Bakgrund och problem: I och med globaliseringen befinner sig världen i en mer och mer integrerad tillvaro där våra tidigare separerade ekonomier är mer och mer sammankopplade. Den senaste finanskrisen som startade i USA har haft kraftigåterverkan på den europeiska ekonomin. Vissa europeiska stater har dock klarat sig bättre än andra vilket får oss att fundera över varför och om fallet verkligen är sådant. Syfte: Syftet med arbetet är att undersöka om den gemensamma valutan som vissa stater i Europa har implementerat har någon betydelse i dess förmåga att hantera och bekämpa den senaste finanskrisen 2008.Metod: Arbetet har utförts med hjälp av ett kvantitativt tillvägagångsätt då vi behandlar utvalda europeiska börsindex för att beräkna nödvändiga faktorer. Dessa faktorer används sedan i utvalda modeller och teorier för att kunna analyseras på ett tillförlitligt sätt.

Denna studie jämför euroskepticismen inom två europeiska partier, Socialdemokraterna iSverige och The Conservative and the Unionist Party i Storbritannien, i syfte att bidra tillsvaret på följande frågor: vilka faktorer är drivande i frågan om ett europeiskt storpartiseuroskepticism och vilka likheter respektive skillnader kan identifieras inom dylika partierseuroskepticism? Den teoretiska utgångspunkten är Paul Taggart och Aleks Szczerbiaksförklaringsmodell i vilken partibaserad euroskepticism definieras genom dess orsaker. Studienvisar vilka av dessa orsaker är giltiga för respektive parti och möjliggör att resultaten kanöversättas till europeiska partier i allmänhet. Studien använder sig även av klyvningsteorinoch exceptionalism begreppet som kompletterande. Materialet till studien utgörshuvudsakligen av litteratur som beskriver respektive partis euroskepticism samt de svenskaoch brittiska kontexterna som omringar dem..

Uppsatsen analyserar hur återförsäljning på Internet hanteras under EU-rättens konkurrensregler för vertikala avtal bl.a. i ljuset av EU-domstolens avgörande i Mål C-439/09 Pierre Fabre. Med EU-rättens konkurrensregler för vertikala avtal åsyftas artikel 101 Fördraget om Europeiska Unionens Funktionssätt, Kommissionens förordning (EU) nr 330/2010 av den 20 april 2010 om tillämpningen av artikel 101.3 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt på grupper av vertikala avtal och samordnade förfaranden och Kommissionens Riktlinjer om Vertikala Begränsningar (2010/C 130/01). Fokus ligger på att utreda om den balans som reglerna speglar mellan olika intressen är välavvägd och hur reglerna bemöter de utmaningar som Internetförsäljning medför..

Kan de olika föreställningar om vad det innebär att tillhöra Europa, och därmed också underförstått Europeiska unionen, synliggöras av Turkiets medlemsförhandlingar? Turkiet antas inte självklart vara Europeisk vare sig geografiskt eller värderingsmässigt. Jag vill visa att Turkiet kan vara den ?rumsprovocerarande? aktören som synliggör oförenliga uppfattningar om EU:s självbild. Jag utgår från två aspekter; dels en geografisk och dels en värderingsaspekt på unionens medlemskrav.

Bakgrund: Private Equity bolag är kända för sin förvaltande och finansiellt inriktade syn på förvärv av företag. Ofta hålls ett kortsiktigt förvaltningsperspektiv av PE investerare då dessa avser att avyttra målbolaget inom ett par år för att erhålla en god vinst. Det är av intresse att utföra en statistisk analys om vad som ligger som grund för när ett PE bolag väljer att genomföra ett uppköp och om man kan förutse när ett bolag är attraktivt för investering. Tidigare undersökningar har gjorts inom ämnet på den amerikanska tillverkningsindustrin, samt på enskilda länder i Europa men inga studier har utförts på den europeiska tillverkningsmarknaden i sin helhet.Syfte: Studien har avsett att undersöka huruvida det med hjälp av en modell byggd på finansiella nyckeltal går att förutsäga om ett europeiskt noterat tillverkningsbolag är attraktivt för uppköp av Private Equity investerare.Metod: Utredningen omfattar ett begränsat urval av 138 tillverkningsföretag, noterade på börser inom Europeiska Unionen, som genom en logistisk regressionsmodell byggd på finansiella nyckeltal förutser uppköp under perioden 2000-01-01 till 2010-11-15.Resultat: Attraktiva uppköpsbolag inom den europeiska tillverkningsindustrin visade sig ha ett lågt marknadsvärde över bokfört värde samt starka fria kassaflöden. Målbolagets storlek samt tillgångstyper hade marginellt inflytande på PE investerare.

