Den hÀr uppsatsen vill exemplifiera och beskriva hur interaktionen mellan mÀnniskor och djur kan anvÀndas i socialt arbete. Genom kvalitativa intervjuer med professionella som anvÀnder djur i vardagen. Allt frÄn vÄrdhundar hos dementa pÄ Àldreboende till ridhÀstar för att hjÀlpa unga med sjÀlvdestruktivt beteende, har vi funnit gemensamma effekter som djuret bidrar med i inter-aktionen. Genom att applicera teorier som social pedagogik, makt och symbolisk interaktionism försöker vi tydliggöra interaktionen och vad som sker utifrÄn olika teoretiska perspektiv. Ur resultatet kommer vi presentera djurets olika funktioner och roller som icebreaker, motivations verktyg, skapare av sammanhang och signifikant andre.

 The purpose of this study is to examine how individuals' social capital can affect the opportunities for finding a job. That is, what benefits social contacts can provide in the hunt for a new job. The main questions that will be answered throughout this study are:- Of what importance are social contacts when looking for a job?- What are the advantages and disadvantages that the respondents present with recruitment thru informal channels/social contacts?-What are the advantages and disadvantages that social contacts can provide in terms of personal recommendations when looking for a job according to the recruiters?The study is based on five qualitative interviews with mainly recruiters from various parts of the labor market. The collected empirical data that the study has yielded indicate that individuals' social capital of the highest degree is crucial for the opportunities they have to find a job.

Att vara anstÀllningsbar innebÀr att ha den kompetens och andra attribut som krÀvs för att kunna skaffa sig ett arbete. Den sjÀlvupplevda anstÀllningsbarheten varierar beroende pÄ en mÀngd olika faktorer. Vissa individer har svÄrare för att etablera sig pÄ arbetsmarknaden, till exempel unga och personer med funktionsnedsÀttning. Syftet med denna studie var att undersöka hur unga vuxna med autismspektrumtillstÄnd upplever sin anstÀllningsbarhet samt vilken betydelse det tillskrivs dem i arbetsliv och privatliv. Data samlades in genom semi-strukturerade intervjuer och analyserades tematiskt.

SAMMANFATTNINGBakgrundHudcancer a?r en av Sveriges vanligaste cancerformer. Omkring 50 000 ma?nniskor insjuknar varje a?r i de tre olika hudcancerformerna basalcellscancer, skivepitelcancer och malignt melanom. Forskning har konstaterat att hudcancer a?r en av de mest o?kande cancerformerna i Sverige samt att tidig diagnos a?r viktigt fo?r o?verlevnadsmo?jligheterna.

Syftet var att undersöka hur chefer och medarbetare upplever att stödet Àr anpassat för att hjÀlpa unga vuxna med lindrig intellektuell funktionsnedsÀttning, samt om det behöver förbÀttras för framtiden. Det genomfördes med kvalitativ ansats dÀr tvÄ chefer och tvÄ omsorgsassistenter intervjuades med stöd av en intervjuguide. Intervjuguiden tÀckte de fyra teman normalisering, identitet, utanförskap och socialt tillhörighet. Resultatet analyserades via en induktiv tematiserings metod och via teorierna KASAM och empowerment. Det mest framtrÀdande resultatet var att informanterna Àr ense om att stödet har brister och inte Àr anpassat till den valda mÄlgruppen, speciellt nÀr det kommer till sjÀlvbestÀmmande, familjebildning och arbetsmarknaden..

Syftet med föreliggande kvalitativa studie var att undersöka kvinnors vÄld mot mÀn i nÀra relationer. Undersökningen bestod av fem intervjuer med vÄldsutsatta mÀn i nÀra relationer. Dessa analyserades med hjÀlp av tidigare forskning samt viktimologi, genusteori och Connells maskuliniteter som teoretiska utgÄngspunkter. Under arbetets gÄng framtrÀdde tre teman, vilka var mÀnnens upplevelser och erfarenheter av: vÄld i nÀra relationer, hjÀlpinsatser och bemötande samt mÀnnens syn pÄ maskulinitet och manlighetsnormer. Resultatet visade i vilken omfattning vÄld utövas mot mÀn samt vilken form av vÄld som var den mest förekommande.

Syftet med denna studie Àr att undersöka hur unga vuxna som befinner sig i utanförskap eller i riskzonen för utanförskap upplever sin situation, och hur de skapar identitet utifrÄn denna. Vi har genomfört sex stycken kvalitativa intervjuer för att fÄ svar pÄ vÄra frÄgestÀllningar. En intervjuguide utformades som underlag för intervjuerna. Fyra av respondenterna bor i ett utanförskapsomrÄde, och samtliga var arbetslösa vid intervjutillfÀllet. Vidare har alla förutom en av vÄra respondenter en utlÀndsk bakgrund.

SammanfattningSyftet med detta arbete har varit att undersöka hur lÀrare arbetar med tidig lÀs- och skrivinlÀrning, hur det praktiska förhÄller sig till det teoretiska och slutligen hur deras arbete stÀller sig i förhÄllande till styrdokumenten, det vill sÀga dagens lÀroplan.Detta arbete berör Àven svenskundervisningens historiska utveckling, kortfattad definition av lÀsning och skrivning, arbetsmiljö, teorier om inlÀrning och olika arbetsmetoder.Intervjuerna som gjordes till detta arbete har skett i form av kvalitativa samtal. De intervjuade pedagogerna arbetar allesammans pÄ lÄgstadiet.Resultatet av undersökningen Àr att lÀrare inte kan arbeta med lÀs- och skrivinlÀrning efter en fÀrdig mall. LÀrare mÄste anpassa sig sjÀlc, material och arbetsmetod efter barngruppen och dess individer. Ingen arbetsmetod anvÀnds uteslutande, utan en lÀrares uppgift bestÄr i att plocka de bÀsta delarna ur varje metod för att sedan komponera egna arbetssÀtt som passar sÄvÀl lÀrare som mÄlgrupp. Alla lÀrare arbetar med samma mÄlstyrning, Lpo 94, men vÀgarna till mÄlen varierar lika mycket som det finns lÀrare..

