The aim of this qualitative study was to investigate the social identity of students at upper secondary school for physically disabled students. The youths I drew my attention to suffered from severe physical disabilities and therefore received specially adapted education in small classes, but integrated at an ordinary upper secondary school.By "social identity" I mean how the students view themselves as a group, how they value their membership of the group and how they relate to non-disabled students at school. I wanted to investigate the connections between these students' social identity and the problems of marginalization of disabled people in society.According to qualitative methods I interviewed five physically disabled students, aged 18-19, at upper secondary school level taking part of especially adapted education. The study showed that these students regarded themselves as a segregated group at school. None of them associated with non-disabled students at school.

I detta arbete har vi undersökt hur terapeuter som behandlar vÄldsutsatta kvinnor beskriver sitt behandlingsarbete, sina förstÄelser av vÄld och sitt terapeutiska förhÄllningssÀtt, samt hur dessa förstÄelser och förhÄllningssÀtt förvaltas i deras terapeutiska praktik. UtgÄngspunkten har varit kritiska och feministiska perspektiv pÄ psykologi och psykologisk praktik. Sex semi-strukturerade intervjuer ligger till grund för datainsamlingen. Data har analyserats med diskursivt fÀrgad tematisk analys, vilket resulterade i temanaDen kritiska hÄllningen och Den kliniska hÄllningen. Vi tolkar det som att informanterna i sina utsagor under de tvÄ temana tillskriver feminism, genusvetenskap och maktstrukturer olika legitimitet som kunskapsfÀlt.

Tidigare forskning gÀllande skolkuratorer har visat att deras roll pÄ skolan Àr oklar och att deras arbete Àr relativt oreglerat. Den tidigare forskningen som gjorts, sÀrskilt i Sverige, Àr begrÀnsad och det finns mycket att utforska pÄ omrÄdet. Skolkuratorns handlingsutrymme Àr en aspekt av omrÄdet som Àr relativt outforskat. Syftet med studien Àr att undersöka skolkuratorns upplevelse och tolkning av sitt handlingsutrymme i sitt yrkesutövande. Studien har en kvalitativ inriktning.

Socialt stöd bidrar till mindre risk för yrkesrelaterad utbrÀndhet. Var tredje lÀrare uppvisar inom sina första arbetsÄr symptom pÄ utbrÀndhet. Syftet med föreliggande studie var att undersöka samband mellan socialt stöd och utbrÀndhet hos grundskolelÀrare. Totalt deltog 71 respondenter i Stockholm via enkÀter. Socialt stöd mÀttes via Berlin Social Support Scale och utbrÀndhet mÀttes med Shirom Melamed Burnout Measure.

Socialt stöd bidrar till mindre risk för yrkesrelaterad utbrÀndhet. Var tredje lÀrare uppvisar inom sina första arbetsÄr symptom pÄ utbrÀndhet. Syftet med föreliggande studie var att undersöka samband mellan socialt stöd och utbrÀndhet hos grundskolelÀrare. Totalt deltog 71 respondenter i Stockholm via enkÀter. Socialt stöd mÀttes via Berlin Social Support Scale och utbrÀndhet mÀttes med Shirom Melamed Burnout Measure.

Den hÀr uppsatsen handlar om hur ungdomar mellan 18 och 24 Är upplever att ha deltagit i ett arbetsmarknadsprojekt. Syftet Àr att fÄ ungdomarna att bli mer konkurrenskraftiga i samhÀllet och göra deltagarna mer attraktiva för arbetsgivare. Projektet Àr byggt pÄ grupprocessen, att dra nytta av varandra och att bygga nÀtverk med hjÀlp av varandra. Mitt syfte med uppsatsen Àr att se vilka metoder som ungdomsprojekt Kalix anvÀnder sig av och hur ungdomarna upplever projektet. För att fÄ svar pÄ frÄgorna sÄ har jag anvÀnt kvantitativa och kvalitativa metoder.

