Sökresultat:
912 Uppsatser om Europeiska smćmćlsförordningen - Sida 61 av 61
En attraktiv bilfri stadsutveckling
I dag finns det en uttalad önskan pÄ mÄnga hÄll att minska biltrafiken i de
svenska stÀderna till förmÄn för gÄng-, cykel- och kollektivtrafiken. Trots
detta sker vÀldigt lite i praktiken och utvecklingen gÄr snarare mot en ökad
bilanvÀndning. Ur denna paradox har idén om bilfria stadsmiljöer vuxit sig allt
starkare under de senaste Ären i ett flertal europeiska lÀnder, dÀribland
Tyskland, Ăsterrike och Storbritannien. I Sverige verkar dock bilfria
utvecklingsprocesser fortfarande vara en marginell företeelse, varför det finns
ett behov av att undersöka hur en attraktiv bilfri stadsutveckling skulle kunna
se ut i ett svenskt sammanhang. Det hÀr arbetet syftar dÀrför till att
undersöka och utreda begreppet ?en attraktiv bilfri stadsutveckling? och som
ett led i detta testa konceptet pÄ en medelstor svensk stad, i det hÀr fallet
Kristianstad.
Branddimensionering av bÀrverk: En analys av Eurokod 1991-1-2
Vid brandteknisk dimensionering av bÀrverk anvÀnds bland annat Eurokoder för att bestÀmma de termiska och mekaniska lasterna som uppkommer till följd av en brand. Dessa Àr framtagna efter ett beslut av EG-kommissionen 1975 för att harmonisera marknaden för tjÀnster och produkter inom byggindustrin, samt bidra till mer enhetliga sÀkerhetsnivÄer inom branschen. Reglerna Àr framtagna enligt den europeiska standardiseringsorganisationen CEN med hjÀlp av en styrgrupp med representanter frÄn medlemslÀnderna. Vissa val ges dock i Eurokoden angÄende vÀrden och klasser som Àr upp till medlemslÀnderna att besluta om.Detta examensarbete avser att granska regelverket EN 1991-1-2, Àven kallad Eurokod 1 ? del 1-2, för att undersöka dess bakgrund och avgöra om brister existerar.
Unasur - vilka förutsÀttningar finns för en framgÄngsrik regionalisering? : En analys av trettiosex intervjuer med sydamerikaner
Regionalisering Àr en av de viktigaste trenderna i global politik sedan Kalla Krigets slut. De mÄnga sydamerikanska lÀnderna som valt och Ätervalt vÀnster- och centervÀnsterpresidenter beslutade sig 2008 för att skapa en union i enlighet med den Europeiska Unionen. Det Àr statsvetenskapligt relevant att studera detta fenomen, eftersom det inte bara förÀndrar Sydamerikas förhandlingslÀge visavi ?nord?, utan ocksÄ har potential att förÀndra alla fattiga regioners förhandlingslÀge.Sydamerika har i stort en gemensam kultur, historia, sprÄk, religion och etnisk sammansÀttning ? ÀndÄ har kontinenten historiskt plÄgats av grÀnsstrider och konflikter, ofta med nationalistiska förtecken. Men demokratierna i de flesta av de sydamerikanska lÀnderna Àr unga.
Maorierna och marken: den brittiska kolonisationen
av Nya Zeeland och dess följder för Aotearoas
ursprungsbefolkning
Denna C-uppsats handlar om den brittiska kolonisationen av Nya Zeeland och hur det maoriska samhÀllet till följd av detta förÀndrades drastiskt. Mitt syfte Àr att belysa hur den brittiska kolonisationen av Nya Zeeland berövat maorierna deras mark och vilka konsekvenser det fÄtt för maorisk samhÀllsutveckling. FrÄgestÀllningen Àr: Hur har förlusten av marken pÄverkat den maoriska samhÀllsutvecklingen? Kan markkonflikterna mellan maorier och pakhea lösas? Finns det nÄgon framtid för maorierna pÄ Nya Zeeland? Den brittiska kolonisationen av Nya Zeeland berodde dels pÄ imperialistisk tÀvlan om att lÀgga under sig nya territorium, men det nya landet fungerade Àven som en sÀkerhetsventil för Englands befolkning som ökade kraftigt under 1800-talet. Det industrialiserade och kapitalistiska samhÀllet hungrade efter utlÀndska marknader, rÄvaror, billig arbetskraft och lönsam jord.
