Bakgrund: Schizofreni Àr en sjukdom som drabbar cirka 1 % av befolkningen, men en evidensbaserad, effektiv behandling med fÄ biverkningar saknas. Denna litteraturstudie syftar till att kartlÀgga kvalitetsindikatorer som utgör grunden för en god omvÄrdnad av patienter med schizofreni. Syfte: Att sammanstÀlla och belysa kvalitetsindikatorer som förvÀntas sÀkerstÀlla en god kvalitet i omvÄrdnad och bemötande av patienter med schizofreni. Design: Litteraturstudie Metod: Litteraturstudie av 17 vetenskapliga artiklar, en review-artikel samt fyra debattartiklar om behandling av schizofreni, som analyserats och kvalitetsgranskats för att kunna belysa vilka faktorer som utgör kvalitetsindikatorer vid omvÄrdnad av patienter med schizofreni. Resultat: Kvalitetsindikatorer vid omvÄrdnad av patienter med schizofreni Àr ett holistiskt synsÀtt dÀr patienten stÄr i centrum och vÄrden ges av vÀlutbildade vÄrdgivare.

Syftet med denna empiriska studie var att undersöka och lyfta fram hur pedagoger arbetar med höglÀsning i förskolan. För att fÄ en inblick i arbetssÀtten har jag intervjuat sex pedagoger genom att undersöka hur de definierar begreppet höglÀsning, vad de ser för syfte med höglÀsning samt hur de upplever sitt arbete med höglÀsning.Resultatet visar att höglÀsningen Àr en vanligt förekommande aktivitet, som kan se vÀldigt olika ut, dÀr de flesta av pedagogerna har planerade höglÀsningstillfÀllen men att höglÀsningen ocksÄ sker spontant under dagen utöver dessa planerade tillfÀllen. Oavsett om höglÀsningen Àr planerad eller spontan höglÀsning sÄ anvÀnder sig samtliga informanter av boksamtal. I resultatet framkommer Àven pedagogers syn pÄ val av litteratur dÀr de Àven betonar vikten av att barnen fÄr vara med att vÀlja litteratur.  I diskussionen framhÄller jag att samtliga informanter Àr eniga om att höglÀsningen fyller mÄnga funktioner, dÀribland barnets sprÄkutveckling.                                               .

VÀrdighet Àr en viktig del i omvÄrdnaden som ofta negligeras. VÀrdigheten hotas i ögonblicket dÄ patienten inkommer till vÄrdavdelningen. Trots ett behov finns det inga klara riktlinjer för hur sjuksköterskan ska handla i bevarandet av patienters vÀrdighet. En litteraturstudie som utgÄr frÄn humanvetenskapen genomfördes för att fÄ djupare kunskap och förstÄelse om bevarande av vÀrdighet hos patienter. Syftet var att beskriva hur patienters vÀrdighet bevaras inom omvÄrdnad.

Arbetet Àr en litteraturstudie med fokus pÄ begreppet icke-formellt lÀrande. Begreppet icke-formellt lÀrande faller inom det akademiska fÀltet för pedagogik genom att som adjektiv ge beskrivning Ät lÀrande. Arbetet bearbetar och jÀmför genom begreppsanalys icke-formellt lÀrande och nÀraliggande begrepp för att bilda en vidare ordning och tillhandahÄlla verktyg för att förstÄ bÄde problematik och hur man kan definiera bÄde de begrepp som studeras och delbegrepp som framkommer i studien.Syftet med denna uppsats Àr huvudsakligen att problematisera och diskutera definitioner av begreppet icke-formellt lÀrande i litteratur som behandlar begreppet. Genom att jÀmföra litteratur som behandlar begreppen uppenbaras vissa mönster som kan illustreras genom modeller och figurer för att ge ökad förstÄelse..

