Syfte/FrågeställningarSyftet med studien är att ta reda på möjligheterna kring ett ämnesintegrerat samarbete mellan ämnena svenska a, b och idrott och hälsa a på gymnasiet. För att uppnå syftet har två frågeställningar valts att få besvarade: Vilka möjligheter finns det enligt gymnasielärare för att en ämnesintegrerad undervisning skall ske så att kursmålen i båda ämnena uppnås? Hur ser intresset enligt gymnasielärare ut för att en ämnesintegrerad undervisning mellan idrott a och svenska a, b på gymnasiet skall kunna ske?MetodFör att uppnå syftet och få svar på frågeställningarna så har kvalitativa intervjuer med låg grad av standardisering valts som forskningsmetod. Kvalitativa intervjuer valdes som forskningsmetod för att man då kan använda sig av den intervjuades språkbruk och ta frågorna i den ordning de passar under intervjun. Intervjun byggde på öppna frågor.

Syftet med detta arbete har varit att belysa vilka möjligheter och hinder invandrade akademiker möter på vägen mot svenska arbetsmarknaden. Vi har också velat påvisa vilka vägar och strategier som kan ge framgångsrika resultat. Genom våra intervjudeltagares erfarenheter har vi fått fram vad de tycker kan förbättras för att göra arbetsmarknaden mer tillgänglig. Vårt mål med undersökningen har varit att fokusera på positiva resultat, då vi har valt att göra intervjuer med invandrade akademiker som har ett arbete. Vi har i bakgrundsavsnittet visat på hur sysselsättningsproblemen för invandrare uppkom och hur det har utvecklats till att bli ett stort och hett debatterat problem. Vidare har vi valt att ta upp strukturell och instutionell diskriminering som är bidragande faktorer till exkluderingen av invandrare på den svenska arbetsmarknaden.

Under 1980-, 1990- och 2000-talen kom invandrare och flyktingar till Sverige med olika bakgrundsvariabler, d.v.s. olika utbildningsbakgrund, motiv och heterogenitet i fråga om klass, kön och etnicitet. På 1950-, 1960- och i början av 1970- talen kom direkt rekryterad arbetskraftinvandring till industrin. Bland nutida invandrare till Sverige finns det personer med högskoleutbildning eller en akademisk Examen. År 2010 fanns det 136 573 personer (20-55 år) med minst tvååriga högskoleutbildningar med utländsk bakgrund.

Bakgrund: Efter 1 juli 2011 ska alla lärare som tar Examen gå igenom ettobligatoriskt introduktionsår med en mentor, för att få ansöka om lärarlegitimation.Mentorskap för nya lärare är något som har diskuterats länge i såväl den svenska sominternationella skoldebatten. Att studera och analysera de erfarenheter som nya lärarehar av den första tiden i yrket är av vikt för den fortsatta diskussionen om hur ettmentorskap kan utformas för att bäst stötta de nya lärarna i yrkesblivandet.Syfte: Syftet med föreliggande Examensarbete är att belysa nya lärares erfarenheter avden första tiden i läraryrket, samt vilket introduktionsstöd (särskilt mentorskap) somkan behövas då.Utifrån tidigare forskning samt en intervjustudie med fyra lärare kommer följandemer precisera frågeställningar att analyseras:- Hur uppfattar de nya lärarna relationen mellan lärarutbildning ochyrkespraktik?- Hur erfar de nya lärarna yrkesstarten med avseende på eget förhållningssättoch agerande, samt aktuell skolkultur?- Vilka eventuella möjligheter och svårigheter kan ett introduktionsår medmentorskap innebär vid yrkesstarten enligt de nya lärarna?Metod: Genom en studie av tidigare forskning identifierades centrala teman i läraresyrkesblivande. Dessa teman ligger till grund för Examensarbetets syfte ochfrågeställningar, vilka belystes genom en halvstrukturerad intervjuundersökning medfyra nyblivna lärare.Resultat: Intervjuerna visar att den inkongruens som finns mellan lärarutbildningensteori och yrkets praktik upplevdes som problematisk under lärares första tid i yrket.Dock verkade en brist på bekräftelse och klara ramar för lärararbetet påverka de nyalärarna mer, där även olika lärarkulturer påverkade hur man anpassar och lär sig somny lärare. Att inte ha tydliga riktlinjer eller någon erfarenhet att luta sig mot innebaratt de nya lärarna sällan kände sig riktigt nöjda eller färdiga med arbetet, vilket oftaledde till besvikelse och frustration.

