The aim of this study is to examine how European companies? stock price is affected by an announcement about foreign direct investment in one of the BRIC countries. Another aim for the study is to examine if the market reacts differently to the three modes of entry methods in a given BRIC country and to examine if the market reacts differently to different European countries. The study also set out to answer if there were any effects of the three modes of entry that was visible a short time after the announcement. To answer and examine this, the authors used the event study approach. The study was conducted with a sample of 47 companies from France, Norway, Spain, Sweden and Germany.

Denna Eventstudie syftar till att undersöka hur ett byte av noteringslista påverkar kumulativ onormal avkastning (CAR) 1 till och med 12 månader efter genomfört byte. I studien undersöks därför utförda byten av noteringsplats på den svenska aktiemarknaden under tidsperioden 1995-2009. I studien beräknas onormal avkastning delvis med marknadsmodellen (MM) som grund, men också med Fama & French tre-faktormodell (FF) för att öka reliabiliteten. Vidare undersöks om skillnader i CAR föreligger under olika tidsintervall samt om olikheter förekommer efter att berörda företag delats in i undergrupper baserade på typ av byte, industri samt storlek. Slutligen testas utifall den eventuella kumulativa onormala avkastningen är signifikant skild från noll med student t-test samt om det föreligger skillnader i medelvärde i de olika undergrupperna.

I februari 2006 avskedas Graham Souness från Newcastle United efter en tids dåliga resultat. Den dagen han avskedas tar aktien ett skutt uppåt, således tyckte marknaden det var bra att han avskedades trots att det innebar ökade kostnader för klubben. Med detta som faktum uppstod vår problemformulering:Hur påverkas börsnoterade fotbollsklubbars aktiekurs när managern lämnar klubben?Syftet har varit att undersöka om det förekommer avvikande avkastning när en fotbollsmanager lämnar klubben. Vi har också gjort en jämförelse med hur det ser ut när VD: n lämnar ett företag.

Syfte: Undersökningens syftet är att mäta huruvida det går att få ut en överavkastning av aktier som väljs in i (respektive ut ur) OMX Stockholm Benchmark (OMXSB), som följd av att ett index ändrar sin komposition. Delsyftet är att undersöka om det går att se en signifikant ökning av handelsvolymen i anslutning till ändringsdagen.Metod: Studien tillämpar en Eventstudie som undersökningsmetod av kvantitativ karaktär. Studien undersöker indexet OMXSB och innefattade totalt 111 stycken ingående och utgående aktier fördelat på 10 tillfällen. Två eventfönster har konstruerats; ett kring annonseringsdagen och ett kring ändringsdagen. Den procentuella handelsvolymen har mätts över eventfönstret kring ändringsdagen.Resultat: Den genomsnittliga kumulerade överavkastningen för eventfönstret vid annonseringsdagen uppgick till 1,02 % (-6 %) för de aktier som valdes in (ut).

A trading halt is a measure conducted by a securities exchange in order to reduce information imbalances between market participants, thus enabling a higher level of market efficiency. A market is said to be efficient when new information concerning a company is instantly reflected in its stock price, implying that abnormal stock returns cannot be systematically achieved in an efficient market. The purpose of this study is to examine the occurrence of abnormal stock returns following trading halts on the Stockholm Stock Exchange. The study is based on a sample of 64 trading halts executed between January 2003 and February 2008. Historical daily prices for stocks subject to trading halts during the period have been gathered from the Datastream Advance database, while information on date and time of trading halts have been collected from the Stockholm Stock Exchange website.

Denna studie har genomförts i syfte att undersöka huruvida nyintroduktioner generar en överavkastning i förhållande till OMXSPI på svenska handelsplatser under en börsuppgång och en börsnedgång för olika tidsintervall och branscher. Studien har undersökt nyintroduktioner genomförda under tidsperioden Q1 2004 till Q2 2009. Syftet har för avsikt att utmynna i huruvida nyintroduktioner vid svenska handelsplatser är effektiva och om investerare kunnat utnyttja eventuella ineffektiviteter som investeringsstrategier.Undersökningen är en Eventstudie baserad på en kvantitativ metod där korrigerade historiska aktiekurser har inhämtats och beräkningar har genomförts med hjälp av två metoder, den genomsnittliga abnormala avkastningen och den genomsnittliga abnormala avkastningen för en buy-and-hold strategi, för att säkerställa en hög validitet i studien.Slutsatsen påvisar att investerare som investerat i nyintroduktioner på AktieTorget under börsuppgången hade kunnat utnyttja den något lägre grad av effektivitet utifrån en buy-andhold strategi på tre månader och erhållit en genomsnittlig signifikant överavkastning gentemot OMXSPI på 32,6 procent. En investerare som valt att investerare i nyintroduktioner utifrån en buy-and-hold period på tre månader på Alternativa Aktiemarknaden under börsnedgången hade i genomsnitt erhållit en signifikant överavkastning på 11,8 procent. För den investeraren som inte tagit hänsyn till när introduktionen genomförts och investerat i nyintroduktioner på AktieTorget utifrån en buy-and-hold period på en månad hade i genomsnitt erhållit en signifikant överavkastning på 18,2 procent..