Huvudsyftet med vÄrt arbete Àr att undersöka vilka faktorer som kan pÄverka eleversattityder till skolmatematiken i skolÄr 4. Vi har Àven jÀmfört vÄrt resultat med litteraturoch forskning för att se likheter och skillnader.Inspirationen till arbetet fick vi av olika forskningsrapporter som visar hur vissa elevertappar intresset för matematik i Äldrarna 10-12. För att undersöka attityden hos elevernagjorde vi en kvalitativ studie av sex elever i skolÄr 4. Resultatet visar att eleverna harbÄde positiva och negativa attityder till Àmnet matematik. Faktorerna bakom dessaattityder Àr olika hos eleverna och kan vara en eller flera.

SÄr och sÄrvÄrd har existerat lika lÀnge som mÀnniskan levt. För att kunna utföra sÄrvÄrd som tÀcker patientens vÄrdbehov Àr sjuksköterskan i nulÀget dÄligt utrustad. Sjuksköterskan har liten kunskap om prevention, bedömning och behandling av sÄr. Syftet var att belysa faktorer som pÄverkar sjuksköterskans sÄrvÄrd. En litteraturstudie utfördes enligt Fribergs modell.

Bakgrund: NÀr en familjemedlem blir svÄrt sjuk har det en stor pÄverkan pÄ hela familjen. NÀrstÄende har och kÀnner ofta Ängest, depression och maktlöshet. Familjemedlemmens sjukdom kan ocksÄ leda till att rollerna i familjen Àndras, och en förÀndring i den ekonomiska situvationen och en ökad pÄfrestning för familjen. Syfte: Syftet med studien var att belysa behov som nÀrstÄende till patienter inom palliativ vÄrd kan ha. Metod: En litteraturstudie genomfördes med sökningar i Pubmed och Cinahl.

OhÀlsosamma levnadsvanor Àr ett omfattande problem som kan leda till sjukdom, sÀnktlivskvalitet och tidigare död för mÀnniskor. Det ligger i sjuksköterskans yrkesfunktion attidentifiera och aktivt förebygga hÀlsorisker samt vid behov motivera till förÀndrad livsstil. Detfinns fyra sÀrskilt prioriterade ohÀlsosamma levnadsvanor att förebygga och motivera tillförÀndring vilka Àr tobaksbruk, alkoholkonsumtion, otillrÀcklig fysisk aktivitet ochohÀlsosamma matvanor. Dessa levnadsvanor Àr vanligt förekommande, berör dÀrmed mÄngamÀnniskors hÀlsa och vÀlbefinnande vilket ocksÄ resulterar i stora samhÀllskostnader ISocialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder konstateras att detfinns behov av mer effektiva strategier för livsstilsförÀndringar Àn de traditionella. En modernoch evidensbaserad sÄdan metod Àr Motiverande samtal.

Syftet med litteraturstudien var att belysa vad motivation Àr och kan vara inom omvÄrdnad. Metoden för studien var litteraturstudie dÀr Ätta vetenskapliga artiklar redovisas i resultatet. Begreppet motivation Àr en viktig faktor för mÀnniskan som patient i olika övergÄngar/rörelser frÄn ohÀlsa till hÀlsa. Det Àr patientens egen motivation som Àr avgörande hur patienten lyckas att nÄ sina mÄl. Viktiga faktorer i motivationen Àr att patienten har en sjÀlvmedvetenhet, att patienten kÀnner förtroende för sjuksköterskan och en nÀrvaro av de nÀrstÄende.

Ett syfte med denna uppsats Àr att belysa hur det Àr att vara same och troende i dagens samhÀlle. Jag kommer att skriva om samernas religion idag med fokus pÄ deras natursyn samt deras synsÀtt pÄ miljöfrÄgor och den globala uppvÀrmningen. För att kunna göra detta har jag Àven fördjupat mig i deras traditionella religion och förhÄllandet till naturen. Jag ska försöka besvara frÄgestÀllningarna nedan.Hur sÄg den traditionella samiska religionen ut och hur förhöll man sig till naturen?Vilken pÄverkan har kristendomen haft?Hur ser samerna pÄ de aktuella miljöfrÄgorna och den globala uppvÀrmningen?Hur framstÀlls samerna idag i litteratur och media? Hur ser religion ut bland samer idag?.

