Socialt stöd bidrar till mindre risk för yrkesrelaterad utbrÀndhet. Var tredje lÀrare uppvisar inom sina första arbetsÄr symptom pÄ utbrÀndhet. Syftet med föreliggande studie var att undersöka samband mellan socialt stöd och utbrÀndhet hos grundskolelÀrare. Totalt deltog 71 respondenter i Stockholm via enkÀter. Socialt stöd mÀttes via Berlin Social Support Scale och utbrÀndhet mÀttes med Shirom Melamed Burnout Measure.

Den hÀr uppsatsen handlar om hur ungdomar mellan 18 och 24 Är upplever att ha deltagit i ett arbetsmarknadsprojekt. Syftet Àr att fÄ ungdomarna att bli mer konkurrenskraftiga i samhÀllet och göra deltagarna mer attraktiva för arbetsgivare. Projektet Àr byggt pÄ grupprocessen, att dra nytta av varandra och att bygga nÀtverk med hjÀlp av varandra. Mitt syfte med uppsatsen Àr att se vilka metoder som ungdomsprojekt Kalix anvÀnder sig av och hur ungdomarna upplever projektet. För att fÄ svar pÄ frÄgorna sÄ har jag anvÀnt kvantitativa och kvalitativa metoder.

Socialt stöd bidrar till mindre risk för yrkesrelaterad utbrÀndhet. Var tredje lÀrare uppvisar inom sina första arbetsÄr symptom pÄ utbrÀndhet. Syftet med föreliggande studie var att undersöka samband mellan socialt stöd och utbrÀndhet hos grundskolelÀrare. Totalt deltog 71 respondenter i Stockholm via enkÀter. Socialt stöd mÀttes via Berlin Social Support Scale och utbrÀndhet mÀttes med Shirom Melamed Burnout Measure.

Föreliggande arbete ingÄr i ett större projekt av fyra enskilda arbeten om Sorgenfri industriomrÄde. De fyra delarna Àr: -Brukare: Boende -Brukare: SmÄföretag -Fastighetsföretag -Kontinentalbanan Detta arbete lyfter fram de boendes vardagskunskap, med ansats ur ett fenomenologiskt perspektiv. De inslag som de boende prioriterar om de fÄr vara med och planera ett nytt bostadsomrÄde bl.a. av: -Att det finns grönstruktur och naturliga mötesplatser -Att bostadsomrÄdet Àr tryggt ur bÄde sociala och fysiska aspekter -Att det finns nÀrservice i olika former - Att bostadsomrÄdet anpassas sÄ att kategoriboende ej uppstÄr -Att bostadsomrÄdet har en genomströmning av mÀnniskor, sÄ att det blir en levande stadsdel Den största vikten ligger pÄ de boende. För att fÄ fram de boendes vardagskunskap har participatoriska metoder anvÀnts.

Malmö högskola LÀrarutbildningen Skolutveckling och ledarskap Specialpedagogisk pÄbyggnadsutbildning Höstterminen 2007 Abstrakt Ingeborg Balhuizen. (2007). Vuxna med lÀs- och skrivsvÄrigheter. Strategi-er ? hinder och möjligheter.

Problem: En problematik i sjukvÄrden Àr att psykosociala problem sÀllan eller aldrig fÄngas upp av vÄrdpersonalen, att vara ung Àr en riskfaktor för att drabbas av psykosociala problem. Det Àr dÀrför av vikt för sjuksköterskan att ha kunskap om den psykosociala pÄverkan som unga kvinnor med bröstcancer upplever. Syftet: var att belysa unga kvinnors upplevelser av sin bröstcancer ur ett kosocialt perspektiv, relaterat till omvÄrdnad.Metod: En litteraturstudie, dÀr 14 kvalitativa och kvantitativa artiklar som svarade mot studiens syfte anvÀndes. Resultat och konklusion: Bröstcancern pÄverkade kvinnans relationer med de anhöriga bÄde positivt och negativt. De kroppsliga förÀndringar som uppstod till följd av bröstcancern skapade funderingar kring reproduktion, sexualitet och femininitet. De unga kvinnorna upplevde brist  pÄ anpassad information och anpassat stöd, de upplevde Àven att de förlorade sin identitet. RÀdslan för att dö eller Äterinsjukna prÀglade kvinnornas liv.