Bakgrund: Marknadsanomalier har länge varit ett omdiskuterat ämne på aktiemarknader, en marknadsanomalie vilken denna uppsats har undersökt är listeffekter. Listeffekter är effekter som uppstår i samband med att företag förflyttas från en lista till en annan lista på en börs. Genom åren har det tagits fram möjliga förklarande teoretiska hypoteser till listeffekter, vilka är Efficient Market Hypothesis, Information Signaling Hypothesis, Price Pressure Hypothesis, Imperfect Substitution Hypothesis, Investor Awareness Hypothesis och Liquidity Hypothesis. Olika börser har olika regler för listindelning av företag och indelningen kan ha betydelse för aktiens förutsättningar. För att studera listeffekter genom listförändringar är det en fördel om listeffekten kan studeras i en miljö där det går att kontrollera för ny information.

Syfte: Bakgrunden till den här uppsatsen är den finansiella krisen och dess verkningar över världen. Utifrån det här har jag valt att fokusera på hur svenska företag ändrat sin utdelning till i år när de nu har ställts inför en kraftigt och snabbt försvagad konjunktur. Det intressanta i att göra en sådan här studie är för att se hur den finansiella marknaden reagerar, under dessa tider, och om det här skiljer sig mot för vad som vore normalt.Uppsatsens syfte är att:undersöka hur marknaden reagerar på förändringar i utdelningen och hur väl detta stämmer överens med vad som förväntats utifrån teorin och tidigare forskningundersöka graden av effektivitet på den svenska marknaden Metod: Den metod jag använt mig av, för att genomföra den här undersökningen, kallas för eventmetoden eller en Eventstudie. Det event jag valt att studera är offentliggörandet av årets utdelningsnivå, bland de största svenska företagen, och dess mottagande på marknaden. Till en början har jag läst in mig på området genom att ta fram relevant litteratur i form av böcker och tidigare forskning inom det här området.

Syftet med denna uppsats är att undersöka vilket användningsområde journalister, som är anknutna till en redaktion, har att använda sig av bloggar och dess möjligheter. Vi vill undersöka bloggen som fenomen och då i synnerhet varför journalisten väljer att använda sig av denna alternativa medieproduktion, trots att han har möjlighet att genom sin redaktion kunna uttrycka sig och bli publicerad för en allmänhet som lyssnar till honom/henne. Vi kommer med hjälp av intervjuer, gjorda via mail, försöka att klargöra hur bloggen används av journalister och till vår hjälp kommer vi att använda Jürgen Habermas teori om offentlighet så som han har förklarat det i sin bok Borgerlig offentlighet.Frågeställningen i uppsatsen är:· Hur ser journalisten på bloggen i avseende på det offentliga och det privata?· Vilket urval gör journalisten då han/hon skriver i sin blogg?· Hur kan journalisten använda sig av bloggen?Undersökningen grundar sig i två stycken mailintervjuer med journalister som själva bloggar. Dessa två är Anders Linder, ledarskribent på Svenska Dagbladet, som bloggar under Svenska dagbladets redaktionella flagg och Andreas Ekström, journalist på Sydsvenskan, som skriver i ett mer privat rum.

Background: The reasons why this study is conducted is because of the latest recession in the global economy. The current recession has made a lot of companies more aware of its cost, and in order to fit the new harsher economic climate the companies has to be more cost efficient. In order to do so many companies choose to reduce their amount of employees. When this happens in a recession, most of the layoffs are an effect of reactive causes, such as lower incoming orders, and fewer customers. This leads to a problem for the companies that don?t know how these kinds of layoffs will affect the value of the company?s stock.

Under senare år har verkställande direktörer omsatts i allt snabbare takt. Fenomenet kallas för VD-karusellen och syftar till att verkställande direktörer får ta allt större ansvar för utvecklingen på börsen. Marknaden i sin tur värdesätter den verkställande direktören vilket skapar reaktioner vid successioner. Detta kan anses paradoxalt eftersom den verkställande direktören påverkar hur marknaden värdesätter honom/henne.Syfte: Utifrån teorier och tidigare management forskning avser studien beskriva hur marknaden reagerar på successioner. Detta kombineras med hur företagen presterar efter successionen är genomförd.

