Dagens sjuksköterskeutbildning går under akademisk skolning och omvårdnad ska enligt lagar och författningar grundas på vetenskapliga metoder och beprövad erfarenhet. För att kunna möta dessa krav fordras att forskning och implementering av forskning kan genomföras i sjuksköterskans dagliga arbete. Forskningsresultat ska vara evidensbaserade och är därigenom ett bevis på hög kvalité. Syftet med denna litteraturöversikt och tillika frågeställningen var att beskriva sjuksköterskors möjlighet till implementering av evidensbaserad omvårdnad. Studien omfattas av nio nationella och internationella artiklar där resultatet visade att sjuksköterskans förutsättningar för implementering av evidens i omvårdnaden underlättades av fyra faktorer: stöd och uppmuntran, kunskap, samarbete och tid.

Kraven på hälso- och sjukvården ökar ständigt, inte minst på sjuksköterskorna där en evidensbaserad omvårdnad eftersträvas. För att evidensbaserad omvårdnad ska kunna bedrivas krävs att nya forskningsrön ständigt förs in och omsätts i sjuksköterskans vardagsarbete. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva vilka hinder och förutsättningar som finns för sjuksköterskor att införa och omsätta omvårdnadsforskning till praktiken. Relevant litteratur för studien söktes fram genom sökning i olika databaser. Litteraturstudien omfattar tolv artiklar som sammanställts och analyserats utifrån studiens syfte.

Kraven på hälso- och sjukvården ökar ständigt, inte minst på sjuksköterskorna där en evidensbaserad omvårdnad eftersträvas. För att evidensbaserad omvårdnad ska kunna bedrivas krävs att nya forskningsrön ständigt förs in och omsätts i sjuksköterskans vardagsarbete. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva vilka hinder och förutsättningar som finns för sjuksköterskor att införa och omsätta omvårdnadsforskning till praktiken. Relevant litteratur för studien söktes fram genom sökning i olika databaser. Litteraturstudien omfattar tolv artiklar som sammanställts och analyserats utifrån studiens syfte.

Införandet av de nationella riktlinjerna och implementeringen av evidensbaserad praktik på de svenska socialkontoren har medfört ett behov av studier som visar på hur handläggning av missbruksärenden går till i praktiken. En enkät utformade med vinjetter samt frågor om de tio senaste faktiska ärendena skickades ut till olika socialkontor i Sverige och tio missbrukshandläggare bidrog med svar. Resultatet visar att handläggarna försöker tillämpa de nationella riktlinjerna som ännu är relativt nya och att samtliga respondenter beskriver ett samspel mellan sina egna erfarenheter, klientens önskemål och den för tillfälligt bästa vetenskapliga kunskapen. Resultatet visar dock att klientens önskemål samt faktorer hos denne är något mer övergripande än de övriga två kunskapskällorna i evidensbaserad praktik. Undersökningen kom även fram till att det finns behov av ytterligare kunskap kring handläggning av personer med samsjuklighet, missbruk/beroende i samband med psykisk sjukdom, att det förekommer stora skillnader i val av insats för klienterna samt att det krävs mer kunskap och utbildning av strukturerade bedömningsinstrument..

För att uppfylla kraven på kvalitetssäkring samt evidensbaserad praktik måste hörapparatanpassning utvärderas objektivt. Syftet med studien är att redovisa nya forskningsresultat gällande objektiv utvärdering av hörapparater med hjälp av hörselgångsmätning, samt att beskriva en modern, evidensbaserad och kliniskt användbar metod för de vanligaste typerna av elektro-akustiska hörapparater med olika typer av insats. Studien består av en allmän litteraturstudie som beskriver tidigare rekommendationer samt en systematisk litteraturstudie där nya rön gällande metodiken vid hörselgångsmätning presenteras. Utifrån hörselgångsmätningens olika delmoment undersöker studien vilka konsekvenser de nya rönen har för utförandet vid hörselgångsmätning. I slutsatsen presenteras en metod för objektiv utvärdering av moderna hörapparater..

I flertalet dokument som reglerar sjuksköterskeyrket förekommer begreppet vetenskapligt, vetenskapligt förhållningssätt och vetenskapliga bevis. Omvårdnad är sjuksköterskans akademiska ämne och inom hälso- och sjukvården är omvårdnad sjuksköterskans ansvarsområde. Genom en begreppsanalys av begreppet evidensbaserad omvårdnad har dess betydelse förtydligats. Resultatet har visat att evidensbaserad omvårdnad är en medveten ändamålsenlig process som visar på ett förhållningssätt för insamling, kvalitetsgranskning och användning av de bästa tillgängliga relevanta vetenskapliga forskningsresultat. Processen innebär dessutom att hänsyn tas till en för omvårdnad specifik kontext när man försöker finna det största vetenskapliga underlaget i en fråga.

Syftet med vård och omvårdnad är att bota sjukdom, lindra lidande samt förebygga ohälsa. Det är viktigt att vårdpersonal kontinuerligt uppdaterar sina kunskaper samt att de arbetar utifrån ett vetenskapligt förhållningssätt för att kunna erbjuda hög kvalitet och säker vård för patienter. Det är inte bara vårdpersonalens skyldighet att bedriva vård utifrån vetenskap och beprövad erfarenhet utan det är även vårdledningens ansvar att skapa förutsättningar för att uppdaterade evidensbaserade kunskaper ska kunna integreras i det dagliga omvårdnadsarbetet. Syftet med denna studie är att beskriva hur vårdenhetschefer påverkar vårdkvalitet genom att främja användning av evidensbaserad praktik i omvårdnadsarbete. Studien är utförd som en allmän litteraturgenomgång, baserad på tio vetenskapliga artiklar.