Sammanfattning Syftet med denna studie var att utifrÄn tidigare forskning mellan Ären 2004-2014, analysera och beskriva unga anhörigvÄrdares perspektiv pÄ sin situation. Studien analyserar och beskriver Àven litteraturen kring det anhörigstöd som samhÀllet erbjuder unga anhöriga med demenssjuka förÀldrar. De tvÄ frÄgestÀllningarna utgÄr frÄn de unga anhörigas perspektiv pÄ sin situation samt det anhörigstöd som samhÀllet har att erbjuda denna mÄlgrupp. Datamaterialet har samlats in genom att systematiskt granska tidigare kvalitativ forsking pÄ omrÄdet i form av en kvalitativ metasyntes. Studien visar bland annat att unga anhöriga upplever en komplex och pÄfrestande situation till följd av vÄrdandet av den demenssjuka förÀldern.

Företag har idag en stor press frÄn olika intressenter i samhÀllet pÄ att vara bÄde vinstdrivande och ta socialt och miljömÀssigt ansvar. Elbolag Àr speciellt pÄverkade dÄ de opererar i en bransch dÀr miljöfrÄgor har ett stort utrymme. Det Àr sÄledes intressant att undersöka huruvida ett av de ledande elbolagen pÄ den europeiska marknaden, Vattenfall, har reagerat pÄ de ökade pÄtryckningarna frÄn intressenter över tid. PÄ vilket sÀtt kan vi se en förÀndring i hur Vattenfall presenterar sitt CSR-arbete frÄn och med det att de började hÄllbarhetsredovisa Är 2001 fram till idag? För att besvara vÄr frÄgestÀllning har vi utfört en fallstudie dÀr vi analyserat Vattenfalls samtliga hÄllbarhetsredovisningar samt utfört intervjuer med deras Senior Advisor pÄ Sustainability Performance Monitoring och CSR-manager.

Syftet med studien var att analysera bistÄndsutredningar utifrÄn ett genusperspektiv för att undersöka om det finns nÄgra skillnader bÄde sprÄkligt och innehÄllsmÀssigt utifrÄn kön. VÄrt gemensamma intresse för genusfrÄgor och socialt arbete för individer med funktionsnedsÀttningar Àr anledningen till valet av studiens inriktning. Karin Barrons teori om att kvinnor och mÀn med funktionsnedsÀttningar inte tilldelas kön har inspirerat till studien.Med hjÀlp av socialkonstruktivism och ett genusperspektiv har empirin analyserats med en kvalitativ innehÄllsanalys. Studiens empiri bestÄr av bistÄndsutredningar enligt Lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade (SFS 1993:387) angÄende ansökan om personlig assistans. Utredningarna kommer ifrÄn en relativt stor kommun.Resultatet visar att sprÄket i bistÄndsutredningarna synliggör kön och skapar olika bilder av kvinnor och mÀn med funktionsnedsÀttningar.

Vi omges i vÄr vardag stÀndigt av bilder. Dessa spelar en roll för hur vi relaterar oss till omvÀrlden men ocksÄ hur vi ser pÄ oss sjÀlva. Idag Àr det enklare Àn nÄgonsin att ta och dela med sig av fotografier och detta spelar roll för skapandet av vÄr egen identitet.Mitt arbete stÀller frÄgan om hur profilbilden pÄ Facebook Àr en del av  identitetsskapande processer. Jag försöker svara pÄ frÄgan utifrÄn hur man ser pÄ sitt eget anvÀndande av profilbilden och vad man som anvÀndare kan lÀsa in för betydelser i andras bilder. Eftersom det finns en pÄgÄende debatt om ungas anvÀndning av sociala medier och bilder pÄ sig sjÀlva vill jag med detta arbete nyansera denna diskussion genom att beskriva de tankar och processer som ligger bakom unga och Àldre anvÀndares anvÀndande bilder av sig sjÀlva pÄ nÀtet.FrÄgan om ungas identitetsarbete har styrt bÄde uppsatsen och den konstnÀrliga gestaltningen.

Bakgrund: Sjuksköterskor innehar ett arbete som innebÀr omvÄrdnad och omhÀndertagande av patienter i sjukvÄrdssammanhang. I realiteten innebÀr detta Àven att sjuksköterskor mÄste vara förberedda om vissa patienter upplever obehag, Ängest och rÀdsla inför provtagning och injektioner genom nÄlstickning. Vissa patienter kan till och med uppleva reella fobikÀnslor inför en sÄdan situation. I dessa situationer Àr det bra om olika tekniker och metoder finns att tillgripa för att avhjÀlpa patientens rÀdsla i den mÄn det Àr möjligt. Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur vanlig rÀdslan för nÄlar Àr bland patienter samt att utreda hur och pÄ vilket sÀtt en sjuksköterska kan bete sig och interagera med patienter för att avhjÀlpa denna rÀdsla.