Sannolikhetsteoretisk dimensionering av stomkonstruktioner:
en undersökning av metodens bidrag till robusta och
kostnadseffektiva lösningar
Examensarbetet undersöker hur sannolikhetsteoretisk dimensionering gÄr att tillÀmpa vid dimensionering av en stÄlstomme. Den nuvarande svenska dimensioneringsnormen, Boverkets konstruktionsregler, tillsammans med den inom en snar framtid efterföljande europeiska med namn Eurocodes, ger möjlighet att dimensionera konstruktioner utifrÄn sannolikhetsteori. En förutsÀttning för detta Àr först och frÀmst att tillförlitliga indata finnas att tillgÄ. Att fÄ fram mÀtdata pÄ till exempel konstruktionsdelars egentyngder och materials hÄllfasthetsegenskaper har dock visat sig mycket svÄrt. I Cajot et al (2005) anges att en materialreducering pÄ 10 % Àr möjlig om sannolikhetsteoretisk dimensionering anvÀnds istÀllet för Eurocodes normer.
Bucklingsanalys av spannmÄlssilo
SpannmÄl med varierande fuktighetsgrad kan lagras i kvadratiska silor med vÀggelement bestÄende av korrugerad plÄt. DÄ det lagrade spannmÄlet ska tömmas har det fuktiga spannmÄlet en tendens att fastna pÄ vÀggarna, vilket medför att spannmÄlet i efterhand mÄste avlÀgsnas manuellt. För att slippa denna tidskrÀvande process monteras en slÀt plÄt pÄ den korrugerade plÄten, för att pÄ sÄ vis hindra det fuktiga spannmÄlet frÄn att fastna. Om samma plÄtdimensioner för den korrugerade plÄten anvÀnds dÄ den slÀta plÄten Àr och inte Àr monterad kan vÀggelementen utsÀttas för buckling. Det hÀr examensarbetet handlar sÄledes om hur vÀggelementen ska dimensioneras för att strukturen inte ska utsÀttas för buckling.
Effects of storage time, die channel length and moisture content on pellet quality of lodgepole pine (Pinus contorta Dougl. var. latifolia)
The use of renewable resources is rapidly increasing in Sweden, especially the use of fuel pellets. Through pelletizing the energy content per volume unit is greatly increased and the pellets are more homogeneous with regard to moisture content, particle size and density compared to unrefined fuels like forest residues and chips. For further development of the Swedish pellet industry, the use of different assortments from lodgepole pine (Pinus contorta Dougl. var. latifolia) is of particular interest, mainly because of its high volume production.
Grönstrukturplanering för framtiden ? Grönstrukturplanering i Eskilstuna och Ărebro
Syftet med denna uppsats har varit att lÀnka en historisk förstÄelse av begreppet grönstruktur och dess syfte till en analys av dagens strategier för utvecklingen av planerad grönstruktur i urbana omrÄden.
Avsikten Àr att försöka förstÄ och vÀva samman vetenskapliga, professionella och policyperspektiv pÄ grönstrukturer. För att sedan kunna
utföra en fallstudie pÄ tvÄ kommuner för att granska deras
perspektiv pÄ grönstrukturer samt ta reda pÄ kommunernas nya
framtidsstrategier. Metoden har gÄtt ut pÄ en inledande
litteraturstudie dÀr den historiska gröna stadsplaneringen
granskats samt dess intrÀde i svensk stadsplanering. DÀrpÄ har dagens lagar och politiska direktiv frÄn en internationell nivÄ till den kommunala studerats och beskrivits bland annat behandlas
European Spatial Development Perspective (ESDP, den
europeiska landskapskonventionen, Agenda 21, Miljöbalken, Plan- och bygglagen, Boverket, LÀnsstyrelsen, regionen samt kommunen.
