Hur vÀrlden och mÀnniskan har kommit till har alltid varit en av de mest fundamentala religiösa frÄgor som funnits. De senaste 200 Ären har man dock kunnat börja nÀrma sig dessa frÄgor pÄ ett vetenskapligt sÀtt. Vetenskapliga teorier som evolution och Big Bang stÄr dock i motsats till bibelns skapelseberÀttelse om att gud skapat vÀrlden och mÀnniskan pÄ sex arbetsdagar. Skapelsetroende har pÄ senare tid Àven de börjat arbeta pÄ vetenskapligt sÀtt genom att ta fram en teori som de kallar intelligent design (ID). Denna teori ska vara ett alternativ och en kritik till evolutionen och Big Bang.

Syfte: Syftet med studien var att ta del av hur ett par elever, vilka Ă€r i behov av sĂ€rskilt stöd och gĂ„r en del av sin skoltid i en liten undervisningsgrupp, erfar och hanterar upplevelsen av att vara inkluderade, samt hur deras lĂ€rare i den ordinarie klassen upplever och arbetar med inklude-rade elever. Önskan var att lyfta deltagarnas livsvĂ€rldar och deras upplevelser. Deras berĂ€ttel-ser kopplades till styrdokument, litteratur och forskning i Ă€mnet samt begreppen lĂ€rande och sjĂ€lvkĂ€nsla.Teori:Som hjĂ€lp att förstĂ„ elevernas och lĂ€rarnas upplevelser av inkludering redovisas styrdoku-ment, teorier inom specialpedagogisk forskning samt annan litteratur kopplade till begreppen inkludering, lĂ€rande och sjĂ€lvkĂ€nsla.Forskningsansats och metod:I studien valdes livsvĂ€rldsfenomenologin som ansats för att fĂ„ en förstĂ„else för deltagarnas upplevelser och en inblick i deras livsvĂ€rldar. Inom livsvĂ€rldsfenomenologin betonas lyhörd-het och respekt inför det som studeras. För att skapa sig en förstĂ„else för mĂ€nniskors livsvĂ€rl-dar Ă€r det viktigt inom denna ansats att som forskare vara öppen och följsam mot sakerna som de visar sig.

SammanfattningUndersökningen Àr gjord och skriven i en medelstor sydsvensk stad. Det övergripande syftet med studien Àr att undersöka vad det har för vÀrde att förmedla det svenska litterÀra kulturarvet i vÄrt flerkulturella samhÀlle. Det underordnade syftet Àr att undersöka om svensklÀrare överhuvudtaget funderar kring vikten av att synliggöra den svenska kulturen i svenskÀmnet. Med denna studie vill jag uppnÄ förstÄelse och kunskap om hur jag som blivande svensklÀrare med hjÀlp av den svenska litteraturen faktiskt kan stÀrka eleverna i deras övergripande kulturella identitet, den svenska. FrÄgestÀllningen Àr: Vad anser svensklÀrare att det svenska litterÀra kulturarvet betyder för att stÀrka den kulturella identiteten?Studien Àr baserad pÄ nio kvalitativa intervjuer.

Företagens sociala ansvar eller Corporate Social Responsibility (CSR) anvÀnds i denna uppsats för att studera de problem som förekommer inom bomullsodling och textildetaljhandeln. Vilka drivkrafter respektive pÄtryckningar har textilÄterförsÀljare att arbeta med CSR och vad tycker de om CSR?Den hÀr uppsatsen ska identifiera drivkrafter och pÄtryckningar med CSR i textildetaljhandeln. Dessutom ska likheter och skillnader mellan litteratur och de studerade textilÄterförsÀljarna Hemtex och Polarn o. Pyret jÀmföras.

Sedan bo?rjan pa? 90-talet och informationsteknikens inta?gande kan vi nu snabbare a?n na?gonsin ha?mta information fra?n va?rldens alla ho?rn. Detta go?r att spelplanen fo?r fo?retag har fo?ra?ndrats radikalt och fo?retag ma?ste anpassa sig till kunden pa? ett helt annat sa?tt a?n tidigare. Denna utveckling har tvingat fo?retag att fo?rsta? vikten av att se kundens relation till fo?retaget som en va?rdeskapande process som syftar till att utveckla la?ngvariga relationer parterna emellan.Detta kombinerat med utvecklingen av informationstekniken (IT) och hanteringen av datalagring under 1990-talet har tillsammans skapat begreppet Customer Relationship Management, fo?rkortat CRM.

Syftet med denna uppsats har varit att skapa förstÄelse för hur en kommun anvÀnder sin budget för att styra sin verksamhet samt att undersöka om kommunen anvÀnder sig av andra styrverktyg för att komplettera budgeten. Vi samlade in litteratur pÄ LuleÄ tekniska universitets bibliotek och kompletterade med en fallstudie pÄ Bodens kommun. Vi gjorde tvÄ stycken intervjuer, en med kommunens ekonomichef och en med chefen för socialnÀmnden. Vi fann att den upprÀttade budgeten i kommunen stÀmmer överens med den litteratur vi lÀst om hur budgeten ska upprÀttas. Dock sÄg vi att budgeten inte anvÀnds som ett styrmedel pÄ det sÀtt som litteraturen beskriver.

