Tidigare forskning om skapande verksamhet i socialt arbete berör ofta bara en form av skapande, riktad till en specifik mÄlgrupp som exempelvis konst eller trÀdgÄrdsodling för gruppen psykisk ohÀlsa eller teater för gruppen funktionshindrade. Denna studie syftar till att undersöka hur skapande verksamhet, oavsett form fungerar som metod i socialt arbete.Skapande verksamhet i socialt arbete, Àr en kvalitativ studie som bygger pÄ deltagares upplevelser av att anvÀnda sig av skapande metoder, inom det sociala arbetets verksamhetsfÀlt.Studiens teori utgÄr ifrÄn analysmetoden grounded theory och bygger pÄ intervjumaterial ifrÄn fyra fokusgrupper som representerar olika sociala verksamheter i Sverige.BÀttre sjÀlvförtroende, identitetsskapande och lÀttare integration i samhÀllet Àr nÄgra av slutsatserna som presenteras..

Ett Ànnu outforskat och mycket intressant omrÄde Àr frÄgor kring hur unga individer gÄtt tillvÀga för att skaffa sitt första arbete med koppling till vÀrdet av individens sociala kapital. Socialt kapital har idag, vid sidan av individens utbildning, en avgörande roll för individens position pÄ arbetsmarknaden. Syftet med denna studie har varit att undersöka hur socialt kapital ackumulerats hos SamhÀlls- och kulturanalytiker och vidare hur det ackumulerade sociala kapitalet har pÄverkat deras möjligheter att skaffa ett arbete efter avslutad utbildning. Tyngdpunkten har varit att studera hur processen gestaltat sig frÄn deras examen tills dess att de har fÄtt sin första anstÀllning som SamhÀlls- och kulturanalytiker. I denna uppsats har vi anvÀnt oss av en flerfaldig strategimetod, vilket inneburit att vi kombinerat en kvalitativ och kvantitativ metod, totalt har femton intervjuer respektive femton enkÀter genomförts.

Tidigare forskning om skapande verksamhet i socialt arbete berör ofta bara en form av skapande, riktad till en specifik mÄlgrupp som exempelvis konst eller trÀdgÄrdsodling för gruppen psykisk ohÀlsa eller teater för gruppen funktionshindrade. Denna studie syftar till att undersöka hur skapande verksamhet, oavsett form fungerar som metod i socialt arbete.Skapande verksamhet i socialt arbete, Àr en kvalitativ studie som bygger pÄ deltagares upplevelser av att anvÀnda sig av skapande metoder, inom det sociala arbetets verksamhetsfÀlt.Studiens teori utgÄr ifrÄn analysmetoden grounded theory och bygger pÄ intervjumaterial ifrÄn fyra fokusgrupper som representerar olika sociala verksamheter i Sverige.BÀttre sjÀlvförtroende, identitetsskapande och lÀttare integration i samhÀllet Àr nÄgra av slutsatserna som presenteras..

Syftet med undersökningen Àr att genomföra en deskriptiv studie av tvÄ nÀtverk inom densvenska fredsrörelsen och deras arbete samt undersöka hur de förhÄller sig till social rÀttvisa ochsocialt arbete. Den metod som anvÀnts Àr kvalitativ, och datainsamling har skett via kvalitativaintervjuer med fyra respondenter. Det framkommer i dessa intervjuer att respondenterna Àrorganiserade i nÀtverk och en del av den Svenska fredsrörelsen. De anvÀnder sig ibland av civilolydnad i symboliskt syfte för att stimulera till dialog kring frÄgor som vapenexport ochavrustning. Respondenterna stÄr i sitt arbete för jÀmlikhet, solidaritet och deltagande.

Studiens syfte Àr att öka kunskapen om hur unga vuxna utvecklar kunskap och kompetens om eget boende och vuxen liv utifrÄn ett sociokulturellt perspektiv och begreppen delaktighet, social praktik och handlingserbjudande. De unga vuxna som ingÄr i studien lever i eget boende genom socialbistÄndet Ungbo i Halmstad.   Studien Àr kvalitativ och datainsamlingen skedde löpande under fyra mÄnader genom chatt, intervjuer och observationer. Resultatet visar att de unga vuxna utvecklar kunskap och kompetens pÄ egen hand och genom egna erfarenheter utan nÄgon större tillgÄng till sociala praktiker med socialrÄdgivare eller andra. Centralt Àr de unga vuxnas stora brist pÄ lÀrsituationer och artefakter inom det efterfrÄgade kunskaps- och kompetensomrÄdet vilket försvÄrar etableringsprocessen in i vuxenlivet.  Förslag till framtida forskning Àr implementering av pedagogik i teori och praktik inom socialbistÄndsinsatser..