Unga personer och deras etablering på arbetsmarknaden är idag och har kanske alltid varit en central fråga. Unga personer har det svårare att etablera sig på arbetsmarknaden gentemot andra åldersgrupper. Detta leder till att unga personer i högre utsträckning blir tvungna att anpassa sig till arbetsmarknadens krav. Krav på rörlighet i form av att pendla eller kanske flytta är inte ovanliga idag. Unga personer får anpassa sig till arbeten där anställningsformerna är mycket otrygga som exempelvis tidsbegränsade anställningar.

Unga personer och deras etablering på arbetsmarknaden är idag och har kanske alltid varit en central fråga. Unga personer har det svårare att etablera sig på arbetsmarknaden gentemot andra åldersgrupper. Detta leder till att unga personer i högre utsträckning blir tvungna att anpassa sig till arbetsmarknadens krav. Krav på rörlighet i form av att pendla eller kanske flytta är inte ovanliga idag. Unga personer får anpassa sig till arbeten där anställningsformerna är mycket otrygga som exempelvis tidsbegränsade anställningar.

Titel: Den äldrepedagogiska konflikten - En kvalitativ studie av äldrepedagogers upplevelser av sin yrkesroll Författare: Carolina Vargas Bjelk & Linda Larsby Nyckelord: Äldrepedagogik, äldrepedagog, rollteori, profession, professionalisering, konflikt Syfte: Vårt syfte är att ta reda på hur äldrepedagogen upplever sin egen yrkesroll och dess plats i organisationen. Samt vilken betydelse utbildningen har för äldrepedagogen Frågeställningar: Hur påverkar den äldrepedagogiska utbildningen äldrepedagogens roll? Har äldrepedagogen en speciellt förhållningsätt som skiljer sig från deras kolleger? Vilka hinder möter äldrepedagogen i sin yrkesroll som äldrepedagog? Metod: Vår uppsats har en kvalitativ ansats. De teorier vi har valt som utgångspunkt är socialkonstruktivism, rollteori och professionaliseringsforskning. Vi använder dessa teorier för att få en förståelse av vad som sker när man skapar en yrkesroll, och för att få en insikt i vilka konflikter som kan uppstå mellan olika yrkeskategorier.

I studien undersöks situationen för de yngre akademiskt utbildade - som enligt min definition är högst 35 år ? vad gäller utsikterna på arbetsmarknaden. Det gör jag dels genom att studera arbetsmarknadsläget för dessa akademiker i riket dels genom att undersöka hur tre unga akademiker upplevt/upplever sin arbetslöshet. Resultat I bygger på utredningar och statistik som gäller yngre akademikers etablering på arbetsmarknaden, i vilken utsträckning de drabbas av arbetslöshet samt skillnader mellan män/kvinnor och mellan olika yrkesgrupper. Hur myndigheterna behandlar frågor om dimensionering av den högre utbildningen tas också upp.

Syftet med denna uppsats var att undersöka vilka faktorer som påverkade hur lång tid det tog att bli auktoriserad revisor. Eftersom det fanns tidigare forskning på individers karriärframgångar inom andra yrken ansåg vi att det borde finnas liknande faktorer som påverkade revisorsassistenternas karriärframgång mot auktorisationen. I andra yrkeskarriärer är det vanligt att en person blir befordrad eftersom han eller hon har en social likhet med den personen som befordrar honom eller henne. Men i vår undersökning av revisorskarriären blir personen befordrad automatiskt genom att bli godkänd på revisorsproven och därför är personen i vår undersökning inte i lika stor grad beroende av ett socialt nätverk.Vår utgångspunkt är att det tar fem år eftersom Revisorsnämnden har satt upp grundkrav som måste bli uppfyllda för att bli auktoriserad. Utifrån tidigare teorier, framförallt karriärteorier och forskning skapade vi en egen teori om auktorisationstiden, som består av olika faktorer som vi anser påverkar auktorisationstiden.