Uppsatsen behandlar gränslandet mellan artikel 101 och 102 FEUF. Uppsatsens problematik utgår ifrån konkurrensbegränsande åtgärder vars rättsliga följder gett upphov till kritiserad praxis i EUD som även kommit att visa på ett oklart rättsläge inom den europeiska konkurrensrätten. Den praxis som uppsatsen utgår ifrån är ett antal omdiskuterade fall i EUD vilka rör konkurrensbegränsande åtgärder vidtagna ensidigt av företag i icke-dominerande ställning. Fallen är intressanta för de visar svårigheten med just dessa åtgärder då det i EU:s konkurrenslagstiftning inte finns något reglerat för en sådan situation. Detta eftersom det för en tillämpning av art 101 krävs ett samarbete mellan minst två företag och för en tillämpning av art 102 krävs att det berörda bolaget är marknadsdominerande.

Milj?omr?det har sedan 1970-talet blivit ett att allt viktigare politikomr?de inom den Europeiska unionen (EU). En f?ruts?ttning f?r att EU:s ambiti?sa milj?politik ska realiseras ?r att medlemsstaterna s?kerst?ller att nationella akt?rer i praktiken implementerar milj?lagstiftningen. Den Europeiska kommissionens officiella statistik visar dock att det finns problem i den praktiska implementeringen av EU:s milj?lagstiftning.

Det råder delade meningar om hur den Europeiska unionen kommer att utvecklas i framtiden. Skeptiker menar att den kommer utvecklas i riktning mot en federation och undergräva medlemsstaternas suveränitet, medan andra menar att det europeiska samarbetet främst är en frihandelsförening. Syftet med min uppsats är att undersöka hur det inom EU:s institutioner resoneras kring frågor rörande EU:s framtida integration, samt kring frågor rörande demokrati. Det material jag analyserar är ett urval av EU-dokument, där jag med kvalitativ textanalys, utifrån ett teoretiskt ramverk bestående av tre stycken integrationsteorier, försöker förstå hur EU:s institutioner ser på unionens framtida integration samt frågor rörande demokrati. Resultatet av undersökningen gav en mångfacetterad bild av hur det resoneras kring dessa frågor på högsta EU-nivå.

År 2007 utkom den europeiska undersökning Confirmantion Work in Europe, som är en komparativ studie mellan sju europeiska länders konfirmandarbete. Enligt denna studie är konfirmander i Svenska kyrkan nöjda med konfirmandtiden, förutom när det gäller gudstjänsten. Sammanfattningen av resultaten i denna studie, pekar på att Svenska kyrkans utmaning handlar om att utveckla strategier, för att öka konfirmandernas inflytande och deltagande i planering och genomförande av kyrkans gudstjänster. Denna uppsats syfte är att undersöka om och i så fall hur, Svenska kyrkan har bemött den europeiska studiens utmaning att göra konfirmander mer delaktiga i gudstjänstlivet. I denna uppsats studeras hur Svenska kyrkan, med särskild hänsyn till Linköpings stift, resonerar och arbetar med att få konfirmander mer delaktiga i söndagens gudstjänst. Här redogörs för hur arbetet drivs på nationell nivå, men också hur det kan se ut på stifts- och församlingsnivå.

Uppsatsen syfte är att ta reda på ifall den Europeiska Unionens (EU) handelspolicy för den interna respektive den externa marknaden följer den liberala retoriken som förs av unionen. Det är en komparativ fallstudie som använder sig av idealtyper för att ge en nyanserad bild av unionens handelspolicy. Det teoretiska ramverket som används för att framställa dessa idealtyper är merkantilism samt liberalism. Idealtyperna appliceras sedan på de två fallen. Fokus för studien ligger på tiden mellan Lissabonfördraget och 2012 innan den senaste utvidgningen till 28 medlemsstater ägde rum.

I början av juni 2003 lämnade Brasilien, Thailand och Australien in en anmälan till World Trade Organisation (WTO) med EU:s sockerpolitik som utgångspunkt. Drygt ett år senare, den 14 juli 2004, presenterade den Europeiska Kommissionen ett förslag på en genomgripande omarbetning av EU:s sockerordning. Uppsatsens syfte är att undersöka effekterna av Europeiska Kommissionens reformförslag på sockerindustrin i de nordiska medlemsländerna, med den nuvarande sockerpolitikens påverkan på dessa länder som bakgrund. Sockerindustrin i Danmark, Sverige och Finland har olika förutsättningar inför en reformering och kommer således att drabbas olika, men framtiden ser inte så ljus ut för de nordiska medlemsländerna. Sockerindustrin i Finland kommer med stor sannolikhet att slås ut och näringen i Sverige och Danmark kommer att få det något svårare på längre sikt..