För att bÀttre förstÄ grönstrukturens roll i vÄra
svenska stÀder beskrivs de funktioner som grönstrukturen stÄr för. De avser;
Kulturella funktioner; med kulturlandskap, kulturhistoriska
element i stÀderna sÄ som parker, trÀdgÄrdar, kyrkogÄrdar samt övriga gröna omrÄden.
Tryggt eller otryggt? En undersökning av en offentlig plats i Karlshamn.
Sammanfattning I detta examensarbete ska jag behandla Àmnet trygghet respektive otrygghet och studera vad som kan göras genom fysisk planering för att skapa ökad trygghet pÄ en offentlig plats i Karlshamn. En allmÀn plats kan definieras som ett omrÄde med fritt tilltrÀde för allmÀn anvÀndning. (Teknisk rapport SIS-CEN/TR 14383?2:2 008 Brottsförebyggande genom stadsplanering och byggnadsutformning ? Del 2: Stadsplanering, 2007, s 12) Detta innebÀr gata, vÀg, park, torg eller ett annat omrÄde som enligt en detaljplan Àr Àmnad för en gemensam behövlighet (www.boverket.se). Tryggheten Àr nÄgot som idag börjat vÀxa fram och uppmÀrksammats frÄn olika hÄll, samhÀllet har intresserat sig för detta utifrÄn ett bebyggelseperspektiv.
Tryggt eller otryggt? En undersökning av en offentlig plats i Karlshamn.
Sammanfattning
I detta examensarbete ska jag behandla Àmnet trygghet respektive otrygghet och
studera vad som kan göras genom fysisk planering för att skapa ökad trygghet pÄ
en offentlig plats i Karlshamn.
En allmÀn plats kan definieras som ett omrÄde med fritt tilltrÀde för allmÀn
anvÀndning. (Teknisk rapport SIS-CEN/TR 14383?2:2 008 Brottsförebyggande genom
stadsplanering och byggnadsutformning ? Del 2: Stadsplanering, 2007, s 12)
Detta innebÀr gata, vÀg, park, torg eller ett annat omrÄde som enligt en
detaljplan Àr Àmnad för en gemensam behövlighet (www.boverket.se).
Tryggheten Àr nÄgot som idag börjat vÀxa fram och uppmÀrksammats frÄn olika
hÄll, samhÀllet har intresserat sig för detta utifrÄn ett bebyggelseperspektiv.
EU och pengarna : en undersökning om hur den översiktliga planeringen i tvÄ svenska strategiska regioner pÄverkas av Europeiska regionala utvecklingsfonden
The European Union is a 60 year long collaboration between the European countries. It was born from the intention to ease trade and thereby reassure peace. Within the 60 years
EU has functioned it has developed and expanded further. In 1952 it evolved around the trade of coal and steel between six countries, today it includes 27 nations and oversees a
large number of topics such as foreign affairs, a common currency and regional politics.
EU has grown at several times, the latest expansion was the largest where 12 new countries became members. The unions of countries that only 60 years ago were at different sides
of a world war can be considered an accomplishment.
Utredningsstrategier vid mÀnniskohandel med barn
Sverige har som medlem i EU 2002 antagit en lagstiftning mot mÀnniskohandel som bygger pÄ ett av Europeiska RÄdet antaget rambeslut. Den till rambeslutet anpassade svenska lagstiftningen mot mÀnniskohandel i Brottsbalken 4 kap 1 a § stÀller höga krav pÄ de svenska brottsutredande myndigheterna. De arbetsmetoder polis och Äklagare anvÀnder idag leder till att spaningsinsatserna kan bli lÄnga. Den lÀngre spaningsinsatsen motiveras med ett behov att sÀkra tillrÀckligt hÄllbar bevisning för att kunna döma gÀrningsmÀnnen till avskrÀckande och kÀnnbara fÀngelsestraff. En lÀngre spaningsinsats genomförs enligt min mening pÄ offrets bekostnad och i konflikt med reglerna om de mÀnskliga rÀttigheterna.