Syftet med vÄrt arbete var att fÄ en inblick i hur verksamma lÀrare i förskoleklass arbetar genusmedvetet med undervisningens innehÄll i praktiken. För att fÄ reda hur det ser ut i verksamheten genomförde vi en kvalitativ studie dÀr vi anvÀnde oss av semistrukturerade intervjuer. Vi intervjuade tio lÀrare med varierade Äldrar pÄ sex olika skolor.  Den genusmedvetenhet som lÀrarna lyfte fram kan knytas till följande kategorier: se individen, synliggöra och diskutera skillnader, bryta könsmönster, arbeta könsneutralt, lÀrarnas tankemönster samt tillvaron utanför förskoleklassen. VÄr slutsats blev att lÀrare behöver fÄ mer kunskap och fortbildning i form av en teoretisk grund som kan hjÀlpa att sammanfoga teori och praktik nÀr det gÀller att kunna arbeta mer genusmedvetet i verksamheten..

Studien undersöker Peter von Möllers agerande inom jordbruksutvecklingen i teori och praktik för Ären 1831-1883, en tid som i Sverige sammankopplas med det allra mest intensiva skedet av den agrara revolutionen. Von Möllers egna skrifter utgör grunden för undersökningens jordbruksteoretiska del. Det praktiska jordbruket pÄ von Möllers gods, i Skottorp, har studerats utifrÄn ett flertal kvantitativa metoder i godsarkivets material. Studien syftar till att beskriva teori och praktik samt finna de sammanlÀnkande kopplingarna dem emellan. Det ges ocksÄ jÀmförande utblickar mot regional och nationell utveckling för samma tid.

Barn och unga pÄverkas i stor utstrÀckning av politiska beslut som fattas inom kommuner. MÄnga av de unga upplever att de inte kan vara med och pÄverka dessa beslut. Barn och unga som upplever att deras Äsikter inte efterfrÄgas eller inte tas pÄ allvar kan kÀnna sig utanför samhÀllet, det kan ocksÄ leda till att de inte kÀnner tillit till det system som finns. UngdomsrÄd Àr en form av inflytandeforum som ger ungdomar möjlighet till politisk pÄverkan Àven för de ungdomar som inte uppnÄtt Äldern för röstrÀtt. 2005 beslutades det i en Norrbottenskommun att ett ungdomsrÄd skulle inrÀttas för att Àven de unga i kommunen skulle fÄ möjlighet att vara delaktiga i de beslut som fattas i kommunen.

Syftet med denna studie var att undersöka vilka upplevelser unga vuxna har betrĂ€ffande den virtuella gemenskapen pĂ„ Internet communities och hur det pĂ„verkar deras hĂ€lsa och lĂ€rande. Studien grundar sig pĂ„ folkhĂ€lsopedagogiskt perspektiv och bygger pĂ„ en kvalitativ studie. Under genomförandet av arbetet har Ă„tta individer deltagit i individuella intervjuer. I bakgrunden belyser jag hur den teknologiska utvecklingen förĂ€ndrar det sociala samspelet i samhĂ€llet. Ökande kommunikation via Internet communities har bidragit till att mĂ€nniskor kan ha större sociala nĂ€tvĂ€rk utan fysiska hinder.

Abstract: Denna studie belyser försörjningsstödet i Malmö Stad ur ett personalperspektiv. Studiens frÄgestÀllningar Àr: Vad som en gÄng fick handlÀggarna att söka sig till att arbeta inom försörjningsstödet? Vilka deras drivkrafter idag Àr dÄ de arbetar i verksamheten? Vad som skulle fÄ dem att vilja stanna kvar pÄ sina respektive tjÀnster? Studien Àr en kvalitativ undersökning dÀr 16 stycken handlÀggare inom försörjningsstödet fördelade pÄ samtliga 10 stadsdelsförvaltningars enheter för försörjningsstöd Àr representerade. Syftet med studien Àr att lyfta fram handlÀggarnas röster. Dessa resultat kan vidare anvÀndas som ett verktyg vilket jag valt att definiera delaktighet för att framförallt kunna verksamhetsutveckla försörjningsstödet med fokus pÄ stabil personalkontinuitet.

