The aim of this study was to describe and analyze how social workers working in social services using evidence based practice with special focus on the clients? experiences and wishes as source of knowledge in collecting information, assessment and decision. To get to the social workers experiences and descriptions we used a qualitative method with semistructured interviews. The empiric material of the study consists of eight interviews with social workers working in different social offices in different areas, in southern Sweden. The main result of this study was that social workers use clients? experiences and wishes differently in different parts of the investigations.

Uppsatsen handlar om hur landskapsarkitektur och vetenskap möts. FrÄgestÀllningarna som har arbetats efter Àr: ?Kan evidensbaserade lösningar anvÀndas för att möta utmaningar i den tÀta staden, och i sÄ fall vilka lösningar? Kan evidensbaserad kunskap anvÀndas som ett argumentationsverktyg för att ge landskapsarkitektur större legitimitet?? Arbetet bestÄr av en litteraturstudie som mynnar ut i exempel pÄ evidensbaserade lösningar, med stadsförtÀtning som utgÄngspunkt, samt en avslutande diskussionsdel. Ett undersökande av stadsförtÀtning har gjorts för att förstÄ hur stadens utveckling pÄverkas samt i vilken kontext landskapsarkitekter arbetar. Uppsatsen börjar med en bakgrund till stadsförtÀtningens uppkomst och syfte och delas sedan in i fyra perspektiv: det rumsliga, sociala, ekologiska och ekonomiska.

Den aktuella studien Àmnar identifiera verksamheten Origos framgÄngsfaktorer och undersöka dessa. I studiens inledningsskede utformades fem frÄgestÀllningar utifrÄn intentionen att bemöta detta syfte. FrÄgestÀllningarna Àr som följande: tillmÀts handledaren betydelse och i sÄ fall pÄ vilket sÀtt, tillmÀts gruppen av de andra unga individerna betydelse och i sÄ fall pÄ vilket sÀtt, vilken betydelse tillmÀts den individuella planen, vilken betydelse tillmÀts de individuella samtalen samt hur uppfattas verksamhetens struktur och innehÄll. En kvalitativ metod anvÀndes i form av öppna djupintervjuer utefter en allmÀn intervjuguide. Urvalet bestod av sex individer, tre unga kvinnor och tre unga mÀn i Äldrarna 19-28 Är.

VÀxande samhÀllskrav gör att unga kvinnor mÄr allt sÀmre. Psykiska problem Àr dubbelt sÄ vanligt bland unga kvinnor jÀmfört med unga mÀn visar allt fler rapporter. Den psykiska ohÀlsan bland barn och ungdomar har ökat markant sedan 1990-talet. Det Àr framför allt flickor och unga kvinnor som mÄr dÄligt.Forskningen har visat att nÀra hÀlften av flickorna pÄ högstadiet och gymnasiet Àrdrabbade av stressrelaterade psykosomatiska besvÀr som magont, huvudvÀrk eller sömnproblem. Syftet med denna studie Àr att beskriva och analysera unga elevers psykiska hÀlsa vid ett specifikt gymnasieprogram, vid en specifik gymnasieskola.För ÀndamÄlet anvÀndes en kvantitativ metod med deskriptiv inriktning.

MITTUNIVERSITETInstitutionen för Socialt Arbete    Ämne: Socialt arbete, C-kursHandledare: Ingrid Byberg  Sammanfattning: Syftet med denna studie var att titta nĂ€rmare pĂ„ Röda korsets sociala arbete i förhĂ„llande till Erik Blennbergers teori. Tolkningsmetod har varit hermeneutisk med en kvalitativ ansats.  Det har genomförts tre intervjuer med tjĂ€nstemĂ€n och frivilliga inom Röda Korset: En som arbetar pĂ„ ett lokalkontor med övergripande frĂ„gor, en tjĂ€nsteman pĂ„ storstadskontoret, ansvar för region syd och hĂ€lsa och social trygghet samt en frivillig som arbetar med besöksverksamheten. Studiens analys och resultat tolkning har utgĂ„tt frĂ„n Erik Blennbergers teori om hur frivilliga organisationer arbetar i förhĂ„llande till ett kompletterande, ersĂ€ttande, alternativt eller ett avantgardistiskt sett. Resultatet visade pĂ„ en mĂ„ngfald av inriktningar och hur ett frivilligt socialt arbete kan te sig i förhĂ„llande till staten dĂ„ Röda Korsets frĂ€msta tanke Ă€r att vara ett komplement till det kommunala arbetet. I flera fall finns det grĂ€nsöverskridande projekt dĂ€r bĂ„de samarbete mellan frivilligt och kommunalt arbete pĂ„gĂ„r och att kommunen i flera fall rĂ€knar med den frivilliga insatsen i samhĂ€llet istĂ€llet för att starta egna projekt.