Syftet med litteraturstudien var att beskriva hur djur respektive musik kan anvÀndas som fysisk-, psykisk- och social stimulans i vÄrden av Àldre över 65 Är. Litteratur har sökts i tre stora databaser och inkluderad litteratur har analyserats och kvalitetsbedömts. Djur och musik har visat sig ha positiva effekter för de Àldre i ordinart boende eller pÄ Àldreboende. De positiva effekterna visade sig genom förbÀttring av depression, ensamhet, sömn, fysiska och kognitiva funktioner. Förbattringarna visade sig genom musikterapi eller djurterapi dÀr mÀnniskan kan interagera med djur.

Tidigare forskning visar att vi behöver naturkontakt varje dag och effekterna, sÄvÀl fysiska som psykiska och medicinska Àr stora och vÀl belagda (Norling, 1991). Begreppet KASAM (kÀnsla av sammanhang) skapades av Aaron Antonovsky för att undersöka de hÀlsobringande faktorernas ursprung.Syftet med studien var att undersöka om naturens inverkan kan ha samband med kÀnsla av sammanhang (KASAM). Undersökningsdeltagare var kvinnor i Äldern 40-65 Är, bosatta i tÀtort. Resultat frÄn Boverkets studie (2007), Landskapets upplevelse vÀrden - vilka Àr de och var finns de, som influerat min studie, visar att det finns ett behov av ostörda naturprÀglade omrÄden, dÀr man har möjlighet att ÄterhÀmta sig.Studien genomfördes pÄ kvinnor (N=28) i avsedd Älder och boende i tÀtort.Datan samlades in med en enkÀt, bestÄende av totalt 35 frÄgor. 13 frÄgor för att mÀta KASAM, 8 demografiska frÄgor, och 14 frÄgor om kontakt med naturen.Resultatet pÄvisar inga signifikanta samband mellan KASAM och kvinnorna, oberoende av hur ofta de anvÀnde sig av naturen.

Kometprogrammet började utvecklas 2001 och Àr en svensk variant av nordamerikanska manualbaserade förÀldratrÀningsprogram. Varianten Komet 12-18 Är riktar sig till förÀldrar med utagerande ungdomar med syftet att bryta negativa beteendemönster genom att Àndra förÀldrarnas förhÄllningssÀtt till sina barn. Grundtankarna Àr hÀmtade frÄn inlÀrningsteori, beteendeanalys, prevention och kognitiv beteendeterapi och bygger pÄ evidensbaserad forskning. Syftet med studien Àr att bidra till utvecklingen av Komet 12-18 Är och tillgodose ungdomsperspektivet med resultat frÄn ungdomsintervjuer och ?enkÀter.

DÄ den statliga granskningen av lÀromedel upphört Àr det upp till varje undervisande lÀrare att bedöma huruvida lÀromedel ligger i linje med de gÀllande kursplanerna eller ej. Syftet med uppsatsen Àr att granska 1800-talet i fyra lÀromedel i litteraturhistoria. Med hermeneutiken som verktyg tolkas tvÄ olika kursplaner i svenskÀmnet, den nu gÀllande kursplanen i Svenska 1 hÀmtad ur Gy 11 och kursplanen för Svenska B hÀmtad ur Lpf 94. Tolkningen av aspekter som kan kopplas till litteratur ligger till grund för analysen av de aktuella lÀromedlen. Resultatet visar att de fyra lÀromedlen tar upp information som ligger i linje med det kursplanerna föreskriver och kan sÄledes möjliggöra att eleven uppnÄr mÄlen nÀr det kommer till studier av författare och dess verk under 1800-talet..

SjÀlvmord och sjÀlvmordsförsök har förekommit sÄ lÀnge mÀnniskan har existerat. Attityden till sjÀlvmord har skiftat mellan olika tidsepoker och samhÀllen. Idag Àr sjÀlvmordshandlingar inte lika tabubelagda som de har varit men det Àr ÀndÄ ett stort och uppmÀrksammat problem. Inom vÄrden kan all vÄrdpersonal möta patienter som försökt ta sitt liv. Patienter som har försökt ta sitt liv upplever ett stort lidande.