Under senare år har verkställande direktörer omsatts i allt snabbare takt. Fenomenet kallas för VD-karusellen och syftar till att verkställande direktörer får ta allt större ansvar för utvecklingen på börsen. Marknaden i sin tur värdesätter den verkställande direktören vilket skapar reaktioner vid successioner. Detta kan anses paradoxalt eftersom den verkställande direktören påverkar hur marknaden värdesätter honom/henne.Syfte: Utifrån teorier och tidigare management forskning avser studien beskriva hur marknaden reagerar på successioner. Detta kombineras med hur företagen presterar efter successionen är genomförd.

Bakgrund: Den 20:e april 2010 inträffade en explosion på BP:s oljeplattform Deepwater Horizon i Mexikanska Golfen. Explosionen uppstod på grund av metangas som under högt tryck expanderade på plattformen och sedan antändes. Detta ledde senare till att oljeplattformen sjönk och ett stort okontrollerat oljeläckage uppstod på cirka 1500 meters djup.          Att explosionen i den mexikanska golfen har påverkat BP negativt och varit mycket kostsamt för företaget är uppenbart, börskursen hade som mest sjunkit med cirka 60 procent. Det kan vara intressant att undersöka huruvida denna katastrof, utlöst av en enskild aktör, också har spridit sig över till andra aktörer i Olja & Gas sektorn.Syfte: Syftet med denna C-uppsats är att undersöka huruvida BP:s katastrof i den Mexikanska golfen har påverkat andra aktörer i samma sektor (Olja & Gas sektorn).Metod: Sekundärdata presenteras som en kvantitativ ansats i form av siffror och för att kunna dra slutsatserna använder vi oss av en deduktiv ansats.I denna studie tillämpas en metodikteknik i form av en Eventstudie, där beräkningar av den abnorma och förväntade avkastningen baseras på marknadsmodellen. Vidare har två hypoteser testats, där syftet med Hypotes I är att pröva huruvida information om händelsen i den Mexikanska Golfen påverkar andra företag i samma sektor som BP.

Bakgrund: Den 20:e april 2010 inträffade en explosion på BP:s oljeplattform Deepwater Horizon i Mexikanska Golfen. Explosionen uppstod på grund av metangas som under högt tryck expanderade på plattformen och sedan antändes. Detta ledde senare till att oljeplattformen sjönk och ett stort okontrollerat oljeläckage uppstod på cirka 1500 meters djup.          Att explosionen i den mexikanska golfen har påverkat BP negativt och varit mycket kostsamt för företaget är uppenbart, börskursen hade som mest sjunkit med cirka 60 procent. Det kan vara intressant att undersöka huruvida denna katastrof, utlöst av en enskild aktör, också har spridit sig över till andra aktörer i Olja & Gas sektorn.Syfte: Syftet med denna C-uppsats är att undersöka huruvida BP:s katastrof i den Mexikanska golfen har påverkat andra aktörer i samma sektor (Olja & Gas sektorn).Metod: Sekundärdata presenteras som en kvantitativ ansats i form av siffror och för att kunna dra slutsatserna använder vi oss av en deduktiv ansats.I denna studie tillämpas en metodikteknik i form av en Eventstudie, där beräkningar av den abnorma och förväntade avkastningen baseras på marknadsmodellen. Vidare har två hypoteser testats, där syftet med Hypotes I är att pröva huruvida information om händelsen i den Mexikanska Golfen påverkar andra företag i samma sektor som BP.

En börsintroduktion innebär att företag erbjuds en marknadsplats för handel av företagets aktier. I denna uppsats undersöks vad som händer med en aktie då den har introducerats på börsen. Undersökningen baseras främst på två kvantitativa undersökningar, varav den första är en Eventstudie som undersöker effekten av hur en specifik händelse påverkar ett företags värde. Den andra undersökningen består i att med hjälp av företagens prospekt granska företagens bakomliggande motiv för en nyintroduktion. Studien fokuserar specifikt på Stockholmsbörsen och på alla företag som nyintroducerats på börsens A- och O-listor mellan åren 2000 och 2005.Syftet med uppsatsen är dels att uppmärksamma aktiers svängningar i samband med och efter en nyintroduktion samt att undersöka vilket samband det har med prissättningen av aktierna och bakomliggande motiv för introduktionen.Vi har undersökt avvikelseavkastningen vid tre olika tillfällen för att se hur aktien har utvecklats efter introduktionen.