Matematiken ses ofta som ett grått, trist ämne. Går det att ?färglägga? med hjälp av estetiska ämnen som redan finns på skolan som t ex dans och musik. Dans och musik är en stor del av ungdomarnas vardag och i informationssamhället är musiken tillgänglig för alla, via internet, tv etc. När musik och dans ofta är en central aktivitet hos ungdomar och fångar deras uppmärksamhet, varför skulle det inte kunna användas i undervisningssyfte? Genom att berätta om matematikens historia sätter vi färg på den ytterligare, och gör matematiken mer levande.Matematikens och naturvetenskapens historia går längre tillbaka än civilisationens historia, men den har utvecklats sedan de första städerna har vuxit fram.

Narrative history has a long tradition in history teaching. But during the decades after the second world war, the attitude to storytelling has been seen with doubt and skepticism. There are many indications in Swedish society and media that the narrative story today stand strong. But is narrative history useful in everyday teaching? This essay is a study of narrative history in a Swedish and Scandinavian perspective the latest thirty years.

The object of this master thesis is to study the reading practices offive women as they themselves remember them from theirchildhood and youth in the middle of the 20th century. The study inparticular targets the respondents? reading in relation to the normsfor girls? and young women?s reading at the time. The thesis takesas its starting point the presentation of the respondents´ readingmemories, based on motifs, preferences and experiences. Equallyimportant is the presentation of the relationship between thesememories and the social discourse their reading practices were partof.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur man genom upplevelser presenterar och förmedlar historia och kunskaper om ett kulturarv. Detta har utmynnat i följande frågeställningar:Hur arbetar man för att visa och förmedla kunskap om kulturarvet Vadstena slott?Varför använder man sig av dramatiserade visningar när man vill presentera Vadstena slott?Denna uppsats avser att belysa hur man förmedlar historia och kunskap om kulturarv samt även titta på varför man använder sig av dramatiserade visningar. Jag har valt att begränsa uppsatsen till att studera främst Vadstena slott och dess turistiska aktiviteter som de ser ut idag..

Jag har i denna undersökning studerat fyra historielärares bedömningsunderlag för kursen Historia A på gymnasiet. Syftet med detta är att jag vill belysa hur historielärare tänker om och använder sig av olika historiska perspektiv i sin undervisning och sin bedömning. För att kunna dela in lärarnas examinationsuppgifter utgick jag ifrån tre olika kategorier; politisk historia, krigshistoria och kulturhistoria. En intervju genomfördes också med varje lärare bland annat kring vad som framkommit i min analys.Sammanställningen av intervjumaterialet visar att alla fyra lärare anser att det kulturella perspektivet skall väga tyngst i undervisningen och i examinationsfrågorna. De menar framförallt att det är viktigt att studera vilka livsvillkor och förutsättningar människor har levt med genom tiderna.

Jag ville undersöka om man kan använda en PowerPoint som läromedel för att elever ska få kunskap om och förstå vikten av källkritik. Jag ville få svar på hur eleverna resonerar när de hittar kontrasterade källor som berättar om samma sak men ur olika synpunkt. I undersökningen kan jag också få veta hur jag som pedagog kan underlätta inlärning av källkritik med hjälp av en historia från svunnen tid som kräver förklaring inom områden som nyhetsförmedling, arbetslöshet, svält och prostitution. I undersökningen ingick 19 elever ur medieprogrammet från ålder 16 - 18 år som blev tilldelade olika material men som handlade om samma historia. Därefter genomfördes en diskussion om inlärning, källkritik, läroböcker och den digitala presentationen vilket resulterade i en jämförelse. Att få elever själva känna ett behov av att ifrågasätta källor är starkt kopplat till mitt arbete om Jack the Ripper eftersom historien innehåller många teorier och spekulationer. Den digitala presentationen i sig ger inte elever totala ämneskunskaper i källkritik utan det är i samspel i diskussioner med lärare och klasskamrater där eleverna kan närma sig ett flertal av olika kurser och mål.

I följande uppsats undersöks hur demokratiseringsprocessen i Sverige framställs i utvalda läroböcker för historia i grundskolans senare år. Uppsatsen är en textanalys, som utgår ifrån Ammerts teoretiska analysmodell för läromedel. Den svenska skolan ska enligt statens styrdokument genomsyras av demokratiska värderingar och i denna uppsats undersöks hur detta kommer till uttryck och konkretiseras i historieläroböcker. Vi har fokuserat särskilt på hur demokrati framställs som normativt, alltså det önskvärda och eftersträvansvärda. Resultatet visar på att demokrati och demokratiska värderingar skildras positivt och normerande i läroböckerna, ofta med det nuvarande samhället som facit..

Uppsatsen består av en läroboksanalys av tre böcker anpassade för Historia A på gymnasiet, där syftet är att visa vilket utrymme världen utanför Europa under 1800- talet och 1900- talet får. Jag kommer också att titta på hurvida läroböckerna lever upp till fyra av Tom Wikmans tio principer om hur en god läronok bör vara utformad, som han har skrivit i avhandlingen På spaning efter den godo läroboken. Vidare kommer jag att titta på kursplanen och se vilka mål som finns för Historia A, och detta för att ta reda på vad som faktiskt står, men också om det är möjligt att utöva undervisning enbart med hjälp av boken och samtidigt uppnå kursmålen. Undersökningen är både kvantitativ, då sidor kommer att räknas och presenteras, och kvalitativ, då resultaten av den kvantativa undersökningen tolkas och analyseras. Källor som främst används är tre läroböcker och skolans styrdokument, men också tidigare avhandlingar som rör ämnet.

