den nya kursplanen för Svenska 1 i Gy11 i en jämförande studie samt att undersöka hur svensklärare på gymnasiet upplever skillnader i tydlighet i kursplanerna för Svenska 1 och Svenska A. Den valda metoden för studien var komparativ textanalys och kvalitativ intervjustudie där tre gymnasielärare ingick. Resultatet för studien visade att kursplanen för Svenska 1 är något tydligare gällande disposition, kravformulering och innehållsbeskrivning av kursen. Båda kursplanerna visar på Exempel på vaga formuleringar som lämnar utrymme för tolkning. Lärarnas uppfattning av kursplanerna är att kursplanen för Svenska 1 är något tydligare än kursplanen för Svenska A samt att arbetet med betygsättning och bedömning kommer att underlättas i och med den nya kursplanen Svenska 1..
En undersökning om personlig motivation till att använda dramapedagogik : - ett fokussamtal med fyra pedagoger
Studiens syfte är att analysera fyra pedagogers upplevda motivation att använda sig av dramapedagogik och se vilka eventuella variationer som påvisas. Den använda metoden är fokussamtal och intervju. Undersökningen är fenomenografisk och tre olika teman som tycks upplevas motiverande är: dramapedagogikens förmåga att beröra, ge möjlighet till ett fördjupat lärande och främja utveckling. Resultatet analyseras ytterligare utifrån Herzbergs och Ryan och Decis teorier om motivation. Trots ett antal kontaktpunkter med båda dessa teorier uppstår svårigheter i jämförandet.
Teknikundervisning : Är det möjligt i år 1-3?
Syftet med detta examensarbete är att studera i vilken utsträckning teknikundervisning sker under tidiga år, med särskild betoning på hur den organiseras och lärarens inställning till ämnet. Arbetet vill även belysa hur målen i den lokala arbetsplanen uppfylls. Metoden som användes för att få svar på ovanstående frågor var att intervjua lärare som undervisar på de tidiga åren, samt att jämföra de lokala arbetsplaner skolor tillhandahöll med Lpo 94. Resultatet av undersökningen visar att i de lokala arbetsplanerna var ämnet teknik dåligt representerat och att lärarens inställning till ämnet blir avgörande för hur mycket undervisning eleverna får under de tidiga åren. I diskussionsavsnittet funderar vi på om läraren tillhandahålls de rätta verktygen, som till Exempel de lokala arbetsplanerna, grundutbildning och vidareutbildning, för att göra ämnet teknik lättare att undervisa i..