Syftet med studien var att undersöka vilka faktorer som påverkar ett utav de viktigaste besluten en människa tar i sitt liv, valet av yrke. Enligt tidigare forskning är det svårt att reda ut orsaksamband eftersom det är många olika faktorer som påverkar yrkesvalet, till exempel personlighet, sociala faktorer och motivation. Studien har en kvalitativ ansats och data har samlats in genom ostrukturerade intervjuer. Tolkningen har skett enligt den hermeneutiska cirkeln. Resultatet av den här studien bekräftade till stor del tidigare forskning i att personligheten har en stor inverkan på yrkesvalet.

Syftet med den här studien var att beskriva sjuksköterskans omvårdnad av patienter med feber. Designen som användes var en deskriptiv kvalitativ intervjustudie. Data insamlades genom semistrukturerade intervjuer. Elva intervjuer utfördes med sjuksköterskor som arbetar på en medicinavdelning på ett sjukhus i Mellansverige. Kvalitativ innehållsanalys användes för att analysera materialet.

Existerande skolstrider, överlappande skolteorier samt vetskapen att erfarna psykologer arbetade integrativt var anledningarna till att Örebro Universitet, 2002, startade ett Psykologprogram med integrativ psykoterapiinriktning. Den grupp som examinerats från programmet har ännu inte studerats utifrån hur de beskriver sitt arbetssätt, deras föreställningar om psykoterapiintegration och hindrande faktorer för integration av terapiskolor samt hur de tolkar evidensbegreppet. Studien är en tvärsnitts enkätstudie med kvantitativa och kvalitativa frågor som syftar till att besvara dessa frågeställningar. Ett tillgänglighetsurval resulterade i 70 stycken deltagare. Deltagarna anger sitt arbetsätt som i huvudsak integrativt.

Njurarna är ett av människans livsviktiga organ vars uppgift är att kontrollera elektrolyt- och vätskebalansen samt rena blodet. Kronisk njursjukdom medför fysiska och psykiska påfrestningar som påverkar individens livssituation. Sjukdomen kräver behandling med dialys som är tidskrävande och ställer krav på patientens följsamhet. Egenvård är personlig omsorg som varje individ frivilligt utför dagligen för att främja liv, hälsa samt välbefinnande. Vid kronisk njursjukdom uppstår det brister i patientens kapacitet att utöva sin egenvård.

Njurarna är ett av människans livsviktiga organ vars uppgift är att kontrollera elektrolyt- och vätskebalansen samt rena blodet. Kronisk njursjukdom medför fysiska och psykiska påfrestningar som påverkar individens livssituation. Sjukdomen kräver behandling med dialys som är tidskrävande och ställer krav på patientens följsamhet. Egenvård är personlig omsorg som varje individ frivilligt utför dagligen för att främja liv, hälsa samt välbefinnande. Vid kronisk njursjukdom uppstår det brister i patientens kapacitet att utöva sin egenvård.

Självskadebeteende är ett stort hälsoproblem i Sverige och resten av världen, framförallt bland unga kvinnor (Socialstyrelsen, 2004a). Studier (Gollust, Eisenberg & Golberstein, 2008;Bjärehed & Lundh, 2008; Lloyd-Richardson, Perrine, Dierker & Kelley, 2007) visar att flickor och unga kvinnor aktivt skadar sig själva men att få av de drabbade söker vård för sina besvär. Patienter som skadar sig själva upplever att vårdpersonal har svårt att förstå deras situation (Craigen & Foster, 2009) samtidigt som vårdpersonal känner sig negativt inställda till att vårda patienter med självskadebeteende (Friedman et al. 2006). Det finns en frustration i vården bland både personal och patienter men endast lite evidensbaserad forskning kring området.

Sjuksko?terskeyrket har historiskt setts som ett typiskt kvinnligt yrke och a?n idag finns det kvar en fo?resta?llning om att ma?n inte la?mpar sig fo?r yrket. Manliga sjuksko?terskor utmanar da?rfo?r samha?llets normer om vad en man ska arbeta med. Syftet med studien var att belysa hur manliga sjuksko?terskor upplever sin yrkesroll ur ett genusperspektiv.

The purpose of this review was to investigate in scientific literature what impact clinical supervision actually contains from the perspective of the working conditions for nursingstaff. Goodman formed the working process in our review and is based on a systematic scrutiny and analysis of ten scientific articles inspired of evidencebased method. Willman & Stoltz and Pearson's FAME scale was used sifting through evidence of the articles.The result has been divided thematic in professional development, personal development, development of knowledge, communicationskills, feeling of fellowship, working environment and the patientinteraction. The conclusion of the evidens grading (A-D), in the quantitative results, showed no evidens (D). The qualitative articles was graded (1-5) through the concepts Feasibility, Appropriatness, Meaningfulness and Effectiveness.