Denna explorativa studie utgår från ett intresse för samspelet mellan den kliniska vardagen och det omgivande samhället. Sju mellanchefer på vårdcentraler och vuxenpsykiatriska öppenvårds-mottagningar har intervjuats i syfte att undersöka deras föreställningar och attityder runt psykoterapi som behandlingsform, exempelvis deras tankar om psykoterapins verkan och tillgänglighet liksom deras medvetenhet om och attityder till en ökande betoningen på evidensbaserad vård. Frågeställningar: 1. Hur beskriver cheferna psykoterapi som behandlingsform och vilka attityder har de till psykoterapi.2. Hur upplever cheferna psykoterapins villkor, exempelvis beträffande gränsdragningar och evidensbaserad vård, och vilka attityder har man.

The purpose with this review is to investigate evidence-based practice (EBP), and which arguments are used to justify EBP. The year of 2006 Bergmark and Lundström published an article regarding the problems concerning EBP. They are discussing that several different definitions of EBP are existing, which they mean can lead to difficulties using the EBP-methods in real life. In this study six articles, from the years 2007-2011, have been analyzed using Mertons structure-functional theory and Lipskys theory of street-level bureaucracy. Different definitions of EBP are discussed in the articles and there seem to be a need to clarify the concept.

Användning av forskningsresultat är betydelsefullt för utveckling av omvårdnaden och för en evidensbaserad vård. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva hinder och möjligheter för sjuksköterskor att omsätta forskning i vårdarbetet. Organisatoriska faktorer, som brist på tid för att ta del av forskning, brist på tid och resurser för implementera forskningsrön och brist på inflytande över arbetet angavs som de största hindren för sjuksköterskors forskningsanvändning. För att underlätta sjuksköterskors forskningsanvändning behövs organisatoriska insatser samt stöd och engagemang från chefer och ledare, utbildning av chefssjuksköterskor och kliniskt verksamma sjuksköterskor i vetenskaplig metod och andra forskningsrelaterade ämnen, samt utveckling och utvärdering av modeller för att stödja tillämpningen av forskningsresultat och utveckling mot evidensbaserad vård..

En studie riktad mot fem lärares användande och definition av formativ bedömning i matematikundervisningen i årskurs 1-3. Utifrån genomförda observationer och intervjuer redovisas insamlad data med hjälp av konkreta exempel från det verkliga matematikklassrummet. Studiens resultat tyder på att samtliga deltagande lärare använder någon form av formativ bedömning i sin matematikundervisning. Majoriteten av lärarna använder det dock inte kontinuerligt i sin matematikundervisning trots att tidigare forskning belyser gynnsamheten av ett formativt bedömningssätt. En anledning till detta är att lärarna ser svårigheter i användandet av formativ bedömning i ämnet matematik för årskurserna 1-3..

Dysfagi, sväljsvårigheter, förekommer i alla åldrar och vid en rad olika sjukdomstillstånd och skador. Evidensläget för de olika metoder som används för diagnostik och intervention vid dysfagi är i många fall osäkert. Syftet med denna studie var att ur ett evidensperspektiv granska forskningen med avseende orofaryngeal dysfagi hos vuxna. En omfattande databassökning genomfördes i PubMed mellan april och augusti 2011, begränsad till engelska och svenska studier, med deltagare över 19 år. Sökorden som användes var bland annat dysphagia (43 259 träffar), deglutition disorders (36 278 träffar), intervention, management, assessment, evidence, validity och reliability.

Det anses vara en självklarhet att omvårdnaden ska bedrivas utifrån evidens. Trots detta föreligger det brister i sjuksköterskors användning av evidens i omvårdnaden vilket gör att patienter får vård som hade kunnat undvikas eller till och med får vård som kan vara skadlig. Syftet var att beskriva vad som påverkar sjuksköterskans användning av evidensbaserad omvårdnad. En litteraturstudie gjordes utifrån 19 vetenskapliga artiklar. Analysen utmynnade i fyra kategorier: hinder, kunskapskällor, användning och attityd.

Allt högre krav ställs på en vetenskapligt grundad praktik inom det sociala arbetet, en så kallad evidensbaserad praktik. Studiens syfte är att undersöka evidensbasering i det sociala arbetets praktik. Detta uppnås genom en undersökning av arbetsmetoder och synen på evidensbaserat arbete hos fältassistenter verksamma i Rinkeby-Kista stadsdelsförvaltning. Studien genomförs med hjälp av intervjuer vilka analyseras tillsammans med olika dokument och ställs mot det teoretiska ramverket. Dokumenten utgörs av en populärvetenskaplig artikel och två arbetsplatsannonser samt skriftlig information från fältassistenterna.

För att uppfylla kraven på kvalitetssäkring samt evidensbaserad praktik måste hörapparatanpassning utvärderas objektivt. Syftet med studien är att redovisa nya forskningsresultat gällande objektiv utvärdering av hörapparater med hjälp av hörselgångsmätning, samt att beskriva en modern, evidensbaserad och kliniskt användbar metod för de vanligaste typerna av elektro-akustiska hörapparater med olika typer av insats. Studien består av en allmän litteraturstudie som beskriver tidigare rekommendationer samt en systematisk litteraturstudie där nya rön gällande metodiken vid hörselgångsmätning presenteras. Utifrån hörselgångsmätningens olika delmoment undersöker studien vilka konsekvenser de nya rönen har för utförandet vid hörselgångsmätning. I slutsatsen presenteras en metod för objektiv utvärdering av moderna hörapparater..