Staphylococcus aureus Àr bÄde den vanligaste mastitorsakande bakterien hos svenska mjölkkor och den bakterie som orsakar flest matförgiftningsutbrott hos mÀnniska vÀrlden över. Utveckling av tekniker som möjliggör subtypning och genkaraktÀrisering av S. aureus-isolat har möjliggjort stora framsteg inom S. aureus-epidemiologin pÄ senare Är. I Sverige Àr det mycket vanligt att kalvar utfodras med mjölk som kan innehÄlla S.

Detta Ă€r en kvalitativ studie som bygger pĂ„ tvĂ„ veckors fĂ€ltbesök pĂ„ organisationen Ankur i New Delhi, Indien. Resultatet bygger pĂ„ sex semistrukturerade individuella intervjuer, varav fem av dessa hölls med unga kvinnor frĂ„n verksamheten och en med Ankurs verksamhetsansvariga. Även tvĂ„ fokusgruppintervjuer hölls med kvinnor frĂ„n verksamheten samt deltagande observationer. Syftet med denna studie Ă€r att utifrĂ„n ett empowermentteoretiskt perspektiv undersöka hur Ankurs verksamhet verkar för att bemĂ€ktiga unga kvinnor samt vilka eventuella effekter bemĂ€ktigandet av dessa enskilda unga kvinnor kan tĂ€nkas fĂ„ i den större kontext i vilken de lever. Studien har visat pĂ„ att grunden i Ankurs verksamhet Ă€r kreativa uttryck och artikulation som har sin utgĂ„ngspunkt i reflektion, enskilt och tillsammans med andra.

Mitt syfte har varit att ta reda pÄ, hur man arbetar praktiskt med barn som har diagnos och som det rÄder misstankar om.  Metod: NÀr jag skrev den hÀr uppsatsen har jag anvÀnt mig av samtalsintervju. Intervjuaren fÄr dÄ göra intervjuer som blir mer personliga Àn vad enkÀtintervjuer blir. Resultat och slutsats Àr att förskollÀrarens praktiska arbete med barn som har diagnosen ADHD eller som det rÄder misstankar om, till viss del kÀnnetecknas av metoder som har vetenskaplig grund. FörskollÀrarens metoder innefattar mÄnga olika delar; bemötande, förhÄllningssÀtt och barnsyn men ocksÄ fasta konkreta arbetssÀtt dÀr ramar, rutiner och bildscheman hjÀlper barnet i vardagen pÄ förskolan..

The aim of this study was to describe how male social workers who work in the section for children and family in one municipality in southern Sweden, experience that their gender influences their daily work. The main focus is to understand what it means to be a man in the social services department. The first research question was how the male social workers experienced how their gender influenced their contact with children and parents in terms of possibilities and obstacles. The second research question was how the male social workers experienced how their gender influenced their working place in terms of possibilities and obstacles. The third research question was how the male social workers experienced that their gender affected the work with women colleagues.

VÄrt syfte med undersökningen har varit att med hjÀlp av intervjuer ta reda pÄ hur nÄgra pedagoger sÀger sig arbeta med konflikthantering. Vi valde att intervjua fyra pedagoger pÄ tvÄ olika förskolor. BÄda förskolorna arbetar med arbetsmetoden lösningsinriktad pedagogik. Pedagogerna talar om ett brett arbete som innefattar förebyggande arbete, akut konflikthantering och uppföljande arbete. Det arbete som pedagogerna berÀttar om kan till stora delar relateras till arbetsmetoden lösningsinriktad pedagogik.

Komponentbaserad informationssystemutveckling Àr en metod dÀr system utvecklas och byggs med komponenter. Dessa komponenter Àr utbytbara och tanken Àr att organisationer ska kunna minska utvecklingstiden och utvecklingskostnaderna för informationssystem. I det hÀr arbetet har en undersökning gjorts dÀr personer inom nÄgra organisationer intervjuats. Undersökningens mÄl har varit att svara pÄ frÄgan om det finns nÄgon skillnad mellan unga och gamla organisationers hinder mot införandet av komponentbaserad informationssystemutveckling. Undersökningen har kommit fram till att unga organisationer stöter pÄ ett mindre motstÄnd mot förÀndringsarbetet Àn gamla organisationer och att detta kan bero pÄ att unga organisationer har en organisationskultur som Àr mer öppen för förÀndringar..

