I denna uppsats undersöks det potentiella sambandet mellan minskade försvarsutgifter och ett ökat försvarsmaterielsamarbete i Europa och Norden. Perioden som studeras är åren 1991-2012. Variablerna konstrueras från data hämtade från SIPRI (Stockholm International Peace Research Institute) och utgörs av (i) genomsnittliga försvarsutgifter som andel av BNP, samt (ii) andelen försvarsmaterielaffärer som inkluderar samarbete vid produktion för de två grupperna av länder. I ett första steg görs en statistisk analys vars resultat visar på ett statistiskt signifikant samband mellan variablerna när det gäller de europeiska länderna, samt ett statistiskt insignifikant samband mellan variablerna för de nordiska länderna. I ett andra steg genomförs kvalitativa intervjuer i syfte att undersöka orsakerna till denna skillnad mellan de två samarbetena.

När en skattskyldig blir beskattad flera gånger för samma inkomst, i minst två länder och under samma tidsperiod, uppstår juridisk dubbelbeskattning. En vanlig metod för att i möjligaste mån undvika dubbelbeskattning är att stater ingår bilaterala dubbelbeskattningsavtal med varandra. I ett dubbelbeskattningsavtal avgör de avtalsslutande staterna vilken stat som, i en rad olika situationer, ska ha beskattningsrätt och vilken stat som till följd därav avstår från sin rätt till beskattning. Därigenom undviks, så långt det är möjligt, att en skattskyldig beskattas fler gånger för samma inkomst.Dubbelbeskattning undviks även inom EU genom bilaterala dubbelbeskattningsavtal. EU-rätten innehåller nämligen i dagsläget inga harmoniserade regler avseende direkt skatterätt och området är således en del av medlemsstaternas egen behörighet.

När en skattskyldig blir beskattad flera gånger för samma inkomst, i minst två länder och under samma tidsperiod, uppstår juridisk dubbelbeskattning. En vanlig metod för att i möjligaste mån undvika dubbelbeskattning är att stater ingår bilaterala dubbelbeskattningsavtal med varandra. I ett dubbelbeskattningsavtal avgör de avtalsslutande staterna vilken stat som, i en rad olika situationer, ska ha beskattningsrätt och vilken stat som till följd därav avstår från sin rätt till beskattning. Därigenom undviks, så långt det är möjligt, att en skattskyldig beskattas fler gånger för samma inkomst.Dubbelbeskattning undviks även inom EU genom bilaterala dubbelbeskattningsavtal. EU-rätten innehåller nämligen i dagsläget inga harmoniserade regler avseende direkt skatterätt och området är således en del av medlemsstaternas egen behörighet.

Idag befinner sig över 50 miljoner människor på flykt runt om i världen. De har behövt lämna sina hem till följd av väpnade konflikter, förföljelse eller andra grova människorättskränkningar. Flera av dem behöver få skydd i andra länder. Dock är det svårt för många att få det. Inte minst gäller det de skyddsbehövande som försöker finna en fristad inom EU.

Genom en kritisk diskursanalys söker jag svaret på vilka diskurser som finns i mitt urval av dokument. Med sociokulturellt perspektiv som teoretisk grund väljer jag att titta på kunskap och lärande. Utgångspunkt för analysen är Europarådets rekommendationer inom programmet Utbildning 2010, där ett underlag gavs i form av åtta nyckelkompetenser för livslångt lärande (EU 2006a). Jag tittar på digital kompetens, som är en av nyckelkompetenserna som varje europeisk medborgare ska utveckla. Jag analyserar också dokument som finns med i processen för den reformerade svenska gymnasieskolan Gy 2011.

