Mycket pekar på att det finns en brist hos många svenska unga kvinnor vad gäller kunskap om fertilitet och reproduktion. Det finns ett behov av att formulera ett evidensbaserat redskap för barnmorskor att använda sig av i samtal om en Reproduktiv Livsplan och för att ge hälsoförebyggande information inför en eventuell graviditet.Syfte: Studiens syfte var att genomföra en pilotstudie beträffande implementering av en Reproduktiv Livsplan i svensk vårdkontext. Ett andra syfte var att testa ett instrument och proceduren inför kommande forskningsprojekt samt att utvärdera dess effekt. Metod: Föreliggande studie hade en kvantitativ ansats och hade designats som en randomiserad kontrollerad interventionsstudie. Totalt deltog 75 unga kvinnor i tre grupper; interventionsgruppen (IG), kontrollgrupp 1 (CG1) och kontrollgrupp 2 (CG2).

I den här studien diskuteras SET som metod i skolan. SET är en förkortning av social och emotionell träning. Studien baseras på intervjuer och observationer av två olika verksamheter och tre olika pedagoger samt två forskare försökt ta reda på hur metoden SET fungerar för pedagoger och elever. Frågeställningarna som användes är varför man ska införa SET i undervisningen och hur betydelsefullt SET är som arbetsmetod i skolan? Vad kan pedagoger göra idag för att minska psykisk ohälsa i skolan? Birgitta Kimber är grundaren av SET i Sverige, SET är ett evidensbaserat material sammanställt efter en studie hon genomfört i Oxford under en tidsperiod på fem år.

Syftet med denna studie har varit att följa implementeringen av ett nytt svensk evidensbaserat program, SkolKomet, med fokus på lärarnas upplevelser av implementeringsprocessen på en skola. Metoden för detta är en kvalitativ, explorativ fallstudie. Triangulering sker genom intervjuer, observationer, dagboksanteckningar samt genom att vistas i den miljön som lärarna befinner sig i.Lärarnas uppfattningar är förankrade i teorier från implementationsforskningen, först i en analys för att få en fördjupad förståelse av detaljerna och sedan i en syntes, för att söka en helhet bestående av ett meningsfullt mönster.Mönstret som utkristalliserats utifrån lärarnas uppfattningar är att metoden SkolKomet är väl integrerad i skolans befintliga verksamhet, men att vissa farhågor kring implementeringen finns - främst avsaknaden av elever med problembeteende..

Smärta kan orsaka stort lidande och påverkar både fysiska och psykiska aspekter av människan. Smärta kan också få negativa konsekvenser för tillfrisknande och återhämtning från sjukdom. Det är därför av vikt för den allmänpraktiserande sjuksköterskan att uppmärksamma och ha kunskap om smärta. Det åligger sjuksköterskan att arbeta evidensbaserat och sjuksköterskan har även en viktig funktion att inge hopp och möta patienters oro. Syftet med denna studie var att undersöka om inneliggande patienter på tre allmänmedicinska avdelningar upplevde smärta genom att använda en smärtskattningsskala.

Målet med denna uppsats var att göra en bibliometrisk undersökning av forskningsområdet skogsvetenskap, närmare bestämt publiceringen inom denna. Jag valde att göra en bibliometrisk undersökning inte bara på grund av att jag tycker att det är intressant och jag ville lära mig mer om hur man går tillväga rent praktiskt utan också för att jag tror att det är en viktig kompetens för framtida biblioteksarbete. Ett sådant kunnande kanske främst är viktig om man vill jobba i ett universitets/forskningsbibliotek men även på folkbibliotek görs ibland mindre bibliometriska undersökningar. Även på företag med egna bibliotek eller informationscenter kan kunnande om bibliometriska metoder vara en viktig kompetens. Undersökningen gjordes genom analyser av material hämtat från Web of Science. Datan jag laddade ner var artiklar publicerade mellan åren 2007 och 2010 och som fanns i Web of Sciencekategorin forestry.

SammanfattningTvångsvården av missbrukare har en historisk förankring som går tillbaks till 1900-talets början. Under andra halvan av samma sekel uppkom ett tilltagande missbruk av narkotiska preparat. Under 1980-talets inledande år kände sig regeringen manad att vidta åtgärder, och tillsatte därför en ny lagstiftning som skulle regleras under SoL. Den nya lagen kom att benämnasLagen om vård av missbrukare i vissa fall (LVM 1981:1 243). Intentionen med lagen kan något förenklat sägas vara att stoppa upp en för individen, till följd av missbruk, destruktiv livsföring.

Patienter som vårdats på en intensivvårdsavdelning beskriver ofta att de under vistelsen upplevt smärta, vilket kan ge traumatiska minnen lång tid efter. Patienten är i regel ventilatorbehandlad och har en fluktuerande medvetandegrad eller är medvetslösa. Vid medvetslöshet har patienten inte förmåga att uttrycka sig verbalt utan andra sätt att tolka och bedöma smärta ska då användas. Syftet med denna studie var att belysa hur intensivvårdssjuksköterskan evidensbaserat bedömer smärta hos en medvetslös intensivvårdspatient. En deskriptiv kvalitativ studie genomfördes.