Bakgrund: Andelen personer som lever med demenssjukdom har ?kat de senaste ?ren. De drabbas ofta av beteendem?ssiga och psykiska symptom vid demenssjukdom (BPSD). Symptomen p?verkar individen negativt och kan f?rs?mra livskvalit?n. L?kemedelsbehandling ?r en vanlig strategi f?r hantering av dessa symptom men detta bidrar ofta till biverkningar. Rekommendationerna f?r omv?rdnad vid demenssjukdom ?r i f?rsta hand icke-farmakologiska omv?rdnads?tg?rder. Syfte: Syftet ?r att identifiera icke-farmakologiska omv?rdnads?tg?rder som kan lindra de beteendem?ssiga symptomen hos personer med demenssjukdom. Metod: Denna litteratur?versikt baserades p? s?kningar i databaserna PubMed, CINAHL och PsycINFO.

Bakgrund: I takt med att befolkningen ?ldras, och andelen patienter med demenssjukdomar ?kar, uppst?r utmaningar i h?lso- och sjukv?rden. En utmaning ?r att sm?rta ofta blir odiagnostiserad och underbehandlad inom denna patientgrupp. Syfte: Syftet ?r att unders?ka sjuksk?terskors erfarenheter av att identifiera och lindra sm?rta hos patienter med demenssjukdom.

Bakgrund: Lidande ?r en ofr?nkomlig del av m?nniskans tillvaro. N?r sjukdom, f?rlust eller existentiella kriser drabbar m?nniskan uppst?r ett behov av lindring, ett behov av tr?st. Inom v?rden blir sjuksk?terskan ofta den som m?ter den lidande patienten och ocks? den som b?r ansvaret f?r att skapa ett tryggt rum d?r lidandet kan delas, f?rst?s och lindras.

Mot bakgrunden att matematikresultaten sjunker i svensk skola är det viktigt att lärare använder metoder som bygger på evidensbaserad forskning. Denna systematiska litteraturstudie syftar till att bilda en djupare förståelse för utomhusmatematik genom att undersöka lärares och elevers attityder till metoden, samt om utomhusmatematik finner vetenskapligt stöd och kan rekommenderas som undervisningsmetod.Studiens resultat visar att både elever och lärare överlag ser positivt på utomhusmatematik då metoden bidrar till ett autentiskt lärande. Många lärares uppfattningar är att utomhusmatematik gynnar de yngre eleverna och att geometri och statistik är de delar av matematiken som är lämpligast att ta med utomhus. Utomhusmatematik motsäger kursmålen i alla länder där forskning på temat genomförts och metoden har svagt vetenskapligt stöd, då för få evidensbaserade studier på området utförts..

Självskadebeteende är ett stort hälsoproblem i Sverige och resten av världen, framförallt bland unga kvinnor (Socialstyrelsen, 2004a). Studier (Gollust, Eisenberg & Golberstein, 2008;Bjärehed & Lundh, 2008; Lloyd-Richardson, Perrine, Dierker & Kelley, 2007) visar att flickor och unga kvinnor aktivt skadar sig själva men att få av de drabbade söker vård för sina besvär. Patienter som skadar sig själva upplever att vårdpersonal har svårt att förstå deras situation (Craigen & Foster, 2009) samtidigt som vårdpersonal känner sig negativt inställda till att vårda patienter med självskadebeteende (Friedman et al. 2006). Det finns en frustration i vården bland både personal och patienter men endast lite evidensbaserad forskning kring området.

Självskadebeteende är ett stort hälsoproblem i Sverige och resten av världen, framförallt bland unga kvinnor (Socialstyrelsen, 2004a). Studier (Gollust, Eisenberg & Golberstein, 2008;Bjärehed & Lundh, 2008; Lloyd-Richardson, Perrine, Dierker & Kelley, 2007) visar att flickor och unga kvinnor aktivt skadar sig själva men att få av de drabbade söker vård för sina besvär. Patienter som skadar sig själva upplever att vårdpersonal har svårt att förstå deras situation (Craigen & Foster, 2009) samtidigt som vårdpersonal känner sig negativt inställda till att vårda patienter med självskadebeteende (Friedman et al. 2006). Det finns en frustration i vården bland både personal och patienter men endast lite evidensbaserad forskning kring området.

Sedan 1990-talet och framåt har begrepp som evidens och evidensbaserad praktik fått storspridning inom den offentliga förvaltningen. Det har dock pågått en stark debatt mellan olikametodologiska skolor om hur denna evidens skapas på tillförlitligaste sett. En av dessa skolorutgörs av förespråkare av teoribaserade utvärderingar som till skillnad från klassiskaeffektutvärderingar ämnar förklara mer om hur och varför ett projekt leder till vissa effekter.Det har även pågått en debatt om hur utvärderingar av detta slag bör genomföras, dock finnsfå empiriska exempel där denna metod har prövats.Inom Göteborgs Stad har projektet STINA, med syftet att stärka det hivpreventiva arbetetbland personer som i sitt yrke möter personer med en missbruksproblematik, pågått mellan2012 och 2014. Tidigare studier av hiv-relaterade utbildningsinsatser har visat på positivaeffekter vad gäller kunskap, förmåga och attityd. Dock har dessa studier i mindre utsträckningbeaktat vad i dessa utbildningsinsatser som bidragit till dess effekter.