Titel Hållbar stadsutveckling för delaktighet och invånardialog - En studie av unga kvinnorskommunikationsvanor och intresse för medborgardialog i en mångkulturell stadsdelFörfattare Matilda Reiderstedt och Marina MilojkovicKurs Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap, Institutionenför journalistik, medier och kommunikation vid Göteborg universitetTermin Höstterminen 2011Uppdragsgivare Utveckling Nordost (Göteborgs stad i samarbete med Europeiska regionalautvecklingsfonden)Handledare Malin SveningssonSidantal 38 sidor exklusive bilagaSyfte Syftet med vår studie är att undersöka kommunikationsvanor och informationsbehov hos målgruppen unga kvinnor boende i Göteborgs nordöstra stadsdelar. Syftet är också att undersöka de unga kvinnornas intresse för medborgardialog och delaktighet inom ramen för stadsutvecklingsprojekt.Metod Kvalitativa intervjuer.Material 10 intervjuer med unga kvinnor boende i Bergsjön (1), Angered (2), Hammarkullen (1), Hjällbo (3), Storås (1), Rannebergen (1) och Gårdsten (1)Huvudresultat Vårt resultat visar att Utveckling Nordost inte lyckats förankra sitt mål och syfte hos intervjupersonerna, vilket verkar bero på brister i informationsspridnings-processen. Resultatet visar att de unga kvinnorna i stor utsträckning använder sig av mun-till-mun-metoden gällande informationsspridningoch att utländska medier dominerar över svenska i hemmet. Tidningsläsandet är hyfsat omfattande, men få prenumererar på någon av de stora svenska dagstidningarna.Vidare kan vi konstatera att det råder en positiv attityd till ett stadsutvecklingsprojekt, men att förtroendet för att några större förändringar kommer att bli märkbara är svagt.Vårt resultat visar också att det finns ett intresse för medborgardialog och en önskan att kunna kommunicera kring frågor som rör stadsdelarnas utveckling med projektanställda och förtroendevalda..

Freedom of religion or belief is indisputable in Human rights discourse, more discussed is exactly what it is that is included in the concept of freedom of religion or belief (in Swedish: religionsfrihet). This thesis focuses on the freedom of religion or belief in a European context, in particular on the European court of human rights and article 9 in the European convention for human rights. Some criticism has been directed against the Court to the effect that its practice and verdicts don't answer to the pronounced desire to develop a pluralistic and inclusive form of freedom of religion or belief.My aim is to examine, analyse and test three different theories, which all try to develop alternatives to the expression freedom of religion or belief, in relation to six verdicts from article 9 in Europe convention. My basic purpose is to try to find new ways of talking about freedom of religion or belief that might lead to a more inclusive, pluralistic and equal interpretation of that concept.The three theories wich I use are elaborated by Richard Amesbury (associate professor at Claremont school of Theology); Hugo Strandberg (TD at Åbo Akademi) and Eberhard Herrmann (professor in philosophy of religion at Uppsala University); and Martha Nussbaum (professor of law and ethics at the University of Chicago). The six cases from the European court are: X v.

I dagens samhälle är det vanligt att patienter söker vård hos olika vårdgivare, vilket resulterar i att vårdinformationen blir splittrad och allt högre krav ställs på de datoriserade journalsystemen. Till exempel ska de stödja ett processorienterat arbetssätt för att samla information från samma vårdprocess. Vårdinformationen måste därför vara tillgänglig över organisationsgränser och olika journalsystem måste kunna kommunicera med varandra, där en ökad tillgänglighet ställer högre krav på informationssäkerhet och behörighetskontroll. Journalsystemen bör, för att uppfylla dessa krav, utvecklas enligt standarder och riktlinjer.Det finns ett flertal nationella och internationella organisationer som arbetar med att ta fram standarder och riktlinjer för hur journalsystem bör utvecklas. Problemet är att dessa arbeten sker på olika nivåer och gäller olika delar av journalsystemen.

Denna uppsats är en studie av rapporteringen av terroristattentaten i Madrid 2004, London 2005 och Moskva 2010 i Dagens Nyheter. Genom Van Dijk och Faircloughs diskursanalys har jag analyserat fem artiklar ifrån morgontidningen. Med anledning till fördelningen mellan väst och öst, och bilden som skapats av dessa i media, har jag gjort en studie i ?vi? och ?dem? relaterade perspektiv. Där Madrid och London fått representera det västerländska medan Moskva stått för det österländska.

Uppsatsen har till syfte att undersöka huruvida MERCOSUR är en aktör på den internationella arenan och om dess tilltagande utveckling kommer kunna bidra till ett ökat interregionalt samarbete. Uppsatsen ska uppnå syftet genom att svara på två frågeställningar: 1) Kan MERCOSUR definieras som en aktör på den internationella arenan? 2) Kan MERCOSUR ses som ett nytt regionalt block och därmed ingå i interregionala samarbeten?Uppsatsen går igenom nya regionala blockens uppkomst och vad som skiljer dem åt från andra frihandels avtal. Uppsatsen är en komparativ analys som använder sig av två modeller för att svara på frågeställningarna. Den ena är Björn Hettnes dynamiska modell som beskriver en förändringsprocess.