Vi vill genom denna studie fördjupa vĂ„r kunskap om olika motiv till varför en individ frivilligt vĂ€ljer att lĂ€gga ner mĂ„nga oavlönade timmar i en socialt inriktad frivilligförening för Ă€ldre och funktionshindrade. Som förening har vi valt VĂ€ntjĂ€nsten för att vi anser att denna Ă€r ett bra exempel pĂ„ en förening som utför frivilligt socialt arbete för de Ă€ldre. Vi anser Ă€ven att medlemmarna i VĂ€ntjĂ€nsten har engagerat sig i frivilligt socialt arbete i mĂ„nga Ă„r och kan pĂ„ sĂ„ vis förmedla sina motiv till att börja, fortsĂ€tta samt eventuellt ha svĂ„rt för att avbryta sitt engagemang. Syftet med studien Ă€r att genom semistrukturerade intervjuer nĂ„ fram till vad det Ă€r som motiverar en vĂ€ntjĂ€nstare att börja, fortsĂ€tta samt eventuellt har svĂ„rt för att avbryta sitt uppdrag? Samt studera om motiven har förĂ€ndrats genom tiden. Vad finns det för olika motiv till att en individ engagerar sig i socialt frivilligt arbete fortsĂ€tter i mĂ„nga Ă„r och kan ha svĂ„rt för att avbryta sitt engagemang? Är det samma motiv för att börja, fortsĂ€tta och eventuellt ha svĂ„rt för att avsluta det frivilliga engagemanget eller kan de skilja sig Ă„t?.

Studien avser coaching inom socialt arbete med socialkonstruktionistisk utgÄngspunkt. Coachingen bedrevs inom projektet "StÀrkt skydd för utsatta barn", LÀnsstyrelsen i SkÄne lÀn. Studien syftade till att utforska med vilken mening och betydelse som coachingen anvÀndes inom kontexten av socialt arbete. I studien berÀttas om hur coachingen inneburit utveckling av och lÀrande av metoder och tekniker men framför allt personlig och professionell utveckling för deltagande socialsekreterare. Coachingen omtalas frÀmst som öppna dialoger - involverande dialogiska samtal -med utforskande förhÄllningssÀtt initierat av coachen genom olika frÄgestÀllningar och gemensamma reflektioner.

Syftet med denna studie Àr att undersöka diskurser inom det sociala vÀlfÀrdsarbetet utifrÄn ideologiskt politiska aspekter. Studien grundar sig pÄ artiklar och publikationer frÄn ideologiskt förankrade tidskrifter och organisationer. I arbetet har vi inspirerats av Faircloughs (2003) kritiska diskursanalys, dÄ den inte enbart fokuserar pÄ diskurs utan Àven strukturerna som pÄverkar den. I studien kan vi se hur liberala och socialistiska ideal Àr dominerande inom vÀlfÀrdsdebatten. Dessa har kommit att bilda tvÄ olika diskurser som konkurrerar med varandra om att bli dominerande gÀllande hur vÀlfÀrden ska bedrivas.

Syftet med vÄrd och omvÄrdnad Àr att bota sjukdom, lindra lidande samt förebygga ohÀlsa. Det Àr viktigt att vÄrdpersonal kontinuerligt uppdaterar sina kunskaper samt att de arbetar utifrÄn ett vetenskapligt förhÄllningssÀtt för att kunna erbjuda hög kvalitet och sÀker vÄrd för patienter. Det Àr inte bara vÄrdpersonalens skyldighet att bedriva vÄrd utifrÄn vetenskap och beprövad erfarenhet utan det Àr Àven vÄrdledningens ansvar att skapa förutsÀttningar för att uppdaterade evidensbaserade kunskaper ska kunna integreras i det dagliga omvÄrdnadsarbetet. Syftet med denna studie Àr att beskriva hur vÄrdenhetschefer pÄverkar vÄrdkvalitet genom att frÀmja anvÀndning av evidensbaserad praktik i omvÄrdnadsarbete. Studien Àr utförd som en allmÀn litteraturgenomgÄng, baserad pÄ tio vetenskapliga artiklar.

