Dysfagi, svÀljsvÄrigheter, förekommer i alla Äldrar och vid en rad olika sjukdomstillstÄnd och skador. EvidenslÀget för de olika metoder som anvÀnds för diagnostik och intervention vid dysfagi Àr i mÄnga fall osÀkert. Syftet med denna studie var att ur ett evidensperspektiv granska forskningen med avseende orofaryngeal dysfagi hos vuxna. En omfattande databassökning genomfördes i PubMed mellan april och augusti 2011, begrÀnsad till engelska och svenska studier, med deltagare över 19 Är. Sökorden som anvÀndes var bland annat dysphagia (43 259 trÀffar), deglutition disorders (36 278 trÀffar), intervention, management, assessment, evidence, validity och reliability.

VÀntetiden för patienter som Ädragit sig höftfraktur till operation Àr ofta lÄng och kan uppgÄ till över ett dygn. I första delen av vÄrdkedjan Àr det ambulanssjuksköterskan som möter patienter som Ädragit sig höftfraktur och omhÀndertagandet dÀr smÀrtbehandling ingÄr genomförs med stöd av upprÀttade vÄrdriktlinjer. Ambulanssjuksköterskan har ett ansvar enligt svensk lag att den prehospitala akutsjukvÄrden som genomförs ska vara evidensbaserad.Syftet med denna studie var att undersöka specialistutbildade ambulanssjuksköterskors uppfattningar om möjligheten att bedriva evidensbaserad vÄrd vid prehospital smÀrtbehandling av patienter med höftfraktur. Detta Àr en kvalitativ studie med beskrivande design.Resultatet visade att den specialistutbildade ambulanssjuksköterskan uppfattade generellt att vÄrdriktlinjerna var tydliga och lÀtta att förhÄlla sig till. De uppfattade att smÀrtbehandling var vÀl fungerande och evidensbaserad.

AbstractAuthors: Carolina Magnusson and Johanna MagnussonTitle:  The balance between research and practice. A study of family therapist?s knowledge retrieval and the application of evidence-based practice.Supervisor: Jan Petersson Assessor: Peter HultgrenDuring our research we discovered that a very small amount of research had been conducted about the effect of the social services. It inspired us to fulfill this study. The aim of the study is to describe and analyze what knowledge family therapists in two Swedish municipalities use in family therapy work.

Sociala trender Àr föremÄl för stÀndigt debatt i sÄvÀl media som mÀnniskor emellan. Men hur förhÄller vi oss till trender? Hur behandlar vi, som vardagsmÀnniskor, den informationsström vi konfronteras med? Det övergripande syftet med denna studie Àr att illustrera hur tre unga nyblivna mammor söker, hanterar och vÀrderar informationsflödet om amning. Studiens analys görs med utgÄngspunkt frÄn det sociologiska begreppet social reflexivitet för att ur detta perspektiv illustrera hur vÀrderingar skapas i interaktion och reflektion. Resultatet visar att internet Àr den primÀra kÀllan till information för de unga mammorna.

Övervikt och fetma hos barn och unga Ă€r idag ett stort internationellt folkhĂ€lso- samt vĂ„rdvetenskapligt problem. Detta Ă€mne har valts att belysas pĂ„ grund av att det Ă€r viktigt ur ett folkhĂ€lsoperspektiv, att titta nĂ€rmare pĂ„ hur det hĂ€lsopreventiva arbetet bedrivs till vĂ„ra barn och unga idag. Vi har valt att undersöka hur skolsköterskorna arbetar med att ge barn och unga hĂ€lsosamma levnadsvanor, dĂ„ vi idag vet att livsstilen grundlĂ€ggs tidigt i livet. Vi vĂ€ljer att fokusera pĂ„ skolsköterskans perspektiv, dĂ„ hon har utbildning inom hĂ€lsofrĂ€mjande arbete samt befinner sig dagligen i skolmiljö, dĂ€r barnen tillbringar stor del av sin tid. En förutsĂ€ttning för ett hĂ€lsofrĂ€mjande arbete med barn och unga Ă€r att hela familjen berörs och stor vikt lĂ€ggs vid att detta arbete pĂ„börjas tidigt.