SammanfattningSyfte och frågeställningSyftet med studien har varit att undersöka hur vi som idrottslärare kan anpassa vår undervisning, för att motivera elever till ett aktivt liv i rörelse efter avslutad skolgång. Genom frågeställningarna: Vad som motiverar unga vuxna till ett fysiskt aktivt liv? och Hur har skolundervisningen påverkat eleverna?, har vi försökt finna svar på bakomliggande faktorer till unga vuxnas motionsvanor.MetodStudien är utformad efter kvalitativa intervjuer som metod. Totalt genomfördes 11 intervjuer under projektets gång. Samtliga deltagare hade tagit Examen från den svenska gymnasieskolan.

Syftet med det h?r arbetet var att visa hur ett varum?rke kan byggas och att prova detta genom en kollektion m?bler och inredningsprodukter under arbetsnamnet îTextila sammanfogningar ñ Gone Bananasî. MÂlet var att p Examensutst?llningen kunna presentera en kollektion m?bler. Vi skulle ocks vid Examensarbetets slut ha utvecklat en grund till vÂrt varum?rke i bild och text om oss och vad vi g?r.

Internationaliseringen av den högre utbildningen har lett till att fler studenter runt om i världen väljer att åka utomlands för att studera. Denna uppsats har för avsikt att undersöka studentmobilitet mellan Östra Europa och Norra Sverige samt få en förståelse för de inresande studenternas mål och ambition med deras vistelse i Sverige, samt även deras framtidsutsikter. Det finns även ett delsyfte att ta reda på om det finns skillnader och olika förutsättningar mellan könen när det kommer till att studera utomlands. Tillvägagångssättet för detta har främst skett genom intervjuer med utvalda respondenter. Uppsatsen sker på uppdrag av professor Ulf Mellström som är ansvarig för projektet ?Globalized eduscapes; students, learning and mobility in knowledge society?, (finansierat av Vetenskapsrådet 2010-2013) vars huvudsakliga syfte är att undersöka internationella studenters situation i Sverige.

Syftet med det h?r arbetet var att visa hur ett varum?rke kan byggas och att prova detta genom en kollektion m?bler och inredningsprodukter under arbetsnamnet îTextila sammanfogningar ñ Gone Bananasî. MÂlet var att p Examensutst?llningen kunna presentera en kollektion m?bler. Vi skulle ocks vid Examensarbetets slut ha utvecklat en grund till vÂrt varum?rke i bild och text om oss och vad vi g?r.

 Hösten 2011 infördes en ny gymnasiereform i Sverige (GY11) och förutsättningarna på gymnasienivå förändrades. Eleverna ska nu välja mot en yrkesförberedande eller studieförberedande Examen redan i årskurs nio. De gemensamma kärnämnena har minskat, möjligheter att läsa in högskolebehörighet på yrkesförberedande program har förändrats och det har tillkommit två nya Examensformer. Skolan har, i Sverige, under de senaste två seklerna förändrats, både inom organisationen och gentemot samhällsförändringar. Skolan har under åren haft många olika uppdrag, bland annat som kunskapsförmedlare, förvaringsplats och producent av arbetskraft.

Syfte: Studien har som syfte att undersöka speciallärares upplevelse av hur deras kompetens som kvalificerad samtalspartner inom språk-, skriv- och läsutveckling används i verksamheten. Teori: För att få en förståelse för funktionen kvalificerad samtalspartner riktas vårt intresse mot handledning. Skälet till att studien inspireras av ett socialkonstruktivistiskt kunskapsperspektiv är att handledning, enligt Åberg (2007), anses vara ett socialt konstruerat tillfälle. Detta innebär att specialläraren, med förmågan att vara en kvalificerad samtalspartner, i samtalet med pedagogerna kan betrakta, utveckla och omsätta förgivettagna föreställningar och kunskaper inom språk-, läs och skrivutveckling. Metod: Vi vill beskriva snarare än att ge en förklaring och har av detta skäl valt att genomföra en kvalitativ studie inspirerad av hermeneutisk ansats.