Du Ă€r ingen riktig man - En kvalitativ studie om hur socialarbetare arbetar med mĂ€n som utsatts för vĂ„ld i nĂ€ra relationer och hur de hanterar förestĂ€llningar som finns i samhĂ€llet om mĂ€nFörfattare: Camilla Andersson Bonnevier och Helena NorströmÖrebro universitetInstitutionen för juridik, psykologi och socialt arbete.SocionomprogrammetSocialt arbete 30-60 hpC-uppsats, 15 hpVt 2012                                                    SammanfattningStudien handlar om vĂ„ld mot mĂ€n i nĂ€ra relationer och syftet Ă€r att undersöka hur förestĂ€llningar om mĂ€n som finns i samhĂ€llet pĂ„verkar socialarbetares tankar och agerande i mötet med vĂ„ldsutsatta mĂ€n. En kvalitativ metod har anvĂ€nts och sex intervjuer har utförts. De teoretiska utgĂ„ngspunkterna Ă€r genus, maskulinitet och det hegemoniska perspektivet. Resultatet framhĂ€ver att respondenterna Ă€r medvetna om de förestĂ€llningar som finns i samhĂ€llet. Detta Ă€r nĂ„got som de mĂ„ste förhĂ„lla sig till i mötet med de utsatta mĂ€nnen.

Denna uppsats redogör för regering och riksdags samt högskoleledningars uppfattning om nivÄn pÄ andrasprÄksstudenters sprÄkliga kompetens i det svenska sprÄket. Uppsatsen visar hur dessa instanser anser att högskolor och universitet bör arbeta för att höja denna kompetens hos studenterna, dÀr det behövs. I ljuset av denna politiska diskurs undersöker och beskriver uppsatsen hur skolor runtom i landet svarar pÄ regeringens krav och hur kraven pÄverkar det arbete de för inom sina studentstödsverksamheter, de sÄ kallade StudieverkstÀderna. Uppsatsen Àr till sin karaktÀr dels en presentation eller ?positionsrapport? av verksamheternas arbete i nulÀget och dels en inventering bÄde av den problematik som studentstödsverksamheterna arbetar med och av de krav som de politiska instanserna stÀller pÄ andrasprÄkselevers sprÄkkompetens.Den teoretiska grunden för uppsatsen Àr forskningen inom interkulturell retorik, speciellt viktig Àr community of practice-teorin, som innebÀr att miljön formar grupper som hÄlls samman av det de gör; exempelvis kan en gemensam sprÄklig praktik forma en sÄdan sammanhÄllen grupp ? en community of practice eller sprÄkgemenskap.

UtgÄngspunkten för detta arbete Àr naturens betydelse för mÀnniskans hÀlsa och livskvalitet. Genom de senaste decenniernas forskning har man ocksÄ börjat förstÄ pÄ vilket sÀtt naturen kan pÄverka patienter, anhöriga och personal inom hÀlso- och sjukvÄrd. Inom nÄgra Är kommer Rehabiliteringsmedicinska kliniken pÄ Universitetssjukhuset i Linköping att fÄ tvÄ takterrasser i anslutning till sin nybyggda klinik. Denna placering för en rehabiliterande utemiljö Àr unik i sitt slag i Sverige. Syftet med studien var att undersöka vilka behov personal och patienter har vid utformningen av de tvÄ takterrasserna. Insamling av data gjordes med hjÀlp av tvÄ metoder (s.k. triangulering) och bestod av en webb enkÀt och kvalitativa intervjuer.

Sjöberg, J & Åkerberg, L Integrerad Psykiatri som verksamhetsstrategi ? en blygsam studie av programtrohet Examensarbete i socialt arbete 30 poĂ€ng Malmö Högskola: HĂ€lsa och samhĂ€lle, enheten för socialt arbete, 2008. UtifrĂ„n vĂ„r utbildning inom verksamhetsutveckling var vi intresserade av att undersöka hur en privat aktör pĂ„ offentligt uppdrag anvĂ€nder sig av en organisatorisk strategi. För att göra detta har vi tagit del av skriftligt empiriskt material frĂ„n Integrerad NĂ€rsjukvĂ„rd i Malmö (INM) sĂ„ som verksamhetsberĂ€ttelse, utvĂ€rderingar, upphandlingsdokument e t c. Ytterligare empiri har samlats in genom semistrukturerade intervjuer med medarbetarna pĂ„ INM. Avseende material kring Integrerad Psykiatri (IP) har vi studerat bland annat arbetsblad.

