Sökresultat:
454 Uppsatser om Exclusion and aggression - Sida 13 av 31
Kamratkulturer på förskolan. : En observationsstudie kring 1-3 åringars lek i förskolans vardag
The purpose with this study was to find out about the preschool toddler?s peer-cultures. I also wanted to understand how these peer-cultures were shown.My questions are as following:What is it that the children interpretive and reproduce in their play?How do children gain access to play?How do children exclude each other?What position of status can be seen in children´s play?I used observations as the method to find the answer to these questions. These observations where implemented during five occasions at two different preschools.
Hiphop Edu(N)ation : En kvalitativ studie om relationen mellan skapandet av hiphopmusik och ungdomars socialisation samt identitet
The aim of this study is to explore hiphop music as an aspect of youth socialization and the relationship between music creation and identity. The study is conducted through five semi- structured qualitative individual interviews. Our theoretical starting points are Putnam?s (2000) bridging and bonding social capital symbolic interactionism. We also have used a model of learning presented by Fornäs, Lindberg and Sernhedes (1989).
Hur hästens sociala beteende påverkas av inhysningsformen
Hästar är flocklevande djur i det vilda, trots detta hålls de i fångenskap ofta ensamma under stora delar av dygnet. Att hästar hindras från att ha fysisk kontakt med andra individer är inte ovanligt. Många hästägare är rädda för att deras häst ska komma till skada då de går i hage tillsammans med andra hästar. Den här litteraturstudien syftar till att ta reda på hur hästens sociala beteende påverkas av olika inhysningsformer och skötselrutiner. Utöver svaren på detta syftar översikten också till att avgöra om hästägarnas rädsla för skador på sina djur orsakade av andra hästar är befogad.
Tama hästar tillbringar färre timmar om dagen med att äta och att förflytta sig jämfört med vilda hästar.
Våld i vården
I vården drabbas upp till 60 % av personalen av våld och hot i Sverige, vilket kan komma att påverka den vård som bedrivs och tillgängligheten på den. Syftet med studien var att belysa hur sjuksköterskan hanterar våld och aggression i vården samt att beskriva vilket ansvar organisationen har i det våldsförebyggande arbetet. Studien genomfördes som en litteraturstudie där 16 vetenskapliga artiklar bearbetades och sammanfattades i tre kategorier: organisatoriska strategier för att förebygga våld, sjuksköterskans strategier i våldsamma situationer och våldets inverkan på sjuksköterskans omvårdnad. Organisationen har ansvar att utbilda sin personal, däribland sjuksköterskor. Om sjuksköterskan får tillräcklig utbildning kan det bidra till att de våldsamma situationerna upptäcks i tid och kan förhindras.
Personalens föreställningar om och erfarenheter av aggressivt beteende i omvårdnaden av personer med demens
Personer med demens med aggressivt beteende är vanligt förekommande. Personal på särskilda boenden och inom hemtjänsten möter dessa personer i de dagliga omvårdnadssituationerna. Genom att skaffa kunskap om personens bakgrund kan personalen bättre förstå, bemöta, avleda och förhindra uppkomsten av frustration och aggression. Syftet med vår studie var att beskriva personalens föreställningar om och erfarenheter av aggressivt beteende i omvårdnaden av personer med demens. Studien utfördes genom intervjuer med sjuksköterskor aktiva inom kommunal äldreomsorg och personer i ett demensteam som har stor kunskap och erfarenhet av den problematik som ett aggressivt beteende hos personer med demens kan medföra.
Det är ett sätt att växa att känna sitt eget värde, att man faktiskt är värd något : En kvalitativ studie om familjehemmens uplevelser av uppdraget
The purpose of this study was to gain knowledge and a picture of how foster parents perceive their task, the role of the placed children and their biological parents. Even how they perceived their family have been affected by the mandates removal. Consistently showed the most positive experiences with strong ties to the children placed. However, there are experiences of the need for additional guidance, support, education and contact with the client to enhance a sense of competence in the task and prevent collapse. Burnout experienced often based in the placed child's difficulties in integration.
Blodets biopolitik : Heterosexuell hygien och män som har sex med män
Following the wake of the AIDS-catastrophe in the beginning of the eighties, homosexual men or 'men who have sex with men' (MSM) have been barred from donating blood throughout the planet. In this thesis I look into the different discourses at play in the context of creating the legal framework for blood donation in Sweden. Genealogically tracing the emergence of the category of MSM and mapping how the category is brought to use in contemporary negotiations on blood safety, I scrutinize how scientific truth is established within blood transfusion practice. I argue that the rationality of risk group exclusion is contingent on economical grounds, and that the foucauldian concept of biopolitics could productively be used to understand this rationality. In particular, the concept of the 'biopolitics of blood' can be employed in order to understand the reluctance from the involved actors to acknowledge the heteronormative consequences of the legal framework of contemporary blood donation..
Hot- och våldssituationer inom psykiatrin : ur ett personal och patientperspektiv
Bakgrund: Hot och våld är vanligt förekommande inom psykiatrin. Hur sjuksköterskan bemöter en aggressiv eller våldsam patient kan vara avgörande för om mer aggression eller våld trappas upp. Konflikter som kan leda till att hot och våld uppstår sker oftast i interaktionen mellan sjuksköterska och patient. Därför behöver hon kunskaper om olika faktorer som har betydelse för bemötandet av hotfulla eller aggressiva patienter.Syfte: Syftet var att belysa faktorer som har betydelse för sjuksköterskans bemötande i hot- och våldssituationer inom psykiatrin.Metod: Studien genomfördes som en litteraturstudie och resultatet är baserades på elva vetenskapliga artiklar.Resultat: I resultatet framkom tre kategorier som hade betydelse för sjuksköterskans bemötande i hot- och våldssituationer. Dessa var sjuksköterskans kommunikationsförmåga, relation till patienten och personlighet.Diskussion: Våldsincidenter inom psykiatrin kan begränsas om sjuksköterskan har kunskap om vad hon förmedlar genom sin attityd, kommunikation och känslor.