Vid akut respiratorisk svikt är vård av patient i bukläge en potentiellt kostnadseffektiv åtgärd för att öka syresättning och lungcompliance. Det är dock en riskfylld åtgärd som kräver multipla omvårdnadsåtgärder. Syftet med den här uppsatsen var att beskriva specialistsjuksköterskan inom intensivvårds erfarenheter av att vårda patient som ventilatorbehandlas i bukläge. Uppsatsen genomfördes med en kvalitativ design. Intervjun genomfördes i fokusgrupp med fyra deltagare.

Bakgrund: Ventilatorassocierad pneumoni (VAP) är en infektion i lungorna relaterat till att patienten är intuberad. Infektionen orsakar lidande för patienten och är mycket kostsam för sjukvården. Det är därför viktigt att på bred front arbeta förebyggande mot denna vårdrelaterade infektion.Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva vad sjuksköterskan i en säker och evidensbaserad omvårdnad kan göra för att förhindra VAP hos patientersom respiratorbehandlas, samt att undersöka om sjuksköterskan arbetar evidensbaserat.Metod: Metoden var en litteraturstudie där artiklarna söktes i databaserna Pubmed och Cinahl från år 2000 till januari 2007.Resultat: I resultatet framkom det att sjuksköterskan hade bristande kunskaper om VAP vilket ledde till att omvårdnaden som utövades kunde orsaka patienten onödigtlidande. Sjuksköterskan hade dålig följsamhet till riktlinjerna så huvudändan hölls för låg och munvården var inte tillräcklig. Orsaken till detta belystes och förslag på åtgärder gavs utifrån evidens och patientsäkerhet.Slutsats: Sjuksköterskor brister i att ta till sig vetenskaplig forskning.

En legitimerad sjuksköterska är enligt lag skyldig att arbeta i överrensstämmelse med vetenskap och beprövad erfarenhet. Att arbeta evidensbaserat innebär att utföra omvårdnad med hög patientsäkerhet, på bästa vetenskapliga grund. En systematisk litteraturöversikt har gjorts med syfte att sammanställa sjuksköterskors erfarenhet av evidensbaserad omvårdnad. Utgångspunkten var tre frågeställningar: hur ser sjuksköterskors attityder till evidensbaserad omvårdnad ut idag, vad hindrar sjuksköterskan från att leda en omvårdnad byggd på evidens samt vad möjliggör för sjuksköterskan att leda en omvårdnad byggd på evidens? Resultatet visade att sjuksköterskor är ointresserade och oförstående till begreppet evidens.

Syftet med litteraturstudien var att belysa vad motivation är och kan vara inom omvårdnad. Metoden för studien var litteraturstudie där åtta vetenskapliga artiklar redovisas i resultatet. Begreppet motivation är en viktig faktor för människan som patient i olika övergångar/rörelser från ohälsa till hälsa. Det är patientens egen motivation som är avgörande hur patienten lyckas att nå sina mål. Viktiga faktorer i motivationen är att patienten har en självmedvetenhet, att patienten känner förtroende för sjuksköterskan och en närvaro av de närstående.

Distriktssköterskan har en viktig funktion i motivationsarbete i samband med patientens livsstilsförändringar. Ohälsa medför risk att utveckla långvariga sjukdomar och olika komplikationer. Levnadsförhållanden och levnadsvanor har stor betydelse för människans hälsa. Syftet med denna studie var att beskriva distriktssköterskors erfarenheter av att motivera patienter till hälsofrämjande livsstilsförändringar. Studien är baserad på en kvalitativ metod med en induktiv ansats.

Forskning visar att den viktigaste behandlingen för att förebygga och läka venösa bensår är att minska ödem med kompressionsbehandling. Det saknas evidensbaserat informationsmaterial att lämna till patienten som komplement till den muntliga informationen.Syftet var att granska den litteratur som finns gällande bensårs påverkan på livskvaliteten och hur god compliance till kompressionsbehandling uppnås samt sammanställa ett underlag för en kort evidensbaserad informationsbroschyr till patienter om kompressionsbehandling.  Metod:Studien gjordes som en systematisk litteraturstudie. Resultat: Bensår och kompressionsbehandling både under och efter sårläkning inverkar negativt på patienternas livskvalitet. Över hälften av patienter med bensår upplever smärta av varierande grad.

POUR (postoperativ urinretention) är en välkänd komplikation efter operation och incidensen för POUR varierar i olika studier mellan 0,5 % till 70 %. Det framkommer också att patienten kan ha POUR redan innan operationen startar. Felaktig behandling av POUR kan bli orsak till blåsuttänjning, urinvägsinfektion och kateterrelaterade komplikationer. Därför är det viktigt att det finns ett evidensbaserat förhållningssätt för att förebygga och behandla POUR under pre-, per- och postoperativa perioden. Syftet med studien var göra en sammanställning av befintlig kunskap när det gäller riskfaktorer för att utveckla urinretention efter elektiv operation.

Ohälsosamma levnadsvanor bland barn och ungdomar är ett folkhälsoproblem. Ett av skolhälsovårdens uppdrag är att verka för sunda levnadsvanor hos eleverna. Syftet med studien var att undersöka skolhälsopersonalens upplevelser av att främja sunda levnadsvanor hos skolbarn i 6-10 års ålder vid kommunala grundskolor i Västerås Stad. En kvalitativ studiedesign valdes för att uppnå syftet. Datainsamlingen skedde genom sex individuella semistrukturerade intervjuer med skolhälsovårdens personal och en manifest innehållsanalys tillämpades för att analysera insamlad data.