Syftet med studien Àr att undersöka hur elever i Äk 5 uppfattar det egna arbetet i skolan. Syftet inbegriper ocksÄ hur samma elever upplever deltagande och inflytande i det sjÀlvstÀndiga arbetet. Vi har anvÀnt oss av en kvalitativ forskningsmetod dÀr vi intervjuat 10 elever pÄ tvÄ olika skolor. I vÄr studie har vi funnit att individualisering Àr nÄgot som prÀglar dagens undervisning i skolan i mer eller mindre utstrÀckning. Detta symboliseras ofta av ett arbetssÀtt vid benÀmningen eget arbete dÀr eleven fÄr arbeta sjÀlvstÀndigt.

Den hÀr uppsatsen handlar om hur lÀrare tÀnker kring att omsÀtta teorier i praktiken. Vi har gjort en kvalitativ studie vars syfte Àr att skapa en förstÄelse för hur man kan arbeta i utformandet av undervisning. Genom samtalsintervjuer har vi sökt svar pÄ vÄra frÄgestÀllningar och sedan har vi stÀllt dem mot tidigare forskning. I vÄr analys har vi kategoriserat resultatet utifrÄn teman som vi funnit i den teoretiska genomgÄngen och respondenternas svar. I analysen har vi sedan teoretiserat resultatet utifrÄn Vygotskijs teorier kring den nÀrmaste utvecklingszonen, Piagets teorier kring aktiva arbetssÀtt och intuitiva metoder, Runessons praktiska teori, Claessons översikt pÄ teorins plats i praktiken, Mossberg-Schullerqvist och Olin-Schellers systematiska koppling mellan teori och praktik, SÀljös teorier kring betydelsen av att ha förestÀllningar om lÀrande, Jank och Meyers teorier kring handlingskompetens och Lindström och Pennlerts teorier kring att lÀrare behöver vetenskaplig kunskap för att kunna omsÀtta teorier i praktiken.

Kognitiv beteendeterapi har pÄ senare Är fÄtt allt större spridning i socialt och psykologiskt behandlingsarbete i Sverige. Det finns idag en uppsjö av KBT-baserade program som riktar sig till olika mÄlgrupper, och en sÄdan mÄlgrupp Àr kriminella killar i ungdomsÄren. MÄnga behandlingshem som riktar sig till denna mÄlgrupp sÀger sig anvÀnda KBT. I vÄr studie undersöker vi hur fyra olika hem för vÄrd eller boende (HVB) anvÀnder dessa metoder. För den teoretiska referensramen har vi sammanfattat olika studier, frÀmst metaanalyser, som med stor samstÀmmighet beskriver olika riktlinjer för hur KBT bör praktiseras med denna mÄlgrupp för att bli en effektiv behandlingsmetod.

I dagens Sverige Àr det brist pÄ arbete inom ett stort antal yrkesomrÄden. Detta leder till att mÄnga med akademisk utbildning har svÄrt för att hitta arbete inom sitt kompetensomrÄde. Troligtvis Àr detta pÄfrestande för de arbetslösa akademikerna med mÄnga Ärs studerande och eventuella studieskulder bakom sig. Att arbetslöshet Àr en ohÀlsodeterminant vet vi, men vad vi har undersökt Àr hur den pÄverkar den upplevda hÀlsan och i vilken utstrÀckning, hos unga med en examen frÄn universitet eller högskola. Detta har vi gjort genom en kvalitativ intervjustudie.

