Bakgrund:Multipel skleros Àr en kronisk sjukdom som vanligen debuterar i tidig medelÄlder. Incidensen i Sverige Àr relativt hög. Symtomen Àr neurologiska och kommer i skov eller kontinuerligt över tid. En individs sjÀlvbild kan pÄverkas av att leva med en kronisk sjukdom vilket i sin tur kan leda till antagande av olika perspektiv pÄ livet. Syfte: Att belysa individers erfarenheter av att leva med multipel skleros.

Syftet med vÄrt examensarbete Àr att undersöka förekomsten av skönlitteratur i undervisningen hos tre tillfrÄgade lÀrare. Med vÄrt arbete vill vi belysa deras instÀllning till skönlitteraturens pedagogiska kvalitéer samt synliggöra och diskutera den problematik som kan förekomma gÀllande arbete med skönlitteratur. För att besvara vÄra frÄgestÀllningar har vi anvÀnt oss av relevant litteratur samt intervjuer och observationer utav tre lÀrare. Samtliga tillfrÄgade lÀrare anvÀnder sig av skönlitteratur för att de anser att det ger lÀstrÀning, lÀsförstÄelse, upplevelser, utökar ordförrÄdet, att undervisningen blir mer lustfylld samt att det Àr lÀttare för eleverna att fÄ förstÄelse för skeenden i vÀrlden och i historien genom att relatera till sig sjÀlva. Tiden Àr en avgörande faktor för i vilken utstrÀckning lÀrarna anvÀnder sig av skönlitteratur, men de betonar ocksÄ vikten av resurser och samarbete i arbetslaget.

SammanfattningSyftet med denna studie Àr att undersöka lÀrarens val och anvÀndning av matematiklÀromedel i grundskolans tidigare Är. Med lÀromedel avses i denna studie det material som syftar till att hjÀlpa eleven att tillÀgna sig kunskaper i matematik. Exempel pÄ de lÀromedel som förekommer i studien Àr lÀrobok, egenproducerat material, informations- och kommunikationsteknik (IKT) samt konkret material som ger möjlighet för flera sinnen att verka. Vi har valt att genomföra vÄr studie med stöd av tvÄ delstudier, intervju och observation. VÄra intervjuer synliggör i huvudsak lÀrarens syn pÄ vad som Àr viktigt vid lÀrande i matematik samt vad som ligger till grund för valet av lÀromedel.

Detta examensarbete handlar om vad nÄgra pedagoger anser att den fria leken har för betydelse för barns lÀrande pÄ förskolan. Litteratur, tidigare forskning och LÀroplanen för förskolan, Lpfö98, föresprÄkar hur viktig den fria leken Àr och vad den har för betydelse för till exempel sprÄkutvecklingen, bearbetning av upplevelser och för att lÀra sig socialt samspel.UtgÄngspunkten har varit att finna svaret pÄ vad forskning, litteratur och nÄgra olika pedagoger anser om den fria lekens betydelse för lÀrandet. Jag har intervjuat fyra pedagoger med olika yrkesutbildningar i förskolan, det vill sÀga en barnskötare, en fritidspedagog och tvÄ förskollÀrare. Intervjuerna handlar om deras syn pÄ den fria leken, om den fria leken kan vara en tillgÄng för lÀrandet och om den kan utgöra ett hinder. Pedagogernas berÀttelser har hjÀlpt mig att se likheter och skillnader och dÀrmed förstÄ hur de tÀnker och handlar kring den fria leken pÄ förskolan.Slutsatsen för detta examensarbete Àr att den fria leken Àr oerhört viktig för barns lÀrande pÄ förskolan eftersom den har en ofantlig innebörd.

The purpose of this essay is to present research-based literature and in that find basic practics that benefit the process of reading comprehension in the further reading. To get a broader perspective and a practical school related, we also held a small empirical study in the form of interviews with six active teachers. We discussed among other things, what reading means, the use of textbooks, how the reading process is conducted and so on. The results were correlated against the reported literature and the curriculum. It revealed a gap between theory and practice.