Syftet med studien Àr att studera den diskursiva konstruktionen av det förebyggande sociala arbetet med ungdomsbrottslighet, genom att studera underlaget till en aktuell insats (Sociala insatsgrupper). Ett diskursanalytiskt tillvÀgagÄngssÀtt har varit styrande i teoretiska samt metodologiska övervÀganden. UtgÄngspunkten för analysen har varit generell diskursteori samt teorier om diskurser som styr socialt arbete. En slutsats Àr att det bÄde finns diskurser för ett individinriktat samt strukturinriktat fokus men att det förstnÀmnda har vidare utrymme i de studerade texterna vilket tyder pÄ att det sociala arbetet med ungdomsbrottslingar till stor del influeras av dominanta individinriktade diskurser sÄ som: biomedicinska, juridiska samt "psy" diskurser. Vilket fÄr som konsekvens att sociala insatser konstrueras med fokus pÄ att förÀndra individers beteende och att fokus pÄ strukturella faktorer negligeras.

Sedan 1990-talet och framÄt har begrepp som evidens och evidensbaserad praktik fÄtt storspridning inom den offentliga förvaltningen. Det har dock pÄgÄtt en stark debatt mellan olikametodologiska skolor om hur denna evidens skapas pÄ tillförlitligaste sett. En av dessa skolorutgörs av föresprÄkare av teoribaserade utvÀrderingar som till skillnad frÄn klassiskaeffektutvÀrderingar Àmnar förklara mer om hur och varför ett projekt leder till vissa effekter.Det har Àven pÄgÄtt en debatt om hur utvÀrderingar av detta slag bör genomföras, dock finnsfÄ empiriska exempel dÀr denna metod har prövats.Inom Göteborgs Stad har projektet STINA, med syftet att stÀrka det hivpreventiva arbetetbland personer som i sitt yrke möter personer med en missbruksproblematik, pÄgÄtt mellan2012 och 2014. Tidigare studier av hiv-relaterade utbildningsinsatser har visat pÄ positivaeffekter vad gÀller kunskap, förmÄga och attityd. Dock har dessa studier i mindre utstrÀckningbeaktat vad i dessa utbildningsinsatser som bidragit till dess effekter.

Studiens syfte Àr att undersöka vad livskvalitet innebÀr för döva unga vuxna i dagens samhÀlle samt förstÄ hur deras dövhet pÄverkar livskvaliteten. Detta har undersökts genom kvalitativa intervjuer med fyra unga vuxna personer som Àr döva. Intervjuerna har syftat till att undersöka deras uppfattning om sin livskvalitet. UtgÄngspunkt har tagits i teorier kring det moderna och individualistiska samhÀllet samt ett sociologiskt och psykologiskt perspektiv pÄ begreppet livskvalitet. Slutsatser som framkommit Àr att diskriminering pÄ arbetsmarknaden Àr en faktor som bidrar till negativ livskvalitet, bÄde utifrÄn ekonomiska och kÀnslomÀssiga aspekter pÄ livskvalitet.

Tidigare har mÄlteorier, förÀldrastöd och karriÀrutveckling studerats men hur upplever unga vuxna sin anstÀllningsbarhet i relation till sitt sociala arv frÄn förÀldrarna? Detta Àr studiens syfte att undersöka. Intervjuer genomfördes med 15 deltagare frÄn tvÄ klasser pÄ en gymnasiefriskola. En kvalitativ innehÄllsanalys för kategorisering och tematisering utfördes. Det uppkom tre teman: handling, medvetet betydelsefullt och teoretiskt betydelsefullt.

Syftet med studien Àr att undersöka hur elever i Äk 5 uppfattar det egna arbetet i skolan. Syftet inbegriper ocksÄ hur samma elever upplever deltagande och inflytande i det sjÀlvstÀndiga arbetet. Vi har anvÀnt oss av en kvalitativ forskningsmetod dÀr vi intervjuat 10 elever pÄ tvÄ olika skolor. I vÄr studie har vi funnit att individualisering Àr nÄgot som prÀglar dagens undervisning i skolan i mer eller mindre utstrÀckning. Detta symboliseras ofta av ett arbetssÀtt vid benÀmningen eget arbete dÀr eleven fÄr arbeta sjÀlvstÀndigt.

Syftet med följande arbete Àr att undersöka gymnasielÀrarens instÀllning till pedagogik- och didaktikforskning, om det finns nÄgon samverkan med pedagogikforskare i skolan idag samt gymnasielÀrarens intresse för forskarutbildning och att forska i egen praktik. Arbetet bygger pÄ en dokument- och litteraturstudie samt en empirisk studie baserad pÄ enkÀtundersökning och intervjuer. Resultaten visar att det finns ett stort intresse för forskning bland lÀrarna. AnvÀndning av pedagogiskt och didaktiskt forskningsresultat i skolverksamheten Àr vanligt förekommande hos gymnasielÀrarna men samarbete mellan lÀrare och forskare Àr nÀstan obefintligt i skolan. Det finns ocksÄ ett stort behov av forskarutbildade lÀrare som kan frÀmja utvecklingsarbetet i svensk skola idag..