I socialt arbete finns det flertalet lagar, riktlinjer och regler som pÄverkar socialarbetares förhÄllningssÀtt gentemot deras klienter. Inom kommunalt utredningsarbete representerar socialarbetarna en myndighet och deras arbete genomsyras av en maktobalans som existerar mellan dem och klienterna. Maktobalansen uppenbaras av att socialarbetaren har lagar som ger dem maktbefogenheter att ingripa i mÀnniskors liv och bestÀmma över beslut som rör deras klienter oavsett om klienterna sjÀlva vill det eller inte. UtifrÄn denna komplexa relation har studiens syfte vÀxt fram; att undersöka hur socialarbetare beskriver sitt förhÄllningssÀtt gentemot sina klienter. En kvalitativ metod i form av fem semistrukturerade intervjuer har anvÀnds för att uppfylla studiens syfte.

För att uppfylla kraven pÄ kvalitetssÀkring samt evidensbaserad praktik mÄste hörapparatanpassning utvÀrderas objektivt. Syftet med studien Àr att redovisa nya forskningsresultat gÀllande objektiv utvÀrdering av hörapparater med hjÀlp av hörselgÄngsmÀtning, samt att beskriva en modern, evidensbaserad och kliniskt anvÀndbar metod för de vanligaste typerna av elektro-akustiska hörapparater med olika typer av insats. Studien bestÄr av en allmÀn litteraturstudie som beskriver tidigare rekommendationer samt en systematisk litteraturstudie dÀr nya rön gÀllande metodiken vid hörselgÄngsmÀtning presenteras. UtifrÄn hörselgÄngsmÀtningens olika delmoment undersöker studien vilka konsekvenser de nya rönen har för utförandet vid hörselgÄngsmÀtning. I slutsatsen presenteras en metod för objektiv utvÀrdering av moderna hörapparater..

Som en följd av generationsvÀxlingen kommer chefspositioner i arbetslivet att ersÀttas av yngre generationer. Med bakgrund av detta Àr syftet med denna studie att undersöka och skapa förstÄelse för unga chefers förestÀllningar om och förhÄllningssÀtt till arbete ocharbetsliv. Detta inom aspekter som arbetsförhÄllanden, krav, ung i chefsrollen samt förhÄllandet mellan arbetsliv och privatliv. Det empiriska materialet samlades in genom semistrukturerade intervjuer med sju informanter. Urvalsmetoden var ett snöbollsurval.Studien visar att unga chefers arbetsförhÄllanden innebÀr stressiga arbetsdagar med mÄnga arbetsuppgifter.

Syftet med denna studie Àr att undersöka hur sociala faktorer pÄverkar unga mÀn att ta sig ur en kriminell livsstil. De sociala faktorerna som undersökts presenteras i tre teman:familjeförhÄllanden, umgÀngeskrets och sysselsÀttning. Studien prÀglas av en kvalitativ ansats och semistrukturerade intervjuer med fyra informanter har genomförts för att samla datamaterial. Teorierna som sedan anvÀnts för att analysera datamaterialet Àr social kontrollteori grundad av Travis Hirschi (1969) och socialt kapital utifrÄn Richard K. Moule Jr., Scott H.

Denna uppsats handlar om kuratorers kÀnslomÀssiga upplevelser i mötet med cancerpatienter i livets slutskede. Fyra kuratorer pÄ Karolinska universitetssjukhuset i Solna och tvÄ frÄn Södersjukhuset intervjuades utifrÄn en semistrukturerad intervjuguide. Uppsatsen har en kvalitativ induktiv ansats. FrÄgestÀllningar handlar om vilka kÀnslor som uppkommer i möten med döende cancerpatienter och hur kuratorer hanterar dessa kÀnslor. Intervjuguiden berör tvÄ omrÄden; svÄrigheter och möjligheter och hanterbarhet av kÀnslor.

I samband med att vÄr senaste lÀroplan lpo 94 (LÀroplan för det obligatoriska skolvÀsendet, förskoleklassen och fritidshemmet) togs i bruk, skedde en förÀndring frÄn en regelstyrd till en mÄl- och resultatstyrd skola. I nuvarande lÀroplan anges mÄl och vÀsentliga riktlinjer, medan anvisningar om metoder och stoff och om hur undervisningen ska organiseras saknas. Detta stÀller stora krav pÄ lÀraren, som bÄde personligen och tillsammans med kollegor och sina elever ska kunna tolka och i praktiken genomföra de intentioner som ges uttryck för i styrdokumenten.Syftet med denna undersökning var att fördjupa förstÄelsen av relationen mellan styrdokumentens intentioner och praktiken i skolan. För att komma Ät den förstÄelsen gjorde vi en kvalitativ undersökning, dÀr vi intervjuade fyra stycken lÀrare i grundskolans tidiager Är om hur de uppfattar sitt arbete utifrÄn Lpo 94. I intervjuerna belystes arbete med planering, arbete med lokala arbetsplaner och hur lÀrarna uppfattar Lpo 94.