SammanfattningAllt fler socialarbetare vÀljer idag att Äka ut i vÀrlden för att arbeta med olika projekt. Det internationella perspektivet Àr av stor relevans för socialt arbete dÄ globaliseringen av vÀrlden gör lÀnder allt mer beroende av varandra och sociala problem krÀver internationella lösningar. Kunskaper om hur man arbetar med sociala problem pÄ en strukturell nivÄ Àr mycket viktigt inom det internationella fÀltet för att uppnÄ hÄllbara förÀndringar.Syftet med uppsatsen har varit att bidra med en förstÄelse för hur socialarbetare arbetar med förÀndring utifrÄn ett strukturellt perspektiv inom socialt arbete i utvecklingslÀnder. Det vi frÄgat oss Àr vilka möjligheter som finns, vilka utmaningar och hinder som kan uppstÄ samt vilka metoder och kunskaper som Àr viktiga vid socialt förÀndringsarbete i utvecklingslÀnder dÄ man arbetar utifrÄn ett strukturellt perspektiv. För att svara pÄ uppsatsens syfte och frÄgestÀllningar har vi valt att genomföra fem kvalitativa intervjuer med socialarbetare med erfarenhet av strukturellt socialt arbete i utvecklingslÀnder.

VÄr uppsats handlar om att utvÀrdera, och nyttan med att utvÀrdera, socialt arbete. Nyttobegreppet definieras, bÄde teoretiskt och utifrÄn en verksamhet och dess mÄl, och vi presenterar hur man i verksamheten gör för att utvÀrdera nyttan och mÄlen i densamma. Uppsatsen Àr en sÄ kallad intressentutvÀrdering och utifrÄn denna jÀmförs nÄgra av intressenternas definitioner av nytta med utilitarismens. Vi redogör ocksÄ för nÄgra utvÀrderingsmodeller, nyttan med dessa, samt vilka modeller man anvÀnder i den aktuella verksamheten. Materialet har insamlats genom intervjuer och samtal med handlÀggare, personal och chef inom verksamheten och vi har utgÄtt frÄn vÄra frÄgestÀllningar i faktainsamlingen.

Arbetet tar upp Àmnena genus, förÀldraskap och socialt arbete stÀllt mot barnets bÀsta. FrÄgor som belyses Àr om instanser för socialt arbete arbetar med genusfrÄgor i förhÄllande till förÀldraskap och barnets bÀsta och hur detta tas hÀnsyn till i det undersökta sociala arbetets praxis. Genus Àr inget som diskuteras strukturerat i de undersökta verksamheterna, men hos flertalet av dem diskuteras det under andra former. Under arbetets gÄng har det framkommit att synen pÄ papparollen Àr under förÀndring och pappan finns med mer i barnens liv Àn vad tidigare forskning visar. Dock lyfter informanterna upp problemen kring kollektivboenden, att förÀldrar och barn inte alltid finns under samma enhet hos socialtjÀnsten och bristen pÄ pappa ? barn placeringar..

Sjuksköterskans arbete innebĂ€r att kunna ge en bra vĂ„rd till mĂ€nniskor med olika typer av etnisk bakgrund, tro och vĂ€rderingar. Ätstörning Ă€r ett tillstĂ„nd av psykisk ohĂ€lsa dĂ€r den drabbade har utvecklat vad som kan likna en fobi för normal kroppsvikt. Den fysiska hĂ€lsan blir ocksĂ„ pĂ„verkad pĂ„ grund av de olika metoder som den drabbade anvĂ€nder för viktnedgĂ„ng samt pĂ„ grund av nĂ€ringsnedsĂ€ttning. Livskvailtet Ă€r hur en mĂ€nniska upplever sin tillvaro och om personen kĂ€nner nĂ„gon mening i sitt liv. Syftet med studien var att beskriva hur ungdomar och unga vuxna med Ă€tstörningar upplever sin livskvalitet.