Intresset för Àmnet uppstod efter en lÄng yrkesverksamhet i mÀnniskobehandlande organisationer och den brist pÄ samverkan och förstÄelse för andra yrkesomrÄdens perspektiv som framkommit i den dagliga verksamheten. En önskan att se hur samverkansarbetet praktiseras, hos dem i vars uppgifter samarbete över institutionsgrÀnserna ingÄr som en central del. Syftet med uppsatsen var att undersöka hur case managers organiserar sitt arbete utifrÄn frÄgetÀllningarna: vilka uppgifter har en case manager? Hur beskriver de sin respektive arbetsmodell och vilka för- och nackdelar ser de med sitt arbete? För att svara pÄ frÄgorna genomfördes kvalitativa intervjuer med sju case managers i tre skilda arbetsmodeller: klinisk case management, personligt ombud och Assertive Community Treatment (ACT). Teoridelen bestÄr av en sammankoppling av de tre begreppen: biopsykosocialt perspektiv, samverkan och mÀnniskobehandlande organisationer.

Tidigare forskning och statistik har visat att unga som stÄr utanför arbetsmarkanden lÀttare bildar ett riskbruk av alkohol. Dessa unga bildar i större utstrÀckning en riskgrupp i samhÀllet och detta kan fÄ konsekvenser för den framtida folkhÀlsan i ett land som Sverige. UtifrÄn detta Àr det viktigt att dagens makthavare och kommuner tar denna problematik pÄ allvar och förebygger den i den mÄn som Àr möjligt. Ett antal projekt har utifrÄn denna problematik startats upp i olika delar av landet för att hjÀlpa dessa unga att frÀmst komma ut pÄ arbetsmarkanden, men att Àven reflektera över sina alkoholvanor. Ett av dessa projekt Àr ?Unga arbetssökande/unga utanför, alkohol och droger? som genomförts inom Norrbottens lÀn.

Syftet med följande uppsats Àr att fÄ en bild av hur lÀrare upplever att elever i behov av sÀrskilt stöd, i Är 7-9, klarar att arbeta med arbetssÀttet Eget arbete.Eget arbete innbÀr att eleven sjÀlv planerar och tar ansvar för sitt skolarbete.Elevens valmöjlighet och frihet ökar. Syftet Àr ocksÄ att ta reda pÄ hur arbetssÀttet Eget arbete kan anpassas till elever i behov av sÀrskilt stöd.Resultatet bygger pÄ intervjuer med lÀrare i grundskolans senare Ärskurser. Sammanfattningsvis pekar resultatet pÄ att mÄnga elever i behov av sÀrskilt stöd inte klarar skolans friare arbetssÀtt sÀrskilt bra. Eget arbete dÀremot kan vara ett arbetssÀtt som fungerar mycket bra eftersom det kan anpassas till elevers olika behov. Eget arbete kan med fördel kombineras med tema- och projektarbete.

Denna undersökning handlar om hur pedagoger hanterar och löser konflikter mellan barn i förskolan. Vi har fokuserat pÄ pedagogernas ingripande, metoder de anvÀnder vid hanteringen, agerandet i konflikthanteringen, hur barnen agerar och om barnen fÄr möjlighet att försöka lösa konflikter sjÀlva. VÄrt tillvÀgagÄngssÀtt har varit intervjuer med pedagoger och observationer i verksamheten med pedagoger och barngrupp. Vi har Àven anvÀnt oss av videoobservationer nÀr möjligheten fanns. Teorin i arbetet Àr Vygotskij och ett flertal forskares perspektiv pÄ konflikt, konflikthantering och kommunikation. Dessa tre ord Àr viktiga begrepp i vÄrt arbete. I vÄrt resultat kan man lÀsa om pedagogers anledningar till att ingripa, vilka metoder de praktiserar i hanteringen, hur de gÄr tillvÀga och om att de lÄter barnen fÄ möjlighet att lösa konflikter, till och med uppmuntrar barnen att lösa konflikter sjÀlva. Det stÄr Àven om förebyggande arbete, hur viktigt det Àr med kunskaper i konflikthantering och om att vistelse utomhus har en pÄverkan vid konflikter. VÄr slutsats Àr att konflikthantering och kommunikation Àr viktiga kompetenser som behöver trÀnas upp bÄde hos pedagoger och barn.