En ökad handel med Kina har inneburit att fler svenskar arbetar och bor dĂ€r tillfĂ€lligt. Det betyder att det finns intresse att undersöka kulturella skillnader för att underlĂ€tta anpassningar vid arbete och fritid. Åtta personer med erfarenhet av att arbeta och leva i Kina intervjuades. Resultatet visade pĂ„ betydande skillnader i kommunikation, tidsuppfattning, organisation, relationer och socialt beteende. KommunikationssvĂ„righeter fanns bĂ„de under arbete och vid fritid vilket berodde pĂ„ sprĂ„ket i sig samt olika kommunikationsstilar.

Syftet med studien var att genom att beskriva och diskutera tre teoretiska perspektiv pÄ jaget och mÀnniskan, samt genom att jÀmföra och integrera dessa perspektiv med varandra, öka förstÄelsen för mÀnniskans identitet. Syftet var ocksÄ att undersöka pÄ vilket sÀtt en sÄdan förstÄelse har relevans för mötet med klienten inom ramen för socialt arbete. FrÄgestÀllningarna var: 1. Hur beskrivs och diskuteras mÀnniskans identitet i existentialistiskt, socialkonstruktionistiskt respektive psykodynamiskt perspektiv? 2.

Studiens syfte Àr att belysa hur fyra unga individer, i Älder 18- 25 resonerar kring sin valprocess retrospektivt och i nutid. Studien har fokus pÄ individens egna berÀttelser, dvs. erfarenheter, förvÀntningar och drömmar om framtiden. Den illustrerar Àven individens syn pÄ samhÀllets stödjande funktioner i samband med studie- och yrkesval. För studien tillÀmpas en induktiv kvalitativ metod.

BaskettrÀnarna i klubben upplever att de kan pÄverka verksamheten och att deras engagemang gör skillnad för de basketspelande barnen och ungdomarna, för klubben och för sin egen personliga utveckling. TrÀnarna erfar att det Àr lÀttare att pÄverka och ha inflytande i den interna trÀnarrollen Àn i den externa trÀnarrollen. Omgivningens individer gör skillnad pÄ trÀnarna och bemötandet trÀnarna fÄr upplevs vara beroende av vilket kön, vilken Älder och vilken etnicitet trÀnarna har. Inom basketklubben upplever trÀnarna att det finns en lyhördhet och öppenhet för varandras olikheter, dels pÄ grund av att alla kÀnner alla i klubben och för att det finns ett socialt klimat och en tydlighet i organisationens beslutsprocesser som gör att trÀnarna upplever att de kan pÄverka verksamheten och att deras engagemang Àr viktigt och meningsfullt. Syftet med uppsatsen Àr att genom kvalitativa intervjuer med unga baskettrÀnare och öppna observationer i en stockholmsbaserad basketklubb problematisera och se nÀrmare pÄ hur de unga idrottsledarna anser sig ha möjlighet att kunna pÄverka mer Àn sjÀlva idrottsutövandet inom ramen för sitt engagemang.

En sexuellt överförbar infektion (STI) kan drabba alla mÀnniskor vid oskyddat sex oberoende av Älder, kön och sexuell lÀggning. Unga vuxna mellan 20-29 Är Àr en speciellt utsatt grupp nÀr det gÀller att smittas av en STI. De vanligaste STI bland unga vuxna Àr klamydia, kondylom och genital herpes och obehandlade kan dessa infektioner leda till komplikationer och infertilitet. Syftet med studien var att undersöka och belysa unga vuxnas kunskaper och attityder om STI. Som metod i studien har fokusgruppsintervjuer tillÀmpats.

Syftet med vÄr studie var att undersöka hur förskollÀrarna pÄ förskolor som har fÄtt utmÀrkelsen Skola för hÄllbar utveckling arbetar med hÄllbar utveckling i förskolan, ta reda pÄ hur förskollÀrares förstÄelse för hÄllbar utveckling ser ut och i vilken mÄn förskollÀrarna i sitt arbete utgÄr frÄn de tre aspekterna ekonomiskt, socialt och ekologiskt hÄllbar utveckling. Vi valde att anvÀnda oss av kvalitativa individuella intervjuer. Vi har intervjuat fem förskollÀrare frÄn tvÄ olika kommuner, varav tre stycken arbetade pÄ samma förskola men pÄ olikaavdelningar. Resultatet av vÄr studie visar bÄde pÄ likheter samt olikheter i förskollÀrarnas arbetssÀtt med hÄllbar utveckling i förskolan, dÀr temainriktat arbete, Ätervinning samt barns delaktighet Àr sÄdant som prÀglar förskolornas arbete. Barns delaktighet och medvetenhet om hÄllbar utveckling lyfts fram av förskollÀrarna som viktiga delar i deras förstÄelse av hÄllbar utveckling.

SammanfattningDenna kandidatuppsats a?mnar underso?ka hur rester av kolonialismens uppdelningar av ?vi? och ?dom? florerar i SVT:s nyhetsrapportering om flyktingar och asylso?kande. En verksamhet som har saklighet, folkbildning och opartiskhet som honno?rsord. Syftet a?r att ta reda pa? om, och i sa? fall hur SVT reproducerar koloniala, stereotypa fo?resta?llningar om dessa akto?rer som underordnade, annorlunda eller ?de Andra?.