Uppgiften bestod i att rita en tillbyggnad till Nationalmuseum i Stockholm. Denna tillbyggnad skulle innehålla administration som kontor och hanteringsutrymmen för konsten, så som ateljéer och uppställningsrum. Mitt projekt har arkitekturhistorien som ingång, där jag anser att vi använder oss av den för lite. Jag blev tidigt intresserad av hur det är att jobba med kollage och att använda mig av redan ritade rum. Vad händer när man sätter ihop dessa rum och vilka möten bildas?Jag valde ut fyra rum som jag jobbade med, studiesalen, konserveringsateljéerna, uppställningsrummet och kontoren.

Historiebruket av Gustav Vasa i skolböcker, från och med 1954 till och med idag (2014), har inte förespråkat ett moraliskt perspektiv på historieåtergivningen. Detta baseras på nio olika skolböcker, varav fem av böckerna är författad under den nu rådande läroplan för gymnasiet (Gy 11). Böckerna har snarare förklarat vad denne kung har betytt för Sverige och dess utveckling som land och enhet. Nästan ingen fokus har legat eller ligger på hur denne kung var mot sina undersåtar ur ett moraliskt perspektiv. Däremot beskriver böckerna hur han drev igenom reformationen, handskades med många uppror och hur Sverige ?befriades? från Danmark.

Många elever anser att SO-ämnena är trista och jobbiga. Som blivande SO-lärare känns detta faktum inte bra och mina tankar går direkt till att det måste gå att göras något åt. Jag har med mitt examensarbete satt mig in i om inte lokalhistoria skulle kunna vara ett sätt att höja intresset. Lokalhistoria är inte bara ett sätt att läsa historia utan det finns förutsättningar att integrera alla skolans ämnen för att försöka skapa engagemang och komma fram till sammanhang och helhetsbilder för eleverna. I lokalhistoriska studier börjar man att arbeta med det som ligger nära eleven och möjligheter finns att på ett sätt väva in praktiska studier.

Sammanfattning Syftet med detta arbete är att undersöka skolgeografins innehåll, pedagogers inställning till geografiämnet, samt vilka orsaker som ligger till grund för dessa antaganden. Vi har i studien utgått från litteratur kring ämnets historia, nya och äldre kurs- och läroplaner samt forskning kring ämnet. I undersökningen har vi valt att använda oss av en kvalitativ metod. Vi har intervjuat tio pedagoger från sex olika skolor, och utgår från en helt standardiserad och delvis strukturerad intervjuteknik. När vi genomfört våra litterära studier samt vår undersökning, visade det sig att våra resultat stämde ganska väl överrens med tidigare forskning.

Syftet med denna studieär att undersöka om eventuell eurocentrism förekommer i historieundervisningen i den svenska skolan. Elevernas upplevelse av den undervisning de erbjuds har också belysts i undersökningen. Lärare arbetar utifrån direktiv där intentionerna är att den svenska skolan ska vara en skola för alla; frågan är om dessa intentioner kommer till uttryck, med andra ord om de fungerar i praktiken. Särskilt fokus har lagts på det perspektiv som finns i skolläroböckerna. Således har undersökningen genomförts genom en kvalitativ analys av utvalda läroböcker på gymnasienivå, läro?och kursplaner, samt genom intervjuer med elever.

This bachelor´s thesis analyzes the video game Red Dead Redemption and the historical use of the environment and atmosphere in the game. The theory and method used is media research and social memory studies. Two questions were asked: how does Red Dead Redemeption convey and produce the historical environment and the historical atmosphere. Furthermore subqueries/criterias were used to help answer the main questions.The analysis was divided into two parts, the first part we analyze and discuss the games historical environment and the second part analyzes and discusses the historical atmosphere of the game.The conclusion is that both the historical environment and the historical atmosphere is present in the game through picture and sound, the text only works as a guide. The picture and sound live in a symbiotic relationship and depend on each other to fully immerse the player to the game.

Denna uppsats handlar om att utifrån ett genusperspektiv studera och analysera hur svenska gymnasieläroböcker i historia framställer, och har framställt, män och kvinnor, manligt och kvinnligt, under en 30-årsperiod. Detta görs genom att studera dels hur mycket utrymme sagda böcker ger, och har givit, åt manliga respektive kvinnliga namngivna karaktärer, och dels hur dessa karaktärer beskrivs i samma böcker. Analysen bygger således på såväl kvantitativa som kvalitativa resultat, och i detta ligger även ett komparativt moment där böcker som givits ut under Lgy70 jämförs med böcker som givits ut under Lpf94.I studien framkommer att det finns såväl likheter som skillnader. Likheterna finner vi främst i de ord och uttryck som används för att beskriva historiska karaktärer. Det är i hög grad samma ord som återanvänts; ord som i många fall medverkar till en historieskrivning med aktiva män och passiva kvinnor.

I denna uppsats har vi studerat och analyserat tillkomsten, driften och avvecklingen av Kengis bruk i Norrbottens län. Brukets verksamhet består av en 300 årig historia, från 1643?1932 med varierande produktion. Det övergripande syftet med denna uppsats var att studera varför Kengis bruk anlades och varför den avvecklades. Vilken betydelse naturtillgångarna, statens politik hade för bruket och människorna i Tornedalen.