Trakékvalstret, Acarapis woodi, är en parasit som angriper honungsbiet, Apis mellifera. Kvalstret har hittills inte påträffats hos bin i Sverige, men är spritt i stora delar av världen och är bland annat vanligt förekommande på europeiska kontinenten. Reglerna kring införsel av bin har nyligen ändrats, det tidigare kravet på särskilt tillstånd för införsel har tagits bort. Detta innebär att inga krav finns beträffande trakékvalstret vid införsel, utan den kontroll som sker är numera frivillig. Med detta som bakgrund är det av intresse att göra en landsomfattande undersökning för att utreda om trakékvalstret förekommer i den svenska bipopulationen, då det påverkar vilka åtgärder som är lämpliga att vidta för att hindra etablering av kvalstret.Det finns inga exakta svar på hur allvarlig trakékvalstrets skadeverkan är, men det är klarlagt att ett kraftigt angrepp har negativa effekter.

Sammanfattning Regeringsrätten fastslog, genom ett antal rättsfall avkunnade i mars 2009, att de svenska koncernbidragsreglerna inte till fullo var förenliga med etableringsfriheten inom EU. Detta eftersom det sedan Europeiska unionens Domstols (EUD) avgörande i målet C-446/03 Marks & Spencer har stått klart att det inte är förenligt med etableringsfriheten att neka avdrag i de fall där det utländska dotterbolagets förluster är slutliga och det inte finns någon möjlighet att förlusterna skulle kunna komma att beaktas i dotterbolagets hemviststat. Med anledning av Regeringsrättens avgöranden inleddes ett lagstiftningsarbete med syfte att tillgodose etableringsfriheten vid gränsöverskridande förlustutjämningssituationer vilket utmynnade i 35a kapitlet inkomstskattelagen (1999:1229). Kapitlet har dock kritiserats för att det i flertalet situationer är mycket svårt att åtnjuta avdragsrätt då flera kriterier måste vara uppfyllda samt att avdragsrätten är beloppsbegränsad. Uppsatsens syfte är att analysera ifall 35a kapitlet inkomstskattelagen (1999:1229) medger tillräckligt långtgående möjligheter för moderbolag att tillgodoräkna sig förluster i utländska dotterbolag för att reglerna inte kommer anses strida mot etableringsfriheten vid en eventuell prövning av EUD.De krav för avdragsrätt som kapitlet uppställer har var och en analyserats genom en restriktionsanalys eftersom EUD vanligtvis gör en restriktionsanalys i de fall då det är ursprungsstatens lagstiftning som uppställer ett hinder mot att utöva etableringsfriheten.

BakgrundDen 1 november 2010 avskaffades revisionsplikten för små företag. Detta med de främsta motiven att minska företagens kostnader och att anpassa sig efter övriga europeiska länder. Detta påverkade inte bara företagen utan även många av företagens intressenter. Vi valde att avgränsa oss till att studera bankerna och lagändringens effekter på dessa. Problemformulering Har den avskaffade revisionsplikten för små företag påverkat bankernas kreditbedömningsprocesser för dessa bolag? SyfteSyftet med denna undersökning är att skapa en förståelse för hur avskaffningen av revisionsplikten har påverkat bankerna.

Bakgrund: Avlägsnandet av visdomständer är ett av de mest frekventa ingreppen på oralkirurgiska kliniker och det har uppskattats att det årligen extraheras 100 000 visdomständer i Sverige. Majoriteten av operationerna utförs med indikation men i många fall sker den i profylaktiskt syfte. Profylaktiskt avlägsnande innebär en borttagning av visdomstanden innan patologi uppstår. Denna åtgärd är än idag mycket omdebatterad eftersom det handlar om tänder där patienten varken uppvisar symtom eller patologi. Inför beslutet att ta bort en visdomstand måste bl.

SammanfattningSyftet med denna uppsats var att ta reda på huruvida ett förvärv är ett lönsamt strategiskt beslut för företag eller ej. Företagsförvärv förekommer frekvent idag och det finns många studier i ämnet som lyfter fram mängden av misslyckade förvärv. Detta gjorde oss intresserade av hur det egentligen ser ut finansiellt för företag efter de gjort förvärv och om detta beslut gett företaget en högre lönsamhet. Vi försökte därför ta reda på om det finns något generellt utvecklingsmönster av lönsamheten efter företagsförvärv. För att komma fram till en slutsats gjordes en sammanställning av tidigare forskning kring lönsamhetsutveckling vid företagsförvärv.