Abstract: Denna studie belyser försörjningsstödet i Malmö Stad ur ett personalperspektiv. Studiens frÄgestÀllningar Àr: Vad som en gÄng fick handlÀggarna att söka sig till att arbeta inom försörjningsstödet? Vilka deras drivkrafter idag Àr dÄ de arbetar i verksamheten? Vad som skulle fÄ dem att vilja stanna kvar pÄ sina respektive tjÀnster? Studien Àr en kvalitativ undersökning dÀr 16 stycken handlÀggare inom försörjningsstödet fördelade pÄ samtliga 10 stadsdelsförvaltningars enheter för försörjningsstöd Àr representerade. Syftet med studien Àr att lyfta fram handlÀggarnas röster. Dessa resultat kan vidare anvÀndas som ett verktyg vilket jag valt att definiera delaktighet för att framförallt kunna verksamhetsutveckla försörjningsstödet med fokus pÄ stabil personalkontinuitet.

I vÄrt examensarbete har syftet varit att frÀmja utvecklingsmöjligheterna i flickors och pojkars emotionella sprÄkförmÄga i tal och skrift genom att arbeta intensivt med skönlitteratur, skrivövningar och drama i skolan. De metoder vi har valt för att mÀta resultatet av vÄrt arbete Àr processkrivning i uppsatsform dÀr vi mÀtte antalet adjektiv och adverb samt en utvÀrdering av grupparbete med frÄgeformulÀr..

Magnusson, C. VÄrdpersonalens upplevelser av att arbeta med en vÄrdhund. Examensarbete i socialt arbete 15 högskolepoÀng. Malmö högskola: Fakulteten för hÀlsa och samhÀlle, institutionen för socialt arbete, 2015. Denna uppsats syftar till att beskriva hur vÄrdpersonalen upplever arbetet tillsammans med vÄrdhunden samt vilka effekter vÄrdpersonalen upplever att vÄrdhunden kan medföra för vÄrdtagare med en demenssjukdom. VÄrdhunden Àr ett relativ nytt fenomen i Sverige och av 300 kommuner antas 20 av dessa implementerat hunden i vÄrden. Tidigare forskning visar att vÄrdhunden kan lindra depression, öka den fysiska aktiviteten, förstÀrka minnet, öka förmÄgan till socialt samspel samt stÀrka sjÀlvförtroendet för den Àldre med en demenssjukdom.

Bakgrund: L?ngvarig sm?rta ?r ett komplext tillst?nd med biologiska, psykologiska och sociala dimensioner som p?verkar funktion, vardag och livskvalitet. Behandling inkluderar l?kemedel, multimodal rehabilitering och psykologiska metoder. Digitala interventioner och sm?rtskolor erbjuder flexibel, evidensbaserad v?rd som kan f?rb?ttra sm?rtupplevelse, funktion och livskvalitet, ?ven p? distans.

Studien syftar framför allt till att undersöka förskollÀrares praktiska metoder i sitt arbete med naturvetenskap och observera om/hur barngruppen influeras av dessa metoder. Studien baseras framförallt pÄ TvÄ intervjuer med förskollÀrare frÄn tvÄ olika förskolor och observation av deras respektive barngrupper Slutsatsen i korthet Àr att ett undersökande arbetssÀttet dÀr pedagogerna diskuterar tillsammans med barnen utifrÄn deras egna intressen, tankar och teorier verkar ge nyfikna barn som inte Àr frÀmmande för att dra egna slutsatser. BÄde baserade pÄ sina egna erfarenheter och teorier, men Àven utifrÄn andras, barns som vuxnas..

Syftet med detta arbete Àr att undersöka vad det finns för möjliga strategier för att utveckla ackordspel pÄ jazzgitarr och hur de praktiskt kan tillÀmpas. Den frÄgestÀllning jag har valt att arbeta utifrÄn Àr sÄledes:Vad finns det för strategier att utveckla ackordspel för jazzgitarr och hur kan de tillÀmpas i praktiken?Till min hjÀlp har jag tagit litteratur och material frÄn jazzgitarrister som Àr vÀlkÀnda inom detta omrÄde, Ted Greene, Jimmy Wyble och Allan Holdsworth. Jag har ocksÄ anvÀnt mig av litteratur som behandlar musikteori med jazzinriktning.I linje med de förhÄllningssÀtt som finns inom konstnÀrlig forskning har jag utformat den metod jag har anvÀnt mig av efter följande tre steg:1. 2.