Bakgrund: Hur döende har vÄrdats har sett olika ut genom historien. Allt frÄn vÄrd i hemmet till vÄrd pÄ hospicesjukhus. Det Àr viktigt att bemöta den döende pÄ ett sÄdant sÀtt sÄ att dennes sista tid blir sÄ god som möjligt. Detta kan vara svÄrt med tanke pÄ hur mycket kÀnslor som dinns med i mötet med patienten i livets slutskede och vÄrdaren. Syftet med denna studie var att belysa detta möte.

Syftet med denna studie Àr att belysa det som Àr utmÀrkande för sjuksköterskor och sjuksköterskestudenter enligt vetenskaplig litteratur, utifrÄn tvÄ frÄgestÀllningar: Vad Àr karakteristiskt för sjuksköterskor och sjuksköterskestudenter och vad Àr specifikt för sjuksköterskans yrkesroll? Resultatet presenteras utifrÄn teman sjuksköterskestudent, sjuksköterska - egenskaper, - yrkesroll, professionell socialisation samt sjuksköterskestudenters syn pÄ omvÄrdnad. Författarnas slutsatser sammanfattar de resultat studien belyser, nÀmligen att varje sjuksköterska Àr unik..

Arbetet handlar om att med hjÀlp av litteratur och forskning hitta fördelar och nackdelar med ett tematiskt arbetssÀtt. UtifrÄn dessa fördelar och nackdelar har vi sedan skapat en planering för ett tematiskt arbete som vi valt att kalla ?Naturen omkring oss?. De Àmnena som vi valt att integrera i detta arbete Àr Biologi, Svenska, Matematik och Bild. I LitteraturgenomgÄngen har vi valt att definiera begreppet tematiskt arbete. Vi definierar det bland annat som att vi utgÄr ifrÄn elevers egna erfarenheter och vardagliga förstÄelse, att vi ska arbeta Àmnesövergripande samt att elevinflytandet ska ha en vÀsentlig del i arbetet.

Datum:10 juni, 2013 NivÄ:Kandidatuppsats i Innovationsteknik, 15 hp Institution:Akademin för Innovation, Design och Teknik, IDT, MÀlardalens Högskola Författare:Philip dos Santos Jadidi , 1990; Amanda Nydahl , 1987 Titel:Design för vÄra sinnen En kvalitativ studie över hur design pÄverkar vÀlbefinnandetHandledare:Petra Edoff Nyckelord:EBD (Evidensbaserad design), Design, VÀlbefinnande, VÀntrum, Sinnen. FrÄgestÀllning:Hur kan ett ökat vÀlbefinnande skapas via utformningen av den fysiska miljön i ett vÀntrum utifrÄn vÄra sinnen? Syfte:Studiens syfte Àr att undersöka och skapa riktlinjer för att öka vÀlbefinnandet hos patienter, utifrÄn att skapa en miljö som tar hÀnsyn till de fem olika sinnena (syn, lukt, smak, hörsel, kÀnsel). Metod:Studiens tillvÀgagÄngssÀtt genomfördes kvalitativt. DÀr teori insamlades via en omvÀrldsanalys frÄn bland annat olika elektroniska databaser som Google, Google Scholar, PsycInfo, Sage Journal, ScienceDirekt och Google Books.

Mitt examensarbete Àr uppbyggt med fokusering pÄ fyra delar. En utförlig litteraturstudie dÀr jag skriver om begreppet erosion, en sammanstÀllning av en intervju, en översiktlig vÀxtbeskrivning av fem vÀxter som kan anvÀndas som erosionsskydd samt en resultatbeskrivning dÀr jag redovisar inventeringar som jag gjort pÄ tre Äar i södra SkÄne.Min litteraturstudie har utgÄtt frÄn svensk, engelsk, tysk och amerikansk litteratur, det har varit en utmaning att finna svensk litteratur inom Àmnet. En del litteratur finns om vattenerosion lÀngst vÄr svenska kust, men den berör brÀckvattenvÀxter och salttÄliga vÀxter, vilka jag inte alls anvÀnder mig av i mitt examensarbete.Min inventering har jag gjort under hösten och vintern 2006 och 2007, samt vÄr och försommar 2008.De Äar jag har okulÀrbesiktigat Àr SaxÄn, Höje Ä och KÀvlingeÄn. Jag har inventerat en strÀcka pÄ 100 meter, dÀr Än har benÀgenhet att erodera.Jag har dokumenterat platserna dÀr erosion har kunnat pÄvisas. Sedan har jag gjort en mer grundlig inventering av vÀxtbestÄndet pÄ platsen.

Denna systematiska litteraturstudie Àmnar tolka tidigare forskningsresultat kring samtalsinnehÄll i utvecklingssamtal. Syftet var att undersöka om det fanns bristande utföranden av utvecklingssamtal eller arbetet kring utvecklingssamtal, om elevens kunskapsutveckling var i fokus under samtalen, samt om hur samspelet mellan lÀrare och elev kan vara en faktor för hur eleven ser pÄ sig sjÀlv. Resultatet upptÀcktes genom att söka igenom olika databaser för att sedan identifiera, vÀlja, vÀrdera och analysera den forskning som hittades. Sedan handplockades den vetenskapliga litteratur som ansÄgs relevant till frÄgestÀllningen. Metoden följer Forsbergs och Wengströms (2013) instruktioner för hur en systematisk litteraturstudie bör skrivas och hur man pÄ ett fördelaktigt sÀtt finner rÀtt typ av litteratur till sin studie.

SammanfattningSyfte: Att utifrÄn litteratur beskriva hur patienter som drabbats av Poststroke Depression (PSD) upplever sin livskvalitet.Design: Beskrivande litteraturstudie.Metod: Litteratur söktes i databaserna PubMed och CINAHL, som publicerats mellan 2002-2012. Resultatet baseras pÄ 13 vetenskapliga artiklar.  Resultat: Livskvalitet kan ses ur tvÄ dimensioner, psykiskt och fysiskt. DÄ livet förÀndras inom dessa dimensioner efter en stroke, kan detta pÄverka hur individen upplever sin livskvalitet. Patienter som drabbas av PSD kan uppleva en sÀmre livskvalitet, dÄ de kan uppleva minskad fysisk aktivitet, liksom nedsatt funktionsförmÄga och minskad sjÀlvstÀndighet i utförandet av aktiviteter i dagliga livet (ADL).

MÄlet med uppsatsen var att utforska och resonera kring hur en parkanlÀggning, i detta fall Stowe Landscape Gardens i Buckinghamshire, England, kan fÄ en viss betydelse och vÀrderas högt av eftervÀrlden. FrÄgorna som uppsatsen utgÄtt frÄn Àr: - Vad Àr Stowe? - Hur beskrivs Stowe? - Vilken betydelse har Stowe och varför? Stowe verkar vara betydelsefull för landskapsarkitekter att kÀnna till, och uppsatsen kan komma att utgöra ett underlag för en diskussion kring hur olika anlÀggningar framstÀlls i trÀdgÄrdshistorien, och hur man som landskapsarkitekt kan förhÄlla sig till det. Genom litteraturstudier och en intervju med Barry Smith, Head Gardener pÄ Stowe, har en undersökning av hur Stowe omnÀmns i olika typer av litteratur genomförts, för att se hur Stowe representeras. Uppslagsverk, undervisningslitteratur för landskapsarkitekt-programmet pÄ SLU Alnarp, litteratur frÄn The National Trust (organisationen som Àger och förvaltar Stowe idag1) och resonerande trÀdgÄrdskonstteori har utgjort underlags-material. Resultatet i tabellsammanstÀllningen tyder pÄ att Stowe har en stor betydelse i trÀd-gÄrdshistorien, eftersom den anses vara mycket tidstypisk för landskapsparkernas tids-period, med stöd av de studerade kÀllorna.

Denna studie syftade övergripande till att ta reda pÄ vilka sÀtt höglÀsning anvÀnds som pedagogiskt verktyg i gymnasieskolan, och mer specifikt till att ta reda pÄ hur de medverkande lÀrarna reflekterar kring höglÀsning, hur lÀrarna reflekterar kring höglÀsningsprocessen (före, under och efter höglÀsning) samt att ta reda pÄ vilka slags texter som höglÀses och hur dessa vÀljs ut.Undersökningen baserades pÄ halvstrukturerade intervjuer med Ätta gymnasielÀrare och resultaten som studien uppvisade analyserades utifrÄn diskursanalys som metod, och kopplades till den tidigare forskning och de teoretiska utgÄngspunkter studien vilar pÄ.Resultaten av undersökningen visade att de tillfrÄgade gymnasielÀrarna reflekterar kring höglÀsning som en metod att anvÀnda som introduktion till arbetsomrÄden. LÀrarna menade ocksÄ att metoden anvÀnds om de vill vÀcka elevers intresse, engagemang och lÀslust genom att vÀlja litteratur eleverna tycker om, och om de vill arbeta sprÄkutvecklande, genom att vÀlja litteratur som utmanar eleverna sprÄkligt och innehÄllsmÀssigt. Samtliga lÀrare poÀngterade lÀrarens roll vid arbete under och efter höglÀsning, dÀr de framhöll lÀraren som sprÄklig förebild. NÄgra av lÀrarna reflekterade kring förberedelser innan höglÀsning, men mÄnga framhöll tiden som ett hinder.Huruvida höglÀsning Àr nÄgot som frÀmst lÀraren bör Àgna sig Ät, eller nÄgot som eleverna bör göra, resonerar lÀrarna lite olika kring, men samtliga av de medverkande lÀrarna menar att de höglÀser för sina elever nÀr innehÄllet i texter Àr det vÀsentliga. .