BakgrundInnan neuroleptikans tid behandlades patienter med psykos/schizofreni med en anpassad form avpsykoanalys, som senare modifierades till psykodynamisk psykoterapi (PDT). Efter neuroleptikansintrÀde har den psykodynamiska psykoterapin funnits kvar som behandling men fÄtt mindre fokus.PÄ senare tid har man börjat anvÀnda KBT vid schizofreni och behandlingen Àr idagevidensbaserad. Forskningen av effekten av PDT har slÀpat efter och Socialstyrelsens riktlinjer Àrtydliga med att PDT endast ska erbjudas till patienter med schizofreni i undantagsfall.SyfteSyftet med denna studie har varit att undersöka vilka evidens det finns, för eller emot PDT vidpsykos/schizofreni. DÀrutöver, att granska och analysera evidensen bakom riktlinjerna somSocialstyrelsen ger angÄende PDT vid schizofreni.MetodFör att kunna besvara frÄgestÀllningarna gjordes en systematisk litteraturgenomgÄng och engranskning av rÄdande riktlinjer för psykologisk behandling av schizofreni.ResultatResultaten visar att det finns aktuella studier som talar för att PDT har effekt vid psykostillstÄnd, attdet finns nya modifierade former av PDT som visat lovande resultat och att Socialstyrelsensriktlinjer angÄende PDT vid schizofreni baseras pÄ en enda studie med tveksam kvalitet. Vidarefinns det studier som talar för ett integrerat synsÀtt, dÀr man anpassar behandlingen och vÀljerbehandlingsform efter varje enskild patients behov.KonklusionDet finns evidens för att PDT har positiv effekt vid psykos/schizofreni.

Journalistiken gÄr en dyster framtid till mötes. Det Àr vad som framkommer i en stor del av den litteratur som riktar sig till journalister och journaliststudenter. Huvudparten av forskningen om journalisters framtid rör de som har en fast anstÀllning vid ett medieföretag. Den hÀr studien undersöker hur de frilansande journalisterna ser pÄ sitt arbete i dag och vad de tror om framtidens utmaningar, utifrÄn de aspekter som beskrivs i litteraturen. Genom en enkÀtundersökning har frilansjournalister besvarat i vilken mÄn de hÄller med om de pÄstÄenden som finns i litteraturen.

SyfteStudiens syfte Àr att undersöka vad elever i gymnasiesÀrskolan har för uppfattning om lÀsning av skönlitteratur. Centrala frÄgestÀllningar Àr:o Vad kan pÄverka valet av en skönlitterÀr bok? Titel, ev. illustrationer, om texten verkar lÀttlÀst, spÀnnande etc.o Vad kan vara hindrande faktorer för lÀsningen?o Hur ser eleverna pÄ att tillsammans med lÀrare och klasskamrater lÀsa och arbeta med skönlitteratur? TeoriDen hÀr studien Àr inspirerad av det sociokulturella perspektivet.

Syftet med denna studie Ă€r att fĂ„ en inblick i den elektroniska mobbningen utifrĂ„n de fyra klasser dĂ€r jag har genomfört min undersökning, samt den litteratur som finns att tillgĂ„ inom Ă€mnet. Som utgĂ„ngspunkt för detta utgĂ„r jag ifrĂ„n följande frĂ„gstĂ€llningar: I vilka arenor visar sig den elektroniska mobbningen? Kan man se skillnader/likheter mellan den elektroniska och den traditionella mobbningen utifrĂ„n mina enkĂ€tfrĂ„gor och tidigare forskning? Hur kan man som lĂ€rare och förĂ€lder motarbeta och förebygga elektronisk mobbning? Vilken plikt har man, bĂ„de moraliskt och rĂ€ttsligt, som lĂ€rare i kampen mot elektronisk mobbning? Min studie bygger delvis pĂ„ tidigare litteratur inom Ă€mnet. Men dĂ„ denna litteratur fortfarande Ă€r ganska fattig pĂ„ grund av att fenomenet fortfarande Ă€r relativt nytt, bygger studien Ă€ven pĂ„ en kvantitativ enkĂ€tundersökning gjord pĂ„ en medelstor skola i Östergötland. Undersökningen skedde i fyra klasser inom Ă„rskurserna 7-9.

Alla mÀnniskor har sÀkerligen nÄgon nÀra anhörig eller bekant som har dött av cancer. Det berÀknas att en tredjedel av alla som lever idag kommer att fÄ en cancerdiagnos under sin livstid. Att fÄ cancer innebÀr att individen plötsligt hamnar i en ny livssituation och mÄste försöka lÀra sig att anpassa sig till och hantera denna. De svÄra kÀnslor och situationer som kan uppstÄ vid anpassningen till ett nytt liv bearbetas av individen genom olika copingstrategier. Syftet med litteraturstudien var att belysa vilka copingstrategier individer med obotlig cancer anvÀnder i sitt dagliga liv.