Föreliggande arbete ingÄr i ett större projekt av fyra enskilda arbeten om Sorgenfri industriomrÄde. De fyra delarna Àr: -Brukare: Boende -Brukare: SmÄföretag -Fastighetsföretag -Kontinentalbanan Detta arbete lyfter fram de boendes vardagskunskap, med ansats ur ett fenomenologiskt perspektiv. De inslag som de boende prioriterar om de fÄr vara med och planera ett nytt bostadsomrÄde bl.a. av: -Att det finns grönstruktur och naturliga mötesplatser -Att bostadsomrÄdet Àr tryggt ur bÄde sociala och fysiska aspekter -Att det finns nÀrservice i olika former - Att bostadsomrÄdet anpassas sÄ att kategoriboende ej uppstÄr -Att bostadsomrÄdet har en genomströmning av mÀnniskor, sÄ att det blir en levande stadsdel Den största vikten ligger pÄ de boende. För att fÄ fram de boendes vardagskunskap har participatoriska metoder anvÀnts.

Malmö högskola LÀrarutbildningen Skolutveckling och ledarskap Specialpedagogisk pÄbyggnadsutbildning Höstterminen 2007 Abstrakt Ingeborg Balhuizen. (2007). Vuxna med lÀs- och skrivsvÄrigheter. Strategi-er ? hinder och möjligheter.

Problem: En problematik i sjukvÄrden Àr att psykosociala problem sÀllan eller aldrig fÄngas upp av vÄrdpersonalen, att vara ung Àr en riskfaktor för att drabbas av psykosociala problem. Det Àr dÀrför av vikt för sjuksköterskan att ha kunskap om den psykosociala pÄverkan som unga kvinnor med bröstcancer upplever. Syftet: var att belysa unga kvinnors upplevelser av sin bröstcancer ur ett kosocialt perspektiv, relaterat till omvÄrdnad.Metod: En litteraturstudie, dÀr 14 kvalitativa och kvantitativa artiklar som svarade mot studiens syfte anvÀndes. Resultat och konklusion: Bröstcancern pÄverkade kvinnans relationer med de anhöriga bÄde positivt och negativt. De kroppsliga förÀndringar som uppstod till följd av bröstcancern skapade funderingar kring reproduktion, sexualitet och femininitet. De unga kvinnorna upplevde brist  pÄ anpassad information och anpassat stöd, de upplevde Àven att de förlorade sin identitet. RÀdslan för att dö eller Äterinsjukna prÀglade kvinnornas liv.

Sammanfattning Syftet med denna studie var att utifrÄn tidigare forskning mellan Ären 2004-2014, analysera och beskriva unga anhörigvÄrdares perspektiv pÄ sin situation. Studien analyserar och beskriver Àven litteraturen kring det anhörigstöd som samhÀllet erbjuder unga anhöriga med demenssjuka förÀldrar. De tvÄ frÄgestÀllningarna utgÄr frÄn de unga anhörigas perspektiv pÄ sin situation samt det anhörigstöd som samhÀllet har att erbjuda denna mÄlgrupp. Datamaterialet har samlats in genom att systematiskt granska tidigare kvalitativ forsking pÄ omrÄdet i form av en kvalitativ metasyntes. Studien visar bland annat att unga anhöriga upplever en komplex och pÄfrestande situation till följd av vÄrdandet av den demenssjuka förÀldern.

Företag har idag en stor press frÄn olika intressenter i samhÀllet pÄ att vara bÄde vinstdrivande och ta socialt och miljömÀssigt ansvar. Elbolag Àr speciellt pÄverkade dÄ de opererar i en bransch dÀr miljöfrÄgor har ett stort utrymme. Det Àr sÄledes intressant att undersöka huruvida ett av de ledande elbolagen pÄ den europeiska marknaden, Vattenfall, har reagerat pÄ de ökade pÄtryckningarna frÄn intressenter över tid. PÄ vilket sÀtt kan vi se en förÀndring i hur Vattenfall presenterar sitt CSR-arbete frÄn och med det att de började hÄllbarhetsredovisa Är 2001 fram till idag? För att besvara vÄr frÄgestÀllning har vi utfört en fallstudie dÀr vi analyserat Vattenfalls samtliga hÄllbarhetsredovisningar samt utfört intervjuer med deras Senior Advisor pÄ Sustainability Performance Monitoring och CSR-manager.