Denna uppsats Àr en kvalitativ studie om erkÀnnande i ideellt arbete. Studien utgÄr frÄn Ätta intervjupersoners uppfattningar och upplevelser av sitt ideella arbete i den ideella föreningen Friskis&Svettis Karlstad, om de upplever att de fÄr erkÀnnande i sitt ideella uppdrag och i sÄ fall pÄ vilket sÀtt. Syftet med studien Àr att undersöka ideellt arbete inom ramen för Friskis&Svettis Karlstad, kopplat till erkÀnnandets mellannivÄ, solidaritet. Tidigare forskning inom omrÄdet Àr knapphÀndig och befinner sig till största del inom fÀltet för arbete, enligt normen om att arbete Àr lönearbete. Den forskning som finns visar pÄ att erkÀnnande pÄ arbetsplatsen bidrar till vÀlbefinnande och ökad motivation. Anledningar till varför mÀnniskor vÀljer att engagera sig ideellt Àr bland annat en social aspekt, vilket lÀgger en grund till att erkÀnnande Àr intressant att koppla ihop med ideellt arbete. Studiens intervjupersoner upplever att ideellt arbete Àr att betrakta som arbete, beroende pÄ tidsÄtgÄng, uppgifternas karaktÀr och hur professionellt de genomförs.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka och analysera shoppingbeteendet vad gÀller mode hos svenska mÀn och kvinnor i Äldersgruppen 20 till 30 Är. Vi vill undersöka vilka likheter och skillnader som finns mellan mÀns och kvinnors shoppingbeteende. Uppsatsen Àr baserad pÄ en kvantitativ undersökning, dÀr vi har genomfört en enkÀtundersökning med 200 respondenter i mÄlgruppen. EnkÀtundersökningen har utformats med hjÀlp av en kvalitativ metod, dÀr vi har samlat en liten fokusgrupp som har fÄtt diskutera sitt shoppingbeteende och sin syn pÄ shopping av mode. EnkÀtundersökningen har varit webbaserad och genomförts med verktyget QuestionPro?.

UtgÄngspunkten för denna studie Àr att arbete och studier Àr och förblir en stor del av mÀnniskors identitet. Idag Àr arbetslösheten bland unga hög och inte alla vÀljer att studera vidare efter avslutad grundskola. Vi Àmnar undersöka hur unga vuxna, genom narrativ, skapar sin identitet i en position mellan skola och arbete, samt undersöka hur dessa narrativ kan analyseras och förstÄs utifrÄn rÄdande diskurser i dagens senmoderna samhÀlle. FrÄgorna denna studie har för avsikt att besvara Àr: Hur talar unga vuxna mellan skola och arbete om sin identitet? Vilka faktorer pÄverkar den identitetsskapande processen i detta mellanrum? Hur kan de identitetsskapande narrativen förstÄs utifrÄn det senmoderna samhÀllet och rÄdande diskurser? Metoden Àr kvalitativ i form av livsberÀttelseintervjuer av Ätta unga vuxna i Äldrarna 20-29 Är som samtliga befinner sig, eller fram till ganska nyligen befunnit sig, mellan skola och arbete.

Uppsatsen beskriver talsprÄk hos 15 ungdomar i Ärskurs 9 i Halmstad vintern 2012. Materialet bestÄr av inspelningar gjorda pÄ tre högstadieskolor i omrÄden med olika socioekonomiska förutsÀttningar. Huvudsyftet med undersökningen var att kartlÀgga förekomsten av nÄgra typiska inslag i talat ungdomssprÄk, nÀmligen samtalspartiklarna assÄ, ba, typ, liksom och sÄhÀr samt slang, svordomar, fula ord och ljudord. Andra syften var att se om det förekom skillnader i ungdomarnas talsprÄk i de olika stadsdelarna och om inspelningssituationen pÄverkade informanterna. Undersökningen Àr synkron och har frÀmst en kvalitativ ansats med kvantitativa inslag.

Sexuellt beteende kan bidra till oönskade konsekvenser hos unga mÀnniskor. Genom sexualundervisning kan sexuella risktaganden samt oönskade konsekvenser minska hos unga mÀnniskor. Syftet med denna studie var att studera sexualundervisning och hur den pÄverkar beteendet hos unga mÀnniskor mellan 12-24 Är. Metoden som anvÀndes var en litteraturstudie dÀr tio vetenskapliga artiklar granskades noga. Artiklarna inhÀmtades frÄn vetenskapliga databaser.