Denna studie har undersökt förestÀllningar hos fem frivÄrdsinspektörer om deras klienter med invandrarbakgrund. Syftet har varit att granska dessa förestÀllningar utifrÄn Dominellis antiförtryckande och antirasistiska perspektiv pÄ socialt arbete, samt Schlesingers och Devores etnisksensitiva förhÄllningssÀtt pÄ socialt arbete. Resultatet visar att frivÄrdsinspektörerna har en tendens att tÀnka i termer av ?vi? och ?dem? och att kulturalisera invandrarklienternas situationer, samtidigt som det Äterfinns en medveten sprÄklig matchning mellan klienter, frivÄrdsinspektörer och lekmannaövervakare som inte problematiseras. DÀrtill pÄpekar samtliga frivÄrdsinspektörer den brist pÄ kompetens och i vissa fall ointresse som finns inom myndigheten betrÀffande invandrare.

Barn- och fritidsprogrammet a?r ett yrkesinriktat gymnasieprogram med mycket la?g etableringsgrad pa? arbetsmarknaden. Syftet med va?rt arbete a?r att analysera elevers val till programmet och vilka tankar de ba?r pa? na?r det ga?ller mo?jligheterna att fa? arbete. Va?ra forskningsfra?gor handlar da?rfo?r om hur eleverna resonerar info?r valet av gymnasieprogram, vilken kunskap de har om arbetsmarknaden vid valtillfa?llet, vilken betydelse de tillma?ter mo?jligheten att fa? arbete efter utbildningen samt vilka fo?rva?ntningar de har pa? tiden efter avslutat gymnasium.

Att ?ka f?rst?elsen f?r hur olika logiker samverkar och ibland motverkar varandra i samband med upplevelsen och framst?llningen av Standardiserade v?rdf?rlopp (SVF) inom cancerv?rden. Vidare unders?ks hur dessa logiker relaterar till evidensbaserad praktik samt om det finns f?r?ndringar ?ver tid..

Föreliggande studie har haft för avsikt att undersöka unga arbetande mÀnniskors instÀllning till ett fackligt medlemskap. Den fackliga organisationsgraden bland unga mÀnniskor minskar mer och mer och av den anledningen har vi sökt nÄ ökad förstÄelse för varför unga mÀnniskor i Äldern 20-24 Är inte Àr medlemmar i facket. Det tycks ej ha gjorts sÄ mycket tidigare forskning pÄ varförunga mÀnniskor vÀljer att stÄ utanför facket. Nio semistrukturerade intervjuer gjordes pÄ unga arbetande mÀnniskor. Det vi kom fram till var att unga inte Àr intresserade av att vara fackligt anslutna, eftersom de dels inte har nÄgon kunskap om facket eller vad de gör, men ocksÄ dels föratt de har en osÀker position pÄ arbetsmarknaden.

Studien avsÄg att ge en bild av hur det Àr för kursdeltagare i ?Suicidprevention - teori och praktik?, och deras arbetskollegor att jobba med sjÀlvmordsnÀra patienter samt hur en utbildning i suicidprevention pÄverkade detta arbete. Datainsamlingen skedde genom att Ätta personer, fyra som gick utbildningen ?Suicidprevention teori och praktik?, och fyra som var arbetskollegor till dessa, intervjuades tvÄ gÄnger. Materialet analyserades genom induktiv tematisk analys.

Unga utgör framtiden och Àr ett segment som banker vill knyta till sig. Det finns emellertid en svÄrighet för banker att veta hur de ska nÄ de unga. Denna uppsats beskriver hur unga vÀljer bank. Resultatet visar att unga Àr kÀnsliga för familj och omgivningens pÄverkan, och det Àr det som i första hand styr deras val av bank. De har Àven höga krav pÄ tekniska lösningar och det Àr dÀr utvecklingen bör ske för att nÄ de unga..