Romkonferensens syn på terrorism
AbstractIn 1998 the United Nations held a diplomatic conference on the establishment of an International Criminal Court in Rome. In the end of the conference the negotiating states adopted the Rome Statute by which an international criminal court was established. The court, which entered into force on 1 July 2002, has jurisdiction over the crimes of genocide, crimes against humanity and war crimes. The court also has jurisdiction over the crimes of aggression but the court will only be able to exercise its jurisdiction of this crime category when the member states of the court have found a definition of the crime.In the draft statute, which was prepared before the conference, acts of terrorism were a proposed crime. With the starting-point in the Rome conference this essay studies how the working-definition of crimes of terrorism was elaborated in the draft statute and how the state delegations viewed the crime.
The Zeitgeist Movement : ?Allt kanske inte är som mamma och pappa sa?? EN SOCIALPSYKOLOGISK STUDIE MED FOKUS PÅ ETT ANTAL DELTAGARE I THE ZEITGEIST MOVEMENT
This study´s focus was a group of participants of a social movement called The Zeitgeist Movement. The purpose of this study was to understand and convey what causes participants of this movement to engage despite that the prevailing culture teaches them otherwise.With qualitative methodology of participatory observation and semi-structured interviews with ten participants, our objective has been to answer the following questions: What are the driving forces that make these people act, which approach do they have to ?reality? and how do they relate to it, and what are the potential consequences with this approach?The study has shown that their critical and questioning attitude towards their perception of reality and their social constructivist view of it lead to conflicts between them and their fellowmen. The data was then analyzed with Alfred Schütz phenomenological theories in synthesis with Zygmunt Baumans critical societal analysis and theories.The study's focus was on the Gothenburg chapter of the Swedish Zeitgeist Movement. We did not make any comparisons with other national or international chapters of the movement..
"Man kan ju inte gå runt och va rädd varje dag" : hur människor upplever och hanterar klientrelaterat hot och våld i arbetet
Syftet med studien var att undersöka hur människor upplever och hanterar risken att bli utsatt för hot och våld från klienter i arbetet. En kvalitativ ansats valdes vilket innebär att fokus har lagts på subjektiva upplevelser och erfarenheter av studieområdet. Studien genomfördes gentemot Socialtjänsten från två kommuner och urvalet bestod av intervjuer med elva socialsekreterare vars arbete innehåller myndighetsutövning och kontakt med klienter. Analys av data gjordes enligt induktiv tematisk analys. Resultaten visade att det föreligger en risk att bli utsatt för hot och våld av klienter men den upplevs vara liten.
En allvarsam lek : Dominans och underkastelse i sexuell praktik ur ett psykoanalytiskt och fenomenologiskt perspektiv
Syftet med studien var att studera vad som konstituerar dominans och underkastelse i sexuell praktik som ett psykologiskt fenomen. En gemensam term för dominans och underkastelse utgör Bondage Dominance Submission Sadomasochism, BDSM Praktiken dominans och underkastelse rymmer frågor om driftperspektiv, objektrelationsteori, kroppens fenomenologi, symbolisering, genus och frågan vad sexualitet är. Sju BDSM-utövare intervjuades och därefter bearbetades materialet med Empirical Phenomenological Psychological Method. Resultatet visar att praktiken utgör en identitet och en kreativ iscensättning av en inre psykologisk verklighet. Fenomenet innehåller en maktförskjutning med ömsesidig påverkan för att nå andra medvetandetillstånd.
Grant back-klausuler i tekniköverföringsförordningen
Art.39 är grindvakten som inleder kapitel VII i FN-stadgan och tröskeln vid vilken säkerhetsrådet går från att vara ett multilateralt organ till ett globalt verkställande organ. Konceptet ?threat to the peace? är det bredaste, otydligaste och viktigaste begreppet i art.39 FN-stadgan. Genom att framställa de centrala förutsättningarna för tillämpningen av art. 40-42, öppnar art.
Kraftfoderstation till hästar : äter hästen grovfoder eller halm efter konsumtion av små kraftfodergivor?
The German equine housing system, HIT Active Stable?, are adjusted for keeping horses in groups, and are well establishes in Germany. Now the system attracts attention here in Sweden. The purpose of this study was to investigate if the horses have any be-haviours need of free access to roughages like straw or hay, after they have been visit the concentrate feeding station.
A study was carried out at family Krohn?s active stables in Bönningstedt, Germany.
Aggresivitet och kamratstatus : En studie bland pojkar och flickor i årskurs fyra
Denna studie undersöker förhållandet mellan aggressivitet och kamratstatus. Studien tittar på tre aggressivitetsformer: fysisk, verbal och social, samt två kamratstatusvariabler: sociometrisk status och popularitet.Syftet med studien är att åskådliggöra huruvida det finns ett samband mellan popularitet och olika former av aggressivitet, och om det finns könsskillnader avseende detta samband.63 barn från tre klasser i årskurs 4, på två olika skolor, i två olika kommuner ingår i studien. Av dessa 63 barn är 25 flickor (39.7%) och 38 pojkar (60.3%). Studien ingår i ett större forskningsprojekt. Mått på aggressivitet och popularitet har samlats in genom lärarskattningar och kamratskattningar.Resultaten visar att det finns samband mellan kamratstatusvariablerna och social respektive verbal aggressivitet, dock inte för fysisk aggressivitet.