Denna uppsats syftar till att unders?ka hur unga konservativa m?n resonerar kring k?nsroller, j?mst?lldhet och feminism samt hur de motiverar sina st?ndpunkter. Tidigare forskning har visat att unga kvinnor och m?n skiljer sig alltmer i j?mst?lldhetsfr?gor, d?r unga kvinnor tenderar att inta mer progressiva positioner medan unga m?n i st?rre utstr?ckning uttrycker konservativa och kritiska h?llningar. Forskningen pekar p? flera m?jliga mekanismer och f?rklaringar till detta, men f?ngar i begr?nsad utstr?ckning hur unga konservativa m?n sj?lva resonerar och motiverar sina st?ndpunkter.

Syftet med studien var att analysera bistÄndsutredningar utifrÄn ett genusperspektiv för att undersöka om det finns nÄgra skillnader bÄde sprÄkligt och innehÄllsmÀssigt utifrÄn kön. VÄrt gemensamma intresse för genusfrÄgor och socialt arbete för individer med funktionsnedsÀttningar Àr anledningen till valet av studiens inriktning. Karin Barrons teori om att kvinnor och mÀn med funktionsnedsÀttningar inte tilldelas kön har inspirerat till studien.Med hjÀlp av socialkonstruktivism och ett genusperspektiv har empirin analyserats med en kvalitativ innehÄllsanalys. Studiens empiri bestÄr av bistÄndsutredningar enligt Lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade (SFS 1993:387) angÄende ansökan om personlig assistans. Utredningarna kommer ifrÄn en relativt stor kommun.Resultatet visar att sprÄket i bistÄndsutredningarna synliggör kön och skapar olika bilder av kvinnor och mÀn med funktionsnedsÀttningar.

Vi omges i vÄr vardag stÀndigt av bilder. Dessa spelar en roll för hur vi relaterar oss till omvÀrlden men ocksÄ hur vi ser pÄ oss sjÀlva. Idag Àr det enklare Àn nÄgonsin att ta och dela med sig av fotografier och detta spelar roll för skapandet av vÄr egen identitet.Mitt arbete stÀller frÄgan om hur profilbilden pÄ Facebook Àr en del av  identitetsskapande processer. Jag försöker svara pÄ frÄgan utifrÄn hur man ser pÄ sitt eget anvÀndande av profilbilden och vad man som anvÀndare kan lÀsa in för betydelser i andras bilder. Eftersom det finns en pÄgÄende debatt om ungas anvÀndning av sociala medier och bilder pÄ sig sjÀlva vill jag med detta arbete nyansera denna diskussion genom att beskriva de tankar och processer som ligger bakom unga och Àldre anvÀndares anvÀndande bilder av sig sjÀlva pÄ nÀtet.FrÄgan om ungas identitetsarbete har styrt bÄde uppsatsen och den konstnÀrliga gestaltningen.

Bakgrund: Sjuksköterskor innehar ett arbete som innebÀr omvÄrdnad och omhÀndertagande av patienter i sjukvÄrdssammanhang. I realiteten innebÀr detta Àven att sjuksköterskor mÄste vara förberedda om vissa patienter upplever obehag, Ängest och rÀdsla inför provtagning och injektioner genom nÄlstickning. Vissa patienter kan till och med uppleva reella fobikÀnslor inför en sÄdan situation. I dessa situationer Àr det bra om olika tekniker och metoder finns att tillgripa för att avhjÀlpa patientens rÀdsla i den mÄn det Àr möjligt. Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur vanlig rÀdslan för nÄlar Àr bland patienter samt att utreda hur och pÄ vilket sÀtt en sjuksköterska kan bete sig och interagera med patienter för att avhjÀlpa denna rÀdsla.