Syfte: Framställningens syfte är att förklara hur EU:s öppenhetsdirektiv påverkar Sverige i den europeiska integrationen av de finansiella marknaderna och hur Sverige kan utöva sin påverkan. Framställningen kommer att koncentreras kring ersättningen av Panelen för övervakning av finansiell rapportering, vilken utgör den mest aktuella företeelsen som resulterats ur nämnda harmoniseringssträvan. Metod: I framställningens genomförande tillämpas en kvalitativ metod. Undersökningen grundas genom ett antal intervjuer, dels med företrädare ur den numera nedlagda Övervakningspanelen, dels med representativa aktörer i den aktuella debatten. Teoretiska perspektiv: Framställningen utgår från institutionell teori och legitimitetsteori för att påvisa hur EU:s öppenhetsdirektiv påverkar Sverige i den europeiska integrationen av de finansiella marknaderna och hur Sverige kan utöva sin påverkan.

Begreppet landskap kan betyda både utsiktslandskap, så som det används på engelska , och område, region, som är grundbetydelsen i de germanska språken. Torsten Hägerstrand introducerade i början på 1990-talet begreppet förloppslandskap, som vänder sig mot ett statiskt betraktande av landskap och istället tar fasta på landskapets processer. Målet med denna litteraturstudie är att presentera en översikt av förloppslandskapets idéer. Syftet är att med detta som bakgrund föra en diskussion kring förloppslandskapets relevans i dagens planeringssituation. Europeiska landskapskonventionen företräder en landskapssyn där samspelet mellan natur och samhälle betonas, men till skillnad från förloppslandskapet så är fokus inställt på människans upplevelse.

Milj?omr?det har sedan 1970-talet blivit ett att allt viktigare politikomr?de inom den Europeiska unionen (EU). En f?ruts?ttning f?r att EU:s ambiti?sa milj?politik ska realiseras ?r att medlemsstaterna s?kerst?ller att nationella akt?rer i praktiken implementerar milj?lagstiftningen. Den Europeiska kommissionens officiella statistik visar dock att det finns problem i den praktiska implementeringen av EU:s milj?lagstiftning.

En intensifiering av forskningsåtgärderna är ett viktigt led i strategin för att uppnå de mål som fastställs vid Europeiska rådets möte i Lissabon i mars 2000, nämligen att EU skall vara den mest konkurrenskraftiga och dynamiska kunskapsbaserade ekonomi år 2010.Med Lissabondeklarationen har den Europeiska unionen dessutom förtydligat att det finns ett starkt behov av att förbättra villkoren för konkurrenskraften genom bildandet av ett europeiskt forskningsområde och genom att förstärka förutsättningarna för europeisk forskning.Att större satsningar på forskning leder till ekonomisk tillväxt och högre sysselsättning framhålls ofta i den politiska debatten, inte minst under den senaste tidens diskussioner kring hur Europa ska komma i kapp USA och Japan. Europa saknar lämpliga mekanismer för att stimulera samt koordinera europeisk grundforskning på ett sätt som man, till exempel, lyckas bättre med i USA Orsaken bakom EU: s låga tillväxt förklaras till stor del av svagheter inom EU vad gäller näringslivets FoU-investeringar.Syften med studien är att beskriva och analysera processen kring att skapa ett europeiskt forskningsråd samt utifrån institutionalistisk teori analysera hur två olika förslag, ett inkrementalistiskt och ett radikalt, ger olika lösningar för uppbyggnaden av en ny institution. Syftet är dessutom att analysera i vilken utsträckning som skapandet av ett europeiskt forskningsråd kan ses som ett instrument för att uppnå de mål som står på Lissabonagendan. Studien försöker besvara följande frågeställningar: Hur och när har idén kommit upp? Vilka är de viktigaste aktörerna involverade i processen? Vilka ståndpunkter finns? Hur ser en radikal kontra en inkrementalistisk syn ut? Hur kan utvecklingen förklaras?Studien analyserar policy dokument och expertrapporter som ger förslag till och stödjer bildandet av ett europeiskt forskningsråd.