This study investigates the evolution of depictions of Maoist China in Swedish history textbooks from 1970 to 2010. Through examining textbooks from this period, 20 years before the end of the cold war and 20 years after it, this study aims to investigate how quickly and how radically textbooks can change in their depictions of controversial and significant historical periods. Comparing descriptions of both people, tumultuous events, and general trends in China under Mao's rule, this study finds significant differences in how the textbooks describe Maoist China. While textbooks in the 1970s give a largely positive, sympathetic and hopeful view of China, during the 1990s and 2000s that perspective has been overtaken by an overwhelmingly critical view of Mao and his rule, focusing on his failures and dictatorial rule. The findings add to a somewhat divided field of research on the adaptability of textbooks, leaning toward the idea that textbooks can change rapidly during times of turmoil in a society..

Arbetet grundar sig på en fastighetsägares insikt om att nuvarande bebyggelse inte följer detaljplan och hennes nyfikenhet kring hur tomten skulle kunna disponeras och ett flerbostadshus utformas på så sätt att detaljplan följs. På vägen passeras huvudpunkterna utformning enligt detaljplan, godkända energikrav enligt Boverket och skapandet av en solstudie. Tomten som behandlas är en del av en kvartersbebyggelse i centrala Ängelholm. Staden som närmar sig femhundra år bär på en lång historia och byggnaderna inom kvarteret är klassade som värdefull bebyggelse eller särskilt värdefull bebyggelse enligt plan- och bygglagen (8 kap. § 13). Detaljplanen har i sin tur stämplat hela området som lagskyddade kulturlager vilket kräver ytterligare försiktighetsåtgärder.

Denna undersöknings syfte har varit att utreda när och hur subkulturen klubbkultur växte fram i Malmö, vilka som tog den hit, vad som då definierade kulturen och hur detta skiljer sig från idag.Ytterligare syfte har varit att undersöka hur klubbkulturen som sägs genomsyras av en universal jämlikhet, på olika sätt, såväl inkluderat som exkluderat människor från att delta i den. Genom kvalitativa intervjuer med sju aktörer aktiva inom klubbkulturen under det sena åttiotalet och tidiga nittiotalet, men också genom min egen bakgrund som besökare, arrangör och DJ, målar detta arbete med hjälp av muntlig historia, ett kulturanalytiskt perspektiv och med Sarah Thorntons teorier om klubbkultur och subkulturellt kapital upp historien av hur Malmös klubbkultur växt fram samt de viktiga faktorer som definierade den och på vilka sätt kulturen både exkluderade och inkluderade. Resultatet berättar en historia om en ny upprorisk motkultur som under det tidiga nittiotalet utvecklades från att ha varit en brett inkluderande, men samtidigt en underjordisk gör-det-själv-kultur, till att bland annat genom tyst exkludering i form av nischade smakgemenskaper och konsumtionssymboler, utvecklas till en uppdelad kultur som inte bara positionerade sig mot det så kallade mainstreamsamhället utan även mot andra klubbkulturer..

Syftet med mitt arbete är att undersöka vad slöjdlärare och lärare som undervisar i historia på grundskolan, skolår 3-6, anser om samarbete mellan det teoretiska ämnet historia och det praktiska ämnet slöjd. Undersökningen svarar på frågorna: Kan grundskolans historie- och slöjdlärare samarbeta för att levandegöra historieämnet? Hur skulle ett gränsöverskridande arbete mellan historia och slöjd med syfte att levandegöra historien se ut? Om det finns, hur ser det ut? Genom kvalitativa intervjuer samt en enkel enkät till textillärarlistan, ett forum för textillärare, har jag fått svar på vilka möjligheter och hinder som uppstår eller kan uppstå för att samarbete mellan historia och slöjd ska komma till, men undersökningen ger även en bild över hur det ser ut med samarbete i stort. Olika erfarenheter eller brist på erfarenheter ger också en bild om hur det ser ut på olika skolor, vilket överensstämmer med den nationella utredning som gjorts 2003. Jag har använt mig av litteratur, avhandlingar och styrdokument som handlar om historieämnet, slöjdämnet, olika samarbeten, temaarbeten och annat som va-rit relevant för min undersökning.

Denna uppsats syfte är att se hur dagens historiesyn kommer till uttryck i läromedel för gymnasiets kurs Historia A. Min utgångspunkt är att historiebegreppet idag har breddats till att innefatta fler perspektiv, som till exempel social-, miljö- och genushistoria. Jag undersökte fyra läroböcker som alla används i undervisning på gymnasiet och tillsammans representerar tre olika förlag. Utöver att titta övergripande på innehållet så fokuserade jag på tre perspektiv. Dessa var genus, etnicitet och historiemedvetande.

Uppsatsen undersöker hur gymnasielärare tolkar innehållet i undervisning för hållbar utveckling i historieämnet. Fyra gymnasielärare i historia intervjuades. Som analysmetod användes ett intentionellt perspektiv. Resultatet visar att lärarna tolkade innehållet i sin undervisning som tre teman: helheter, agerande och ansvar. Dessa tre teman har likheter och överlappar varandra.

Studiens frågeställning har inriktats mot en kontroversiell tanke, en apokalyptisk sådan. Med frågan; Berodde Tawantinsuyus (dvs. inkas eget namn på sitt rike) snabba fall på en utsaga att det inom den andinska kosmologin, med fokus på Inka, fanns en konsensus rörande kosmologisk apokalyptisism?, söktes svaret ur två vitt skilda traditioner. Den ena var att studera den konventionella andinska vetenskapens rön, dvs.