Denna studie belyser hur tvĂ„ myndigheter och en organisation arbetar med frigivna fĂ„ngar med mĂ„l att nĂ„ en förĂ€ndring. Återfall i brott Ă€r ett vanligt problem, 44 procent av alla frigivna mĂ€n i Sverige Ă„terfaller inom tre Ă„r. Brist pĂ„ uthĂ„llighet och lĂ„g sjĂ€lvkĂ€nsla Ă€r tvĂ„ orsaker till Ă„terfall. Vi har genomfört en kvalitativ studie baserad pĂ„ information frĂ„n tre informanter som arbetar pĂ„ KRAMI (ett samarbete mellan Arbetsförmedlingen, kommunen och socialtjĂ€nsten), KRIS (Kriminellas revansch i samhĂ€llet) och Arbetsförmedlingen. VĂ„rt syfte med studien Ă€r att undersöka vilka metoder som anvĂ€nds för att hjĂ€lpa de frigivna att hitta och behĂ„lla ett arbete. Vi vill Ă€ven titta pĂ„ vad orsakerna bakom Ă„terfall kan vara och hur vĂ„ra informanter arbetar för att motverka Ă„terfall. VĂ„rt val av teorier Ă€r Careership, stigma och Focault's maktteori.

Syftet med denna studie Àr att undersöka och förstÄ hur killar i Ärskurs 3 pÄ gymnasiets omvÄrdnadsprogram upplever sin situation som unga mÀn pÄ en kvinnodominerande yrkesutbildning. Analysen grundar sig i tidigare forskning om unga mÀn i utbildning i allmÀnhet, unga mÀn pÄ omvÄrdnadsprogrammet, mÀn som studerar till sjuksköterskor, manliga sjuksköterskor samt genus- och maskulinitetsteori. Ett kvalitativt tillvÀgagÄngssÀttvaldes och fem semistrukturerade intervjuer genomfördes med fem unga mÀn som gÄr sista Äret pÄ omvÄrdnadsprogrammet. Resultat visar att killarna generellt Àr positiva till utbildningen, bÄde nÀr det gÀller derasupplevelser i klassrummet och pÄ fÀltet. Omgivningens instÀllning till valet av utbildning varierar, likasÄ har killarna delade Äsikter om vilka som fÄr störst utrymme i klasserna,tjejerna eller killarna.

Syftet med denna studie var att undersöka om rasistiska fördomar förekommer pÄboenden för ensamkommande flyktingbarn, bÄde bland personal och mellan ungdomar,samt hur boendepersonalen förhÄller sig till detta. Vi frÄgade boendepersonalen om deupplevt situationer, bÄde pÄ och utanför boendet, som uttryck för rasistiska fördomaroch hur dessa i sÄ fall har kunnat yttra sig. Vi frÄgade ocksÄ om boendepersonalen anseratt eventuella rasistiska fördomar Àr nÄgot problematiskt och som pÄverkar dem i derasarbete. Vi ville dessutom ta reda pÄ om och pÄ vilket sÀtt boendepersonalen i sitt arbetemed ungdomarna tar hÀnsyn till deras kulturella bakgrund samt vilka hinder respektivemöjligheter ungdomarna möter för att bli delaktiga i det svenska samhÀllet. Vi hargenomfört kvalitativa intervjuer med boendepersonal som arbetar medensamkommande flyktingbarn.

Denna C-uppsats Àr en forskningsöversikt över Àmnet ledarskap och genus i socialt arbete. Syftet med denna forskningsöversikt Àr att analysera nio vetenskapliga artiklar inom detta omrÄde för att fÄ en översikt över ny forskning ifrÄn 2000-talet. Detta gÀller forskning som söker att förstÄ varför det Àr viktigt med genus i ledarskapet, inom det sociala arbetet. De valda artiklarna Àr publicerade pÄ 2000-talet, ifrÄn Är 2001 fram till Är 2012, detta för att samla sÄ ny och fÀrsk data som möjligt inom ÀmnesomrÄdet. Syftet Àr Àven att besvara tvÄ frÄgestÀllningar; 1.