Recent studies indicate that teaching the theory of evolution in Swedish secondary schools is not as uncontroversial as expected considering that Sweden is often described as one of the World?s most secularzied countries. A recent study indicates that Swedish teachers have a varity of tactics to avoid coming in conflict with their students or even parents of students that believe they have a rightto dictate how evolution should be taught. This study had fourmain aims; the first being to analyse both the previous curriculum and the new to see how the teaching of evolution is adressed, and if any changes have been made in the curriculum. The second being to look into how teachers interpret the curriculumand if they have noticed any changes in the new curriculum which have had an affect on their teachingmethods? The third being if teachers have met resistance when they teach evolution and the origins of life, and if so, how do they deal with these conflicts? The fourth and final aim of this study was to see if instances of conflict are on the rise as indicatedin the literature.The results of this study indicate that there has been no siginificant changes made in the curriculum with the exceptionthat the new curriculum is more clear and precise as to what teachers are expected to teach and that pseudoscience, such as intelligent design, has no place in science classroomsexcept when teachingthe philosophy of science.

I vårt arbete har vi undersökt hur perspektivet hållbar utveckling framträder i tre historieläroböcker för gymnasiet: Alla tiders historia Maxi, Perspektiv på historien A och Epos historia ? För gymnasieskolans kurs A och B. Dessutom har vi, utifrån historiedidaktisk teori kring begreppet historiemedvetande, klarlagt i vilken utsträckning de undersökta läroböckerna kan utveckla elevers handlingsberedskap. Vår metod har varit hermeneutisk och i läromedelsanalysen har vi utgått från vår förkunskap om historien, en definition av hållbar utveckling samt teorier om historiemedvetande. Nedslagen som analyserats i böckerna har varit följande: upptäckterna, mellankrigstiden och svensk nutidshistoria. Resultatet visar att perspektivet hållbar utveckling gör sig gällande, dock i olika utsträckning beroende på nedslag och lärobok.

I forskning om den mångkulturella skolan ges stort utrymme åt undervisning som bedrivs där i stort. Litet fokus riktas dock specifikt till historieundervisningen och historieämnet. Syftet med denna studie är därför att undersöka hur lärare i historia bedriver sin undervisning med en mångkulturell elevsammansättning.Den teoretiska utgångspunkten utgörs av socialkonstruktivismen, metoden i sin tur är kvalitativ och tar sin utgångspunkt i semistrukturerade intervjuer av respondentkaraktär. Respondenterna utgjordes av sex stycken lärare i historia som undervisade på mångkulturella högstadieskolor i nordöstra Skåne. Råmaterialet från intervjuerna analyserades med hjälp av Ernesto Laclaus och Chantal Mouffes diskursanalys.Resultatet visade att det fanns två diskurser beträffande historieundervisning med den mångkulturella elevsammansättningen.

A new curriculum, entailing news for teachers as well as students, was implemented in 2011. Among other things History has been given a more prominent position in that every student will now study the subject. Can this decision lead to history being used more in the future?The aim of this thesis is to study the new curriculum, Gy11, as well the Lpf94 and Lgy70, based on Klas-Göran Karlsson´s typology where the use of history is divided into seven different categories. I will analyze the curricula, looking at what different uses of history that can be discerned as well as what changes have been made over time.

Arbetet är en studie om hur sju högstadielärare i Skåne tolkar och arbetar med begreppet historiemedvetande. Genom den nya kursplanens betoning på historiemedvetande i det övergripande syftet tycker vi det är intressant att studera lärares tillvägagångssätt då de vill fördjupa elevernas historiemedvetande. Lärare, kursplan och läroböcker uppvisar överlag en eurocentrisk bild av historien vilket leder oss in i frågan kring hur lärare kan arbeta med att utveckla och fördjupa historiemedvetandet hos alla elever i det mångkulturella klassrummet. När elever med en icke europeisk historiekultur inte får sin historia åskådliggjord i skolan finns risken att deras historiemedvetande inte utvecklas och fördjupas. Vi vill med undersökningen också ställa frågan ifall narrativ historia kan vara en metod att utveckla historiemedvetandet hos alla elever.

Vi har valt att göra vårt examensarbete i form av ett utvecklingsarbete där ett ämnesövergripande projekt har planerats och genomförts. Utgångspunkten för projektet har varit SVT:s ?Historieätarna?. Syftet har varit att undervisa utifrån ?den lilla historien? för att fördjupa elevers historiemedvetande och historiska intresse samt att levandegöra historien genom att låta eleverna laga och äta mat från 1800-talets Sverige.

Sammanfattning Detta arbete har som syfte att ge förslag på hur man kan använda sig av Malmös parker i undervisningen med tonvikt vid historia och med utgångspunkt i den offentliga grönskan. Metoderna jag använt mig av har varit litteraturstudier av olika slag samt föreläsningar, samtal och grupparbete under kursen Stadens historia på Malmö Högskola samt studiebesök på Malmö stadsarkiv och stadsbibliotek. Vidare redovisas stöd för tanken att arbeta utifrån parkerna lokalhistoriskt i styrdokumenten och inom historiedidaktiken. En modell för hur man kan använda parken som ett pedagogiskt redskap presenteras samt en förteckning över litteratur innehållande olika övningar och uppgifter att använda i samband med parkbesöken..