Vi har valt att testa It?s Learning - ett informationssystem som tillhandahÄlls studenter vid Karlstads universitet för informationshantering. FrÄn början var det tÀnkt som ett redskap vid distansutbildningar men det anvÀnds mer och mer av campuskurser. Men hur anvÀndbart Àr det? StÀller anvÀndarna andra krav pÄ ett anvÀndbart informationssystem Àn vad de teoretiska reglerna och normerna sÀger och pÄ vilket sÀtt uppfyller It?s Learning de teoretiska respektive de anvÀndarbaserade kraven? Det Àr det vi har försökt ta reda pÄ i denna uppsats.

Denna uppsats handlar om hur lÀrare kan stimulera elever till litteraturlÀsning och hur lÀrare kan arbeta för att vÀcka lÀslust. FrÄgorna som behandlas i arbetet Àr: Vad stÄr det i styrdokumenten, lÀroplan och kursplan i svenska, om litteraturlÀsning? Hur kan lÀrare skapa lÀslust hos elever? Hur arbetar lÀrare med lÀsstimulans och hur skulle de vilja arbeta? Hur informerar lÀrare sig om nya barnböcker? Finns det nÄgot samarbete mellan lÀrare och skolbibliotekarier / bibliotekarier? Arbetet bygger pÄ litteraturstudier samt en empirisk undersökning i form av intervjuer. I resultatdelen redovisas intervjuerna som gjorts med fyra grundskollÀrare Är 4-9 och tre bibliotekarier Är 4-9. Svaren jag fÄtt har jÀmförts med litteraturen.

I det hÀr examensarbetet studeras Astrid Lindgrens litteratur utifrÄn ett didaktiskt perspektiv. Syftet Àr att i en idéanalys undersöka vilka idéer och vÀrderingar som förmedlas i ett urval av Astrid Lindgrens verk som kan vara en tillgÄng i undervisningen i grundskolans tidigare Är, i detta fall frÄn förskoleklass till Ärskurs fyra. Fokus ligger pÄ vad litteraturen förmedlar, varför den Àr didaktiskt relevant samt pÄ vilket sÀtt innehÄllet kan vara en tillgÄng i undervisningen. Idéanalysen Àr gjord utifrÄn fyra olika teman, som Àr relationer, kÀnslor, genus och sjÀlvkÀnsla.Analysen framhÄller att böckerna förmedlar olika sorters relationer, som elever kan identifiera sig med. Dessa Àr relevanta att lyfta i undervisningen för att behandla viktiga Àmnen sÄ som identitet, krÀnkande behandling, mobbning, demokrati, alla mÀnniskors lika vÀrde, respekt, moral, etik och vÀrdegrund.

NÄgot som det talas mycket om i dag Àr den ökande stressen bland barn och ungdomar. Kan lÀxorna vara en medverkande orsak? Och vad tÀnker elever och lÀrare egentligen om lÀxor? Den forskning och litteratur som uppsatsen bygger pÄ bestÄr bÄde av föresprÄkare och motstÄndare till lÀxor..

Vigren Johansson, Kalle & Svensson, Christian (2008) Dramaarbete i förskolan Malmö: LÀrarutbildningen: Malmö högskola Examensarbetet handlar om hur arbetet med pedagogiskt drama ser ut pÄ förskolor. Huvudsyftet med undersökningen Àr att ta reda pÄ vad förskollÀrare har för instÀllning till pedagogiskt drama samt om de kÀnner att de har tillrÀckliga kunskaper för att anvÀnda det i den dagliga verksamheten. Vi har utgÄtt frÄn följande frÄgor: Hur ser verksamma förskollÀrare pÄ pedagogiskt drama som en del av verksamheten i förskolan? Hur framstÀlls pedagogiskt drama/dramalek i förskolans lÀroplan? Hur stor kompetens anser förskollÀrarna krÀvs för att leda denna typ av verksamhet? Hur Àr utbudet av litteratur eller andra kunskapskÀllor tillgÀngliga pÄ arbetsplatserna? För att besvara dessa frÄgor har vi genomfört en enkÀtundersökning med förskollÀrare i Lunds kommun samt ett mindre antal intervjuer. Vi har utgÄtt frÄn litteratur som rör pedagogiskt drama i allmÀnhet